Hotel Esplanade - en jugendpärla

Kategori: Arkitekturhistoria

Jugendkapitäl på Hotel Esplanade. Fotograf/Illustratör: Helena Wennerström

Det finns inte många jugendinteriörer bevarade, och de som finns kan det vara svårt för allmänheten att komma åt. Men Helena Wennerström har hittat en och tar oss med till Hotel Esplanade inne på en gård på Strandvägen i Stockholm

Ett av rummen har inbyggt badrum och klädkammare i rundade “skåp” på var sida om sängen. Fotograf/Illustratör: Helena Wennerström
Fönstren har prunkande, färgrika infattningar. Stolarna i björk är original, från början mörkfärgade. Fotograf/Illustratör: Helena Wennerström

Den frodiga och livsbejakande jugendstilen (art nouveau på franska) bröt vid slutet av förra seklet respektlöst mot de mörka, tunga nystilar som då dominerade. I Sverige, liksom i t ex Österrike och Skottland, utvecklades en egen variant av jugend. Det var en blandning av nationalromantiska kottar, blåbär, brunbjörnar, älgar och andra svenska attribut, och så nybarocken.

Två fina exempel i Stockholm är Ferdinand Bobergs Centralposthus , från 1903, på Sveavägen och Dramaten som stod färdig 1908, ritad av Fredrik Lilljekvist.

Det finns en hel del fina jugendfasader kvar i Stockholm än idag, men ganska få interiörer. Det beror delvis på moderniseringar men också på att det faktiskt aldrig funnits så många rika jugendinredningar. Uttrycket har stannat vid den typiska "sega" stickbågskurvan i fönster och dörröppningar, enkla jugendstuckaturer, men mycket återhållsamt. Kanske ett utslag av den lagomsvenska förkärleken för den goda smaken utan vräkighet.

Men det finns undantag. Ett av de finaste exemplen är Mittag Lefflerstiftelsens hus i Djursholm för matematiker. Det byggdes 1906. Arkitekt var Ferdinand Boberg och i viss mån Carl Westman. Carl Milles med fler medverkade i den konstnärliga utsmyckningen. Interiören är som en organiskt svällande jugenddröm. Det känns att de uppburna arkitekterna och konstnärerna släppt loss leklynnet i skapandet av denna miljö! För inträde måste man dock först anhålla hos prefekten.

Vill man göra det enklare för sig kan man gå in på Hotel Esplanade på Strandvägen 7 i Stockholm. Litet undanskymd inne på en hästskoformad, öppen gård sitter en diskret skylt som visarvägen. Huset ritades av Hagström & Ekman och stod färdigt 1910.

Pensionat

Det hette då Grand Pensionat Dehn, styrt med järnhand av fru Dehn och sedermera hennes dotter. Gästerna var idel grädda. Man fick plats på pensionatet genom rekommendationer och många bodde där under långa tider.

1954 tog Utlandssvenskarnas förening över och rörelsen blev hotell och fick sitt nuvarande namn. Hotellet är litet och personligt med 33 rum och har numera endast frukostservering.

Här finns en atmosfär från en svunnen tid kvar i väggarna. Moderniseringar har gjorts under årens lopp, men intrycket av hotellet är helgjuten jugend.

En stor del av originalmöblerna finns kvar, de har inte kvar sin ursprungliga mörkbruna färg utan är idag björkblonda med intarsia i mörkare träslag. Fönstren prunkar av färgrika, blyinfattade blomstermotiv, pelare och pilastrar kröns av blommande Jugendjoniska" kapitäl. Parketten knarrar under fötterna och i den övre våningens lilla sällskapsrum har man utsikt över Nybroviken genom djärvt böljande fönster vilkas slingrande snickerier ser ut som de vuxit fram av sig själva.

Elliptiskt rum

Armaturer, tapeter och möbler som bytts ut har hållits medvetet i den ursprungliga stilen. Några av hotellrummen är fantastiska, ett är helt ellipsformat, ett annat har klädkammare och badrum inbyggda bakom rundade väggar. De nätta skrivborden med praktiskt fack på sidan för böcker och pärmar är original, medan tapeterna är nyuppsatta i jugendstil, gammalt och nytt i fin harmoni! Hotellets interiör är knappast av den svulstiga karaktären, det fina är den homogena jugendkänslan som går igen i varje detalj.

Det är lätt att interiörer av det här slaget försvinner utan att någon får en chans att reagera, de syns ju inte utifrån gatan. Istället får man väl hoppas att kulturhistoria och atmosfär ska tillmätas ett högre värde i effektivitets- och lönsamhetskalkylerna.

Man kan ju alltid hoppas!

Utgiven i nummer:
4/1992
Författare
Helena Wennerström

Arbetar på Svenska föreningen för byggnadsvårds kansli.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in