Glömskans arkitektur

Kategori: Arkitekturhistoria

Stadsslottet sprängdes av politiska skäl. Nu rivs också Republikpalatset. Det stod färdigt 1973 och var under DDR-tiden Östberlins mest besökta byggnad. I bakgrunden tornar ytterligare en historisk ironi upp sig - tevetornet som också byggdes av DDR-regi

Vad vill vi minnas av vår historia? I det återförenade Tyskland nedmonteras nu minnena från DDR i rasande fart. marcus hansson berättar här om en kontroversiell rivning i Berlin.

Nya tider - nya byggnader. Ett av Östtysklands främsta skrytbyggen rivs i centrala Berlin. Istället finns planer på att bygga upp barockslottet som stod där fram till 1950. Fotograf/Illustratör: Marcus Hansson

I centrala Berlin rivs just nu det så kallade Republikpalatset, en vulgär koloss klädd i bronsskimrande spegelglas som under DDR-tiden var Östberlins viktigaste kulturcentrum. Istället finns planer på att återuppföra Berlins preussiska kejsarslott som låg där republikpalatset idag står men som sprängdes av kommunistdiktaturen kort efter andra världskriget.

Men mer ligger i vågskålen än bara en byggnads vara eller icke vara: återuppbyggandet av slottet kan hjälpa till att läka det sönderbombade Berlin, resonerar förespråkarna. Men i och med rivningen av palatset förnekar man att DDR någonsin funnits, säger kritikerna.
En viktig symbol
- Då, 1989, var jag positiv till att palatset skulle rivas. Men nu vet jag inte längre, säger Albrecht Fritszche, född och uppvuxen i Östtyskland och 21 år gammal då när muren föll.
- Förr såg jag det som en symbol för DDR-kultur. Men med åren som gått så har jag börjat se annorlunda på saken. Det är inte så enkelt längre. Med sexton års distans till DDR tycker jag att Republikpalatset kunnat få stå kvar. Det var en viktig symbol för en epok i Tysklands historia, oavsett vad vi tycker om den, säger han.

Albrecht är representativ för många yngre berlinare som tycker att det hade varit bättre att använda det kolossala Republikpalatset för olika kulturevenemang, istället för att försöka bygga upp ett slott som ingen riktigt vet vad man ska ha till.

Slottet som sprängdes

Berlins stadsslott med rötterna i en 1400-talsborg, byggdes under 1700-talet ut till att bli det mest betydande exemplet på icke-kyrkligt barockbygge i den protestantiska världen. Men under massiva flyganfall mot Berlin 3 och 24 februari 1945 skadades slottet svårt. Även om fasaden förblev intakt så brann stora delar av interiören upp. På grund av detta, och för att de såg slottet som symbol för oinskränkt preussisk kungamakt, beslöt sig det unga DDR 1950 för att spränga alltihop i luften och på samma plats istället låta bygga ett Folkets palats, ett luxuöst kulturcentrum med restauranger, barer och egen kägelbana.

"Eriks lampbutik"

Republikpalatset stod klart 1973 och döptes i folkmun till Eriks lampbutik. Erik för Honnecker och lampor på grund av den slösaktigt rika belysningen. Men Republikpalatset var lika sjukt som DDR. Året efter Berlinmurens fall upptäcktes asbest och anläggningen måste stängas. Därmed höjdes röster för att det gamla barockslottet istället skulle återuppföras.
Kritiska röster tycker dock att ett återuppförande av ett icke-existerande 1700-talsslott är ett försök av en politisk elit att återvända till den gamla goda tiden före världskrig och ett delat Tyskland. I slutändan handlar det om en stads självbild. Berlin som den gamla vackra kejsarstaden. Eller Berlin som kommunistdiktaturen Östtysklands huvudstad?

Att förneka historien

Kommentatorer menar att Berlin och Tyskland har svårare att acceptera sitt kommunistiska än sitt nazistiska förflutna. Minnesplatser över nazismens brott finns överallt, medan arvet efter DDR skrotas i rasande tempo. Frågan är om man verkligen kan bygga upp en byggnad från grunden som inte funnits där på femtio år? Är det inte att förneka de händelser som utspelat sig däremellan - Tysklands delning och återförening? menar kritikerna.
Vad vill vi minnas av vår historia? tycks berlinarna fråga sig när Republikpalatset nu står naket utan sin karaktäristiska glasfasad och tryckluftsborrarna äter sig in i betongen. Oavsett om slottet byggs eller inte - så har DDR ännu en liten bit upphört att någonsin existera.

Utgiven i nummer:
2/2006
Författare
Marcus Hansson
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas