Jävre turiststation På rätt sida vägen?

Kategori: Arkitekturhistoria

Turiststationen efter nyinvigningen, med föremål från 1960-talet.

På E4:an, där Norrbottens och Västerbottens län möts, ligger en iögonfallande byggnad. Det är Jävre turiststation, en spänstig betongkonstruktion med tydliga geometriska former, ett rätblock vilande på en valvbåge. Två gånger har den varit rivningshotad, men sedan några år är den omsorgsfullt restaurerad och byggnadsminnesförklarad. Jennie Sjöholm berättar om vägen dit.

Turiststationen efter restaureringen. Panoramafönstret liksom färgsättningen är återställd. Vid byggnadens högra sida skymtar tillbyggnaden med hisschaktet.
Nyinrett i 60-talsstil.

Jävre turiststation, döpt efter byn Jävre uppfördes 1966 av Norrbottens Turisttrafikförbund. Det var en tid när privatbilismen blivit ett faktum, semestern utökats och utbudet på fritidssysselsättning blev alltmer omfattande. Piteå hade med Piteå havsbad blivit ett av de större besöksmålen i Norrbotten. Turiststationen ritades av arkitekten Gunnar Lehtipalo från Luleå. Medvetet valde han både form och material för att få en modern prägel. Det skulle vara en modern byggnad som passade till det moderna liv som både bilismen och turismen var en del av. Turiststationen skulle bli Porten till Norrbotten, en turistinformation strategiskt placerad vid allfarvägen. Sedan tidigare fanns Jävre semesterby på platsen, med små övernattningsstugor, och en bensinmack. Även ett motell uppfördes.

Men turiststationen blev inte det givna stopp på vägen som var tänkt. Med högertrafikomläggningen 1967 blev placeringen plötsligt inte alls strategisk. Turiststationen förlorade sin naturliga infartsväg och de flesta turisterna passerade förbi. Redan 1978 lades verksamheten ned. Under mitten av 1980-talet tjänstgjorde den gamla turiststationen som mattväveri med mattförsäljning. År 1989 beviljades rivningslov, men istället kom turiststationen att användes som bokningscentral för stuguthyrningen och även som bostad. Inte heller detta visade sig vara ett framgångsrikt koncept. Efter ett par ägarbyten stod Piteå kommun som fastighetsägare 1999 och beslutade åter om rivning. Det ledde till protester, bland annat från byborna i Jävre. Piteå-Tidningen anordnade en omröstning bland läsarna och resultatet var att en majoritet ville bevara byggnaden. Norrbottens museum uppmärksammade också turiststationen genom att väcka fråga om byggnadsminnesförklaring.

"Turiststationen blev inte det givna stopp på vägen som var tänkt. Med högertrafikomläggningen 1967 blev placeringen plötsligt inte alls strategisk."


Samtidigt som bevarandefrågan diskuterades sökte Vägverket en lämplig placering för en större rastplats längs med E4:an. Blickarna föll turligt nog på Jävre. En upprustning av turiststationen kom att ingå i det länsövergripande samarbetsprojektet Entré Jävre, med syftet att förbättra rastplatserna på båda sidor om vägen. Piteå kommun ansvarade för restaureringen av turiststationen, som återfick sin funktion som turistbyrå. Ambitionerna var höga och målsättningen var att byggnaden skulle kunna förklaras som byggnadsminne. I samband med upprustningen av turiststationen revs motellet och stugorna utan större diskussion. Verksamheten hade upphört och byggnaderna var relativt förfallna.

Vid restaureringen beslutades att turiststationen skulle återfå sitt ursprungliga utseende. Det är ingen självklar utgångspunkt, om- och tillbyggnader kan vara väl så värdefulla och viktiga i ett historiskt sammanhang. I det här fallet var valet emellertid enkelt. Turiststationens form och konstruktion var intakt. Visserligen hade en del illa anpassade ändringar av provisorisk karaktär gjorts under 1980- och 90-talen. Invändigt hade mellanväggar satts upp och utvändigt hade valvbågen byggts igen och använts som förråd. Den glasade fasaden mot E4:an hade ersatts av mindre fönster. Byggnaden hade också fått en annan färgsättning, kraftigt avvikande mot den ursprungliga, med starka färger i blått, gult och rött. Dessutom hade byggnaden fått omfattande fuktskador invändigt då den stått ouppvärmd. Ett trovärdigt återställande av byggnaden var möjligt eftersom alla bygghandlingar från uppförandet fanns tillgängliga. Originalritningarna har utgjort utgångspunkt under projekteringen. I de fall varken byggnaden eller arkivmaterialet kunnat ge ledtrådar till det ursprungliga utförandet, exempelvis för vissa ytskikt, så har de utförts på ett för 1960-talet tidstypiskt vis.

Byggnaden, av armerad betong med plåtklädda fasader, blästrades och målades i enlighet med den ursprungliga färgsättningen i gråblå och beige nyanser. Valvbågen återställdes och panoramafönstret mot E4:an nytillverkades. På grund av fuktskadorna revs alla innerväggar i lättbetong och återuppfördes enligt ursprunglig planlösning. Invändigt är alla ytskikt nya, men gestaltade med utgångspunkt i 1960-talets form, material och färgsättning. Kvaliteten är hög, alla snickerier är i ek, trappan har befintliga marmorplattor och det nylagda golvet plattor i mörk konstbetong. De ursprungliga takarmaturerna har bevarats och kompletterats med ny belysning. De avsteg som gjorts från originalritningarna beror på de krav som ställs på byggnaden idag. Aspekter på tillgänglighet, brandsäkerhet, värmeisolering och ventilation har varit viktiga under projekteringen, men underordnats byggnadens förutsättningar.

En av de svåraste avvägningarna var tillgängligheten. Att installera en hiss i den befintliga byggnaden var uteslutet då det skulle ha förstört betongstommen och den eleganta valvbågen. Istället uppfördes ett fristående hisschakt i betong, som genom gjutning och fönstersättning följer samma rytm i fasaden som huvudbyggnaden och förbinds med denna genom ett glasparti. Även tilläggsisoleringen krävde en viss flexibilitet. Byggnaden isolerades på insidan, men isoleringen fasades ut vid fönstren så att ljusinsläppen inte skulle minska. Taket kunde också isoleras, liksom delar av bjälklaget ovanför valvbågen. Det nytillverkade panoramafönstret försågs med energiglas.

I projektet entré Jävre ingick att en utställning om 1960-talet skulle finnas i byggnaden. Under arbetets gång blev det istället så att turiststationen inreddes i en 60-talsanda, där möbler och utställningsföremål integrerades i byggnaden. Det som möter besökarna idag är en turistbyrå som verkligen skiljer sig från mängden. Turiststationen har blivit porten såväl till Norrbotten som till Västerbotten, öppen under sommarsäsongen, där informationsbroschyrer, souvenirer och glassförsäljning erbjuds i vad som upplevs som en 60-talsmiljö. Inredning, med musik och föremål, ger en nostalgisk prägel. Jävre turiststation återinvigdes under högtidliga former i juni 2003. I samband med detta förklarades också turiststationen som byggnadsminne, det hittills yngsta i Norrbotten.

Utgiven i nummer:
2/2010
Författare
Jennie Sjöholm

Bebyggelseantikvarie vid Norrbottens museum och var antikvariskt sakkunnig vid restaureringen av Jävre turiststation.

Artikeln finns i...{product_snapshot:id=97}

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in