Nya Masthugget i nya färger?

Kategori: Arkitekturhistoria | Bebyggelsehistoria | Färg

Nya Masthugget 2010.

Nya Masthugget i Göteborg är ett bostadsområde med över tusen lägenheter byggt i slutet av 1960- talet sedan den äldre bebyggelsen på Stigbergets sluttning rivits. Nu planeras en ommålning av fasaderna, något som även påverkar stadsbilden då området syns från många håll i Göteborg. Sanja Peter resonerar här kring frågan om hur vi bedömer och tar tillvara senare tiders bebyggelse.

KUB föreslår stor förändring, men även en tydlighet i profilen i förhållande till omgivningen med starka kontraster – ljust/mörkt, sol/skugga. Förslag innebär att de boende från en palett får välja egna kulörer på sina balkonginnersidor.
White föreslår en återgång till Nya Masthuggets ursprungliga färgsättning. Illustration av White för denna artikel, framtagen efter det av tävlingen avslutats.
Whites förslag skalar av allt som tillkommit efter 1970.

Namnet Nya Masthugget uppstod när Riksbyggens uppförde sitt bostadsområde. Det »gamla« Masthugget omnämns redan 1647 och avsåg platsen nere i hamnarna vid Göta älv där man högg master. Ovanför älven och längs Stigberget växte ett område med fiskarstugor och landshövdingehus upp. År 1959 började Svenska Riksbyggen köpa upp de 207 fastigheter som låg i området. De innehöll 1860 bostadslägenheter, de flesta på ett rum och kök eller mindre, samt ett stort antal lokaler. Drygt 200 lägenheter var barnförbjudna av hälsovårdsnämnden.

Ett tjugotal bostadskvarter ansågs som omoderna och revs för att ge plats åt det nya området. Enligt Stig Roth, dåvarande tjänsteman vid Göteborgs museum, hade de äldre husen inte något kultur- eller arkitekturhistoriskt värde. Men rivningarna mötte protester från befolkningen.

Ett stadsplaneförslag för det nästan 10 hektar stora området togs fram av arkitekterna Hans-Olov Johansson och Gunnar Serneblad. Det fastställdes 1964 och bebyggelsen färdigställdes på uppdrag av staden mellan åren 1967–1972. Projektet utfördes av Svenska Riksbyggen och deras eget arkitektkontor.

Husens v-form skapar en speciell stadsplan med flera öppna och trafikfria gårdsbildningar, men den bryter helt med det äldre gatumönstret. Bebyggelsen är synlig på långt håll, och många av lägenheterna har utsikt över staden. Stadsplane-idén med fokus på sol-, lek- och parkeringsbehov var avancerad och utmärkande för tiden. Området kan både arkitektoniskt och kulturhistoriskt anses som värdefullt då det i sin fysiska form speglar i stort sett alla samtida samhällsideal. Dessutom finns stora boendekvaliteter.

Bostadsrättsföreningen Masthugget är med sina över tusen lägenheter Sveriges största. I början av åttiotalet målade föreningen om socklarna och hörnbalkongerna dekorerades med enkla motiv och målades blå. Under sent nittiotal gjordes ytterligare miljöförbättringar, men trots dessa åtgärder uppfattas den yttre miljön av somliga som grå.

Under rubriken »Fulaste huset ska bli fint igen« skrev Ola Nylander i GT 2009 att: »Nya Masthugget börjar bli gammalt. Det är drygt 40 år sedan de gamla landshövdingehusen och kåkarna revs och ersattes med dagens plåtlådor. Nu funderar bostadsrättsföreningen på att måla om alla hus. Men en insändare i den egna tidningen Masthuggsnytt är tveksam till om detta räcker för att förändra intrycket av tråkig grå plåt.«

Fem arkitektkontor har bidragit med ändringsförslag. Ett av förslagen, framtaget av White arkitekter, söker återgå till det ursprungliga – vilket i det här fallet kan vara svårt att bedöma. Den befintliga färgsättningen och utformningen kan bäst härledas till slutet av 1970-talet då miljöförbättringar gjordes i samråd med några konstnärer.

QBG arkitekter påpekar att området har en respektabel ålder och historia och har lämnat ett förslag som bygger på studier av ljus och volymer. Det överensstämmer med det ursprungliga projektet där studier av ljusförhållanden intog en framträdande plats och var avgörande för husens V-form. Arkitekturkompaniet har föreslagit balkonger i tonat glas och i övrigt ljusa nyanser. Krook & Tjäders arkitektkontor vill behålla minnet av balkongutsmyckningarna – måsen, blomman och masken – med hjälp av perforerade balkongfronter.

Slutligen föreslår KUB arkitekter en mörkt grå sida i kontrast till en vit sida, båda utåt mot staden och älven. Mot gårdarna ges kontrast och färg genom att balkongernas innanmäte målas i en kraftig färgskala från orange till djuplila.

Bostadsrättsföreningen lade ut de fem förslagen på sin hemsida för de boendes bedömning och omröstning. Inför denna har utställningar och visningar av arkitektkontorens förslag ordnats med möjlighet att ställa frågor. Föreningen har klargjort att de lämnar in bygglovsansökan utifrån det förslag som vinner omröstningen.

I skrivande stund annonseras att 50,7 % av de boende har röstat och att förslaget från KUB-arkitekter har vunnit med över 30 procent av rösterna, de andra har fått runt 20 procent eller mindre. Hur stadsbyggnadskontoret kommer att bedöma bygglovsansökan är än så länge oklart, men det är uttalat att förslaget skall anpassas i samråd.

Finns det några speciella sätt att skydda och värna sentida storskalig bebyggelse? White arkitekters förslag om att »k-märka« nya Masthugget väcker spännande tankar och förslagshandlingen illustreras av den bronsplakett som användes för att skylta byggnadsminnen.

Försök att hantera sentida bebyggelse i Göteborg som kulturhistoriskt intressant och/eller värdefull har gett varierande resultat. För två objekt har »fråga väckts« om byggnadsminnesförklaring: bostadsområdet Skolspåret i stadsdelen Hjällbo samt en liten kiosk på ca 70 kvadratmeter, Lyktan i Kortedala. Frågan avböjdes i det första fallet av länsstyrelsen och i det andra av byggnadsnämnden.

Ett annat exempel är studentstaden Rosendal som genom ändring i detaljplan fått varsamhets- bestämmelser. Husens brännlackerade orange skivplattor byttes ut mot snarlika. Ett flygtorn i Torslanda med eternitfasad fick »q-skydd« i pla- nen och Rymdtorget i Bergsjön, med liknande detaljplanebestämmelser, har av fastighetsägaren själv förevisats som ett »k-märkt område«. Alla dessa objekt är uppförda under senare delen av 1950- och fram till 1970-talet.

Sammanfattningsvis, det är ingen enkel process att skydda senare tiders bebyggelse, särskilt inte om det ska ske enligt kulturminneslagen. Plan- och bygglagens bestämmelser verkar ha fungerat lite smidigare. Det kanske handlar om hur ett symboliskt värde av en »k-märkning« uppfattas av brukarna och är beroende av en lokal välvilja och engagemang. Det kulturhistoriska värdet används då som ett tecken på kvalitet. Det verkar vara fallet i Bergsjöns Rymdtorg. I Nya Masthugget har en kulturhistorisk aspekt berörts i de aktuella ändringsförslagen, men den har inte varit föremål för en större undersökning.

Att det vinnande förslaget kanske innebär största utseendemässiga förändringen är ett tecken på att den befintliga fasaden inte verkar tilltalande. En kommande ändring påverkar ett kulturhistoriskt intressant område som vuxit fram till en stadsdel med historia. Frågan är nu hur det kommer att bedömas antikvariskt. 

  • Relaterade länkar:
  • Utgiven i nummer:
    1/2011
    Författare
    Sanja Peter

    är byggnadsantikvarie vid Göteborgs Stadsmuseum. 

    logotyp byggnadsvardsforeningen
    Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
    Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
    Svenska byggnadsvårdsföreningen
    Box 6442, 113 82 Stockholm
    Telefon: 08-30 17 85
    Email: kansli@byggnadsvard.se

    Cart

    Cart offcanvas

    Logga in