Arkitekturhistoria

Se husen med nya ögon

Tegel och glas, plåt och betong, trä och sten ... Varje byggnadsmaterial har en historia att berätta och för den som lyfter blicken mot tak och fasader finns mycket att upptäcka. Erika Åberg tar oss med till sin hemstad Gävle på en vandring bland materialen.

Bergtagen av Baba

I Makedonien finns stora jordbrukslandskap med traditionell karaktär. men liksom i övriga Europa förändras de snabbt. Victoria Momeva Altiparmakovska tar oss här med till den hotade bebyg- gelsen på bergssluttningarna i Pelister – är utveckling av turismen enda räddningen?

Miljonprogrammet – ett vårdpaket?

Miljoner människor bor i städerna, men vissa mindre än andra. De bor i miljonprogrammen. De är varken stad eller land, däremot anses de vara både problemområden och kulturmiljöer. Sedan de byggdes har de sett mängder av projekt komma och gå. Johanna Roos berättar hur debatten och miljöerna ser ut idag och ställer frågan om vad byggnadsvården har att tillföra. Ska vi propagera varsamhet som vanligt, eller?

Arkitektur i klassisk och fri stil

Charmig! Särpräglad! Städernas gamla byggnader anses av många ha både själ och karaktär. Lika många har svårt att "sätta fingret på" vad det är som gör en byggnad charmig. En som försökte var Sture Balgård. Hans Nya hus i en gammal stad är en klassisk studie i hur karaktärsdragen i bebyggelsen kan analyseras – i sin tur en förutsättning för varsam anpassning. Här berättar han om bakgrunden, och efterspelet, till boken.

Med individualismen som ledstjärna. 1970-talets kataloghus då och nu

Trots förstukvistar och blyspröjsade fönster betraktades 1970-talets kataloghus som traditionslösa av samtidens byggnadsvårdare. Men hur ställer vi oss nu när de har några år på nacken och knackar på vår dörr? Vet vi vad de är uttryck för? Ser vi deras värden? Vill vi bevara dem? Och kommer vi att måna om de »rätta« materialen, undrar Martin Åhrén på Upplandsmuseet.

Pensionat med innanfönster - historien om Villa Sjötorp

Att njuta av årsringarna i sitt eget gamla hus är en sak, men hur är det om man vill bedriva näringsverksamhet i en byggnad med tydliga ålderstecken? Kan hotell- och restaurangbesökare uppskatta kvaliteterna, eller ser de bara skavanker i det gamla? För Ellika Mogenfelt var patina aldrig en del av affärsidén, för någon sådan fanns inte när hon övertog släktens enorma villa i bohuslänska Lyckorna. Idag driver hon en av Sveriges mesta intressanta pensionat och restauranger, och det i ett hus där tidens spår hanteras med stor varsamhet.

PBL 2011 - samma papperstiger med nya ränder

Den 2 maj i år trädde den nya Plan- och Bygglagen i kraft. Med lagen förändras bygglovprocessen på många sätt, men för byggnadsvårdens del innebär den inga stora förbättringar. Egentligen var det inget fel på den gamla lagen, om den bara hade tillämpats... Ändringarna som nu har genomförts får troligen små konsekvenser, några positiva andra negativa. På det stora hela är det samma papperstiger som lever vidare.

Betongkonst för bilar

Hur gammal ska en byggnad vara för att bli byggnadsminne? Kan ett P-hus, symbolen för både massbilism och rivningsraseri, överhuvudtaget komma ifråga? Debatten blev högljudd när Stockholms stadsmuseum klassade P-huset Parkaden som kulturhistoriskt värdefullt. Martin Lagergren ger här Parkaden en plats i historien om det moderna Stockholm och Sverige.

Jävre turiststation På rätt sida vägen?

På E4:an, där Norrbottens och Västerbottens län möts, ligger en iögonfallande byggnad. Det är Jävre turiststation, en spänstig betongkonstruktion med tydliga geometriska former, ett rätblock vilande på en valvbåge. Två gånger har den varit rivningshotad, men sedan några år är den omsorgsfullt restaurerad och byggnadsminnesförklarad. Jennie Sjöholm berättar om vägen dit.

2 x Asplund - Från hungersnöd till kulturstöd

 

Gunnar Asplunds lagerhus och sonen Hans Asplunds medborgarhus i Eslöv kan illustrera svensk 1900-talshistoria. Det ena står nu tomt, det andra sjuder av liv. Sättet på vilket de båda husen hanteras idag berättar också om olika sätt att se på vår byggda historia. Text och bild av Per Qvarnström.

Erskines hus i Gyttorp räddade

För 50 år sedan var Ralph Erskines moderna bostadsby i den blomstrande bruksorten Gyttorp under uppbyggnad. Då Nitro Nobel efter kulmen på 70-talet minskade antalet anställda och samhället började krympa, hotades bostadsområdet av förfall. Nu är de flesta husen restaurerade med hjälp av många goda krafter.

Monumentala glasfasader

Lätta konstruktioner, glasfasader och prefabricerade element i stor skala är något som tjugotalets pionjärer bara kunde drömma om. I femtiotalets hus möter vi dem i verkligheten. Vi måste slå vakt om dessa hus, som med sin elegans och enkelhet kan ses som modernismens kulmen.

1800-talets stilblandning har unika kvaliteter

Om man betraktar 1800-talets byggnadsverk frikopplade från sina förebilder framstår de som en starkt uttrycksfull byggnadskonst med kvaliteter som det sena 1800-talet är ensamt om att uppnå, hävdade Fredric Bedoire vid byggnadsvårdsföreningens temadag "I samma stil" på Berns den 15 oktober.

Hotel Esplanade - en jugendpärla

Det finns inte många jugendinteriörer bevarade, och de som finns kan det vara svårt för allmänheten att komma åt. Men Helena Wennerström har hittat en och tar oss med till Hotel Esplanade inne på en gård på Strandvägen i Stockholm

Modern herrgård

Efter projektet med nyproduktion av 1700-talsmöbler tar nu intendent Lars Sjöberg ett än djärvare steg. Går det att återskapa vackra möbler så bör det även kunna gå med byggnader, är tanken. En liten 1700-talsherrgård, Sörby, från Mosjö socken i Närke har fått stå modell till ett unikt typhusprojekt. Här beskriver Lars Sjöberg och dottern, arkitekten Lovisa Sjöberg, projektet.

Konsten att bygga till

Fritidshus som ska bli åretruntbostäder måste ofta byggas till. En åtgärd som väcker en rad frågor: Vad ska tillbyggnaden användas till? Hur kommer den att uppfattas i omgivningen? Vilka behov ska den fylla idag och i framtiden? Henrik Ranby söker svar som håller i längden.

Hällnäs station

Nu har Trafikverket snart avvecklat alla de fastigheter man inte behöver för sin kärnverksamhet. Många gedigna järnvägsbyggnader har rivits, men här och där har lokala krafter tagit saken i egna händer. Anders Nordström skriver om initiativet i Hällnäs.

Städerna från Jesu tid

Syrien är ett fascinerande land, inte minst för byggnadsvårdaren. Kulturen är gammal, här uppfanns alfabetet, och stadsplanerna är i vissa fall från Jesu tid. överallt finns gamla byggnader och lämningar. Charlotta Hanner Nordstrand och Jon Erik Nordstrand har träffat företrädare för byggnadsvården som berättar om utmaningen att bevara allt det gamla – och samtidigt leva ett modernt liv.

Gammal är äldst

Vad ser du när du vandrar i Gamla stan i Stockholm? Det beror förstås på vem du är. Tittar du i skyltfönstren eller lyfter du blicken? Om du tillhör den senare gruppen börjar du säkert ställa frågor. Varför ser det ut så här? Vems initialer står över den gamla porten? Varför heter mörka gränder Solgränd eller Kråkgränd? Kanske vill du veta något om värdshuset Solen eller vem Kråka var som höll till i början av gränden?

Från Slussens trafikmaskin kommer du in på Järntorget och ser dig omkring. En oregelbunden plats. Varför oregelbunden? Varför namnet Järntorget? Jo, här möttes allmänningsgatorna östan och västan mur i vinkel nedanför åsen. Här låg stadens medeltida våghus. Stångjärnet från Bergslagen kom till Kornhamn och vägdes här inför utrikes transport från Skeppsbron. Järnvågen låg kvarhär till 1662.Torget är ännu idag vitalt med en blandning av kommers, kontor och bostäder.

Titta på husen som ramar in torget! Skalan är 1600-talets medan dekorationerna är från sent 1800-tal. Fastighetsverket håller nu till i gamla Riksbankshuset som byggdes framför våghuset. Detta mästerverk av Nicodemus Tessin d ä stod färdigt 1680. Det dominerar torget.

Bevara och utveckla?

Staden diskuteras intensivt. Vad ska vi bevara och hur ska det nya se ut? Byggnadsvårdare och förnyare har sällan gått hand i hand, men i debatten ser vi en stark trend för den stadstyp som byggnadsvården traditionellt har värnat.

Hur hamnade vi där? Och för det bara gott med sig? Paul Hansson jämför med tankarna från stadsvårdens barndom och ser stora utmaningar för byggnadsvården.

Form och färg på shakers vis

Shaker, den sparsmakade arkitektur- och inredningsstilen som har sitt ursprung i en sträng religiös tro, vinner allt större mark. Fler och fler inspireras av det gedigna hantverket, den höga kvalitén och det tidlösa formspråk som shakerkulturen står för. Utifrån egna erfarenheter som arkitekturkonservator i New York berättar Erika Johansson om samfundets ideal och formprinciper.

Hur kunde det gå såhär långt?

Runt om i landet tillåts värdefulla byggnader förfalla eller byggas om på ett ovarsamt sätt, utan att någon ingriper. Byggnadsvårdsföreningens Gula lista väcker ofta frågan: Hur kunde det gå så här långt? Hur kommer det sig att dessa byggnader inte betraktas som de fantastiskamresurser de i själva verket är?

Bakom gallren i Visby

Promenader leder lätt till att man upptäcker bebyggelsens särdrag. Världsarvet Visby har en stark medeltida prägel men också hundratals vackra dörrgaller i gjutjärn från senare tid. Per Westholm fångades av dessa och sökte efter dem som skapat skönheten. Spåren ledde till smakens och stilens hemland – Frankrike. Där fanns också svaret!

Ett döende kulturarv

I Transsylvanien finns en stor rikedom av värdefulla kulturmiljöer där de sachsiska kyrkborgarna intar en särställning. Kommunism och nationalism har satt sina spår och kyrkborgarnas framtid är osäker. Antikvarien Robin Gullbrandsson har under några resor satt sig in i situationen och ger här en bild av läget.

Om interiörens proportioner

De gamla rummens proportioner, listverk och profiler hotades länge av modernismens planlösningar och renrakningar. Men nu har de blivit mäklarnas främsta försäljningsargument. De vårdas med skrapor, penslar och färg – men hur fick de sin form? Arkitekt Stefan Günther gjorde i sitt avhandlingsarbete en djupdykning i ämnet och visar här hur antikens arkitektur hamnade i händerna på svenska snickare.

Biografen Fontänen i Vällingby

Uppgiften att restaurera en 1950-tals byggnad ter sig kanske enklare än en restaurering av t ex en timmerbyggnad från 1800-talet. De moderna byggnaderna känns ju mer tillgängliga och tillhör vår vardag i högre grad än äldre träbebyggelse. Men 1950-talets byggnadsmetoder och material är idag helt inaktuella och kunskapen finns i bästa fall bevarad hos ett fåtal personer. Att restaurera en modern byggnad kräver därför minst lika mycket kunskap och insikt som någonsin en 1700-talsherrgård. Artikeln belyser denna problematik med hjälp av exempel från restaureringen av biografen Fontänens fasader.

Funkisvillan från 1930-talet

Mycket av det som är vanligt och tidstypiskt för 30-, 40- och 50-talens små bostadshus är värt att vårda och värt extra omtanke när förbättringar planeras. Med ett vanligt sådant hus i Mellansverige vill jag här ge exempel på tidstypiska drag och berätta något om vad man bör tänka på. Jämför och känn igen er.

Nobel grace på hotellet i Båstad

Hotell Båstad - skapat av byggherren Ludvig Nobel och arkitekten Karl Guettler, fick ett formspråk i stram och enkel 20-talsklassicism. Inredningen var vald med omsorg och Märta Måås-Fjetterström formgav textlierna. Här kunde gästerna från de övre samhällsklasserna koppla av i vacker och ståndsmässig miljö. Av Paul Hansson & Mia Jungskär.

Lantklassicism

Kanske kan detta ord användas för de vanliga hus jag tänker berätta om. jag har själv hittat på det, det låter så fint med "provinsiell klassicism". Vanliga hus på landet, det har väl inte så mycket att göra med klassicism? Nej och jo. Allt som byggts sedan 1700-talet och långt in på 1900-talet med några anspråk har egentligen något förhållningssätt till den klassiska stilapparaten, till BYGGNADSKONSTEN, även i de fall då avståndet var stort. Det här ska handla om klassicism i denna mycket vida mening. Exemplen kommer från Hälsingland, den enda landsända jag känner något vidare till. Kanske det är annorlunda på andra håll i landet, det är det säkert, så dra inte för generella slutsatser.

Palladio och palladianismerna

I våra postmoderna tider hör man ofta ny arkitektur kallas palladiansk. Olika klassicistiska strömningar i Europa under 1600-, 1700- och 1800-talen har fatt stiletiketten palladianism, ett stilbegrepp av nästan samma dignitet som renässans eller manierism. Man glömmer ibland att en människa av kött och blod givit Upphov till termen. Vill man möta den historiska personen bakom palladianismen kan man med fördel läsa Palladios berömda arbete Fyra böcker om arkitekturen, som utgavs i Venedig 1570.

LBF - landsbygdens eget arkitektkontor

Under 1940- och 50-talen byggdes och renoverades det som sällan förr på den svenska landsbygden. Resultatet, ett slags lantlig funkis, var ofta signerat LBF – Lantmännens byggnadsförening. I arkiven efter LBF finns mycket intressant att upptäcka, skriver Anders Franzén

Kulturhistoriskt värde - en faktor att räkna med

Att välbevarade kulturmiljöer bidrar till hållbar utveckling är de flesta av oss övertygade om. Men för att få politiskt genomslag måste det kunna beläggas. När antikvarierna i Halland fick chansen att undersöka den ekonomiska aspekten hittade de intressanta samband mellan byggnaders kultur- historiska värde och priset en köpare är villig att betala. Dennis Axelsson berättar om projektet.

Savannah – USA:s bäst bevarade stad

Savannahs stadskärna är fylld av gamla vackra byggnader. På europeiskt vis är den tillgänglig för gående och huvudgatan är en livlig butiksgata. Hela centrumområdet är skyddat som Historic District, ett av de största i USA. Eva Dahlström Rittsél och Johan Rittsél berättar här om Savannah och hur den blev en av USA:s bäst bevarade äldre städer.

Hjo - staden som håller formen

Många kommunpolitiker och exploatörer letar efter projekt som ska "sätta staden på kartan". Det handlar ofta om nya och spektakulära byggnader. I Hjo valde man kanske den mest kontroversiella vägen av alla – man tog tillvara och utvecklade det man hade! Här följer vi med Per-Göran Ylander på en vandring i Hjo, från detalj till helhet – en blick in i stadens själ.

Nya Masthugget i nya färger?

Nya Masthugget i Göteborg är ett bostadsområde med över tusen lägenheter byggt i slutet av 1960- talet sedan den äldre bebyggelsen på Stigbergets sluttning rivits. Nu planeras en ommålning av fasaderna, något som även påverkar stadsbilden då området syns från många håll i Göteborg. Sanja Peter resonerar här kring frågan om hur vi bedömer och tar tillvara senare tiders bebyggelse.

Att vända en atlantångare

Sveriges kommuner intar en nyckelroll i bevarandet och skyddandet av våra kulturmiljöer. Men många gånger saknas kunskap, dels om vilka kulturvärden som finns i kommunen, dels om hur de ska hanteras. Problemet är generellt, men Karlstads kommun blev till och med anmäld för att inte leva upp till det lagstadgade varsamhetskravet. Hur har det gått sedan anmälan gjordes – har det blivit bättre?

Rädda vuxna räddar inga barn

På försommaren 1968 invigdes parkleken Orrleken utanför Karlstad. En lång rad celebriteter deltog vid invigningen, bland annat inrikesministern, direktören för Svenska Slöjdföreningen och Expressens chefredaktör. Hur kom det sig att en lekpark fick så stor uppmärksamhet att några av samhällets högst uppsatta flögs till invigningen i ett chartrat plan? Per-Ola Åström beskriver bakgrunden till parkleken som måste betraktas som en viktig del av vårt moderna kulturarv.

Mathssons glashus i ursprungligt skick

Nu är det återställt i så nära ursprungligt skick man kan komma - ett av Bruno Mathssons glashus i Kosta. Arbetena har genomförts med högsta ambitionsnivå både vad gäller arbetsmetoder och material. Heidi Vassi berättar här om restaureringen och om arkitekten och möbelformgivaren som hämtade inspiration i USA.

De lyckligt lottade

En egen plats, ett eget hus med trädgård att odla i och njuta av. Så ser verkligheten ut för tusentals kolonister. I koloniområdena kan individualismen blomma ut – liksom gemenskapen. Koloniträdgårdsförbundet hävdar att »Trädgårdar behövs i hållbara städer!« Deras generalsekreterare Leif Thorin ser här flera skäl till att framtiden ser ljus ut.

Ralph Erskine i skogen Livet i en liten låda

Engelsmannen Ralph Erskine (1914–2005) flyttade till Sverige och ritade under sin långa karriär mängder av hus, industribyggnader, bostadsområden, stadsdelar och hela samhällen. Idag är de en viktig del av det svenska moderna kulturarvet. Hans första egna hus revs, men återuppstod för ett antal år sedan. Det var lika litet som genomtänkt och fick smeknamnet Lådan. Erskinekännaren Karin Winter och fotografen Åke E:son Lindman presenterar det här.

Byggnadsminnet som ännu inte finns

Bostadshus från rekordåren - det så kallade miljonprogrammet - finns idag inte representerade bland våra byggnadsminnen. Men borde det inte vara självklart att byggnadsminnena speglar hela vår historia? Miljonprogrammet hör också dit, menar Ylva Blank.

Typhusen som försvann

Typritningar har en gammal tradition i Sverige. De är nästan jämnåriga med det omtänksamma byråkratiska system som skapades under Karl XI. I stället för ett kaos av ogenomtänkta individuella beslut ville man sätta en gemensam hänsyn till det allmänna bästa. Militären, som spelade en central roll i detta system, fick redan 1687 genom Erik Dahlberg mönsterritningar för kompaniofficerarnas boställen- smala längor under låga tak. Nya mönsterritningar utfärdades 1730 och 1732 för det högre befälet. 1752 upprättade överintendenten Carl Hårleman ytterligare ritningar som byggde på två rumsföljder med central hjärtvägg, en plantyp som fortfarande dominerar småhusproduktionen.

Den rationella klassicismen - om J N L Durands arkitekturlära

Den svenske militärarkitekten Carl Stål utarbetade 1834 ett Utkast till lärobok i byggnadskonsten. Hans uppdrag var att skriva en lärobok för undervisningen av kadetterna vid Karlberg. Grunderna hade han hämtat "utur Professor Durands föreläsningar öfwer byggnadskonsten wid Polytechniska skolan i Paris". Dessa lektioner hade den franske arkitekten Jean Nicolas Louis Durand utvecklat i slutet av 1700-talet och samlat till en serie läroböcker. De gavs ut 1802-05 som pedagogiska planschverk med ett hundratal blad och kommenterande texter under titeln Precis de le Vons d’architecture données a L’ecole polylechnique. De har senare översatts till en mängd språk och har under hela 1800-talet varit mycket spridda och citerade.

Löfvenskiöld gav alla verandan och snickarglädjen

Arkitekten Charles Emil Löfvenskiöld, som verkade under 1800-talets senare hälft, blev inte känd för att skapa stora monument. Han var en landsbygdens arkitekt och hans ambition var att bygga vackert, ljust och luftigt oavsett om det gällde ett torp eller en herrgård. Hans ritningar var lätt tillgängliga också för de mindre bemedlade.

Synvinkel på klassicismen

På vår väg genom staden passerar vi hus efter hus. Ofta tänker vi inte på byggnaderna, vi tittar inte. Ändå påverkar de oss hela tiden med sin uppsyn. Omedvetet väljer vi vår väg. Tänk efter nästa gång hur du rör dig och du kommer att upptäcka något om hur du ser på arkitektur.

Industrins arkitektur

I slutet av 1800-talet ökade arkitekternas inflytande inom industrin, vars byggnader dittills oftast ritats av någon lokal byggmästare eller hugad ingenjör. Nu stod inte bara effektivitet och funktion i fokus – även aspekter som trivsel, soliditet och kontinuitet skulle avspegla sig i byggnaderna. Lisa och Lasse Brunnström visar några av de främsta svenska exemplen.

Vad är det för stad vi behöver?

Idag ska städer vara moderna, konkurrenskraftiga och locka till sig såväl turister som företag. Men blir sådana städer också levande och spännande? Lars Jadelius menar att stadslivet bör stå i fokus för stadsplaneringen och att ett bra samspel mellan det nybyggda och det gamla ger liv och dynamik.

1980-talets robusta charm

Stenstaden har verkligen fått en renässans, och det arbetas hårt för att miljonprogrammet i förorterna ska tas tillvara – men hur är det med 1980-talets flerbostadshus? Maria Lorentzi, länsombud och antikvarie på Stockholms stadsmuseum har tittat närmre på sitt eget bostadsområde och hittat influenser och kvaliteter som vi kanske inte ens bygger idag!

Med autosol mot framtiden

Silverglänsande raster som spelar mot speglande glas och blänkande plåt. Så har vi byggt i snart två generationer och ändå tycks vi stå ganska handfallna inför hur vi egentligen ska ta hand om den här typen av hus. Hötorgscity, det kanske mest prominenta exemplet i Sverige på byggande av detta slag har nu 50 år på nacken. Under en stadsvandring där i början på 1990-talet, när området fortfarande var relativt intakt, om än slitet, framkastade jag lite provocerande att man som byggnadsvårdare dedicerad den här typen av objekt kanske måste börja tänka i andra banor än de traditionella och byta ut kalkbruket och linoljefärgen mot bilvax och Autosol. Vad jag då inte visste var att man i New York redan hanterade både FN-skrapan och whiskyjätten Seagrams huvudkontor med den här typen av metoder som periodiskt underhåll...

Betongvågen

Sommaren 1977 träffades svenska ungdomar med kraft av den amerikanska skateboardvågen. Mottagandet från vuxenvärldens sida var minst sagt ambivalent. Under åren som följde publicerade Dagens Nyheter hela 60 artiklar om skateboard. Ömsom handlade de om den stora skaderisken, ömsom om utövarnas halsbrytande men imponerande konster. I den här artikeln summerar Gunnar Almevik skateboardens tidiga arkitekturhistoria och visar på några av de viktigaste spåren av den moderna ungdomskulturens första decennier.

Konsten att restaurera när materialen inte finns

Utbudet av ersättningsmaterial för byggnader från 1950-talet är fortfarande begränsat, trots det stora intresse som finns för den tidens design och arkitektur. Kanske är marknaden för handtag och strömställare i vit plast för liten? Men för tapeterna verkar ljuset vara nära. Jan Westergren berättar här om sina erfarenheter från upprustningen av Bruno Mathssons glashus i Kosta.

Fastighetsägarens rättigheter – och kommunens

Kommunernas planering är ett viktigt instrument för att gamla bebyggelsemiljöer skall leva vidare. Där avgörs hur mycket man får bygga, vilken användning byggnader kan ha och där kan också kulturvärdena skyddas. I vissa fall, men långt ifrån alla, kan det innebära att fastighets-ägaren är berättigad till ersättning. Anna Krus reder ut begreppen och förespråkar en kreativare planering. Exemplet hon utgår från är det uppmärksammade turisthotellet i Marstrand

Fritidshusets historia

Arbetet tar allt mer av vår tid. Samtidigt har många av oss fått mer fritid. Då vill vi göra något annat – och vi vill göra detnågon annanstans än hemma. Ann Katrin Pihl Atmer visar här hur husen för den »fria tiden« formats under mer än 200 år.

Stenhuggarglädje i Moldavien...

Vår svenska träbyggnadstradition har gett oss snickarglädjen, men i vårt nya Europa finns andra spännande exempel på strävan efter skönhet. Utifrån egna forskningsstudier och en ny bok från museet i Chişinău ger oss Bo Larsson här en inblick i den moldaviska stenhuggarglädjen.

DET STORA LYFTET - Köbenhavns Lufthavn - kulturarv av betong på vingar och hjul

Det var en närmast surrealistisk upplevelse för åskådarna när den 4000 kvadratmeter stora flygterminalen i betong sattes i rörelse och taxade ut över landningsbanorna. 1,6 kilometer längre bort sattes den på plats, med entrésidan nu vänd mot solnedgången i stället för mot morgonsolen.
Ola Wedebrunn berättar här om den spektakulära flyttningen av Köpenhamns flygterminal, byggd 1939. Efter flytten blev terminalen byggnadsminnesförklarad.

Järnvägens hus - 136 år på tio minuter

Under några decennier byggdes våra järnvägar med tillhörande stationshus, magasin och banvaktsstugor. Hur dessa utformades längs järnvägarna i Kronoberg, som här beskrivs, har tydliga paralleller i andra landsändar. Men vad händer med husen nu och hur skall det gå i framtiden?

Sekelskiftesvillan

Eva Eriksson, arkitekturkritiker och medarbetare på DN:s kultursida, tar oss till en rundvandring bland några sekelskiftesvillor ritade av tidens ledande villaarkitekter - Wahlman, Westman, Benckert & Östberg - i vilkas privatbostadsarkitektur vi kan spåra det engelska inflytandet översatt till svenska förhållanden.

Flytta Stockholm till Sicilien

 

Om Carl August Ehrensvärd och den nordiska klassicismen

Under det senaste decenniet har den nordiska klassicismen fått ett vidsträckt internationellt erkännande. Som byggnaderna presenterats på utställningar och i tidskrifter har de kommit att framstå som en sorts ideala projektioner av klassiciteten, utan tyngd och utan rötter. I konceptionsskedet i slutet av I 700-talet uppfattade man dem ganska annorlunda. Det var på inget sätt självklart, att "stilen" eller de speciella byggnadstyper som hörde hemma vid Medelhavet kunde flyttas till en annan del av Europa, med helt andra betingelser. Montesqucus klimatlära var alltjämt aktuell, och romantikerna strävade efter en konst på nationell och regional grund, bortom alla smarta modeller.

Med funktionalismen föddes den moderna bion

Biografen som byggnadstyp och kulturmiljö har ett alldeles speciellt förhållande till funktionalismen, i det att bion finner sin form just med början år 1930 - året för Stockholmsutställningen och funktionalismens genombrott i Sverige. Roxy i Södertälje från 1939, är signifikativ, både byggnadsmässigt, ritad av biografarkitekten Björn Hedvall, och historiskt, bion lades ned alldeles nyligen.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in