• Allt om byggnadsvård....

    Här har vi samlat de flesta av våra artiklar från vår medlemstidning Byggnadskultur. Här hittar du det mesta som rör byggnadsvård.
    Bläddra ovan i våra olika kategorier.

  • Prenumerera på tidskriften Byggnadskultur!

    Som medlem får du vår tidskrift 4 ggr om året i din brevlåda

Här är några intressanta artiklar

Gammal är äldst

Vad ser du när du vandrar i Gamla stan i Stockholm? Det beror förstås på vem du är. Tittar du i skyltfönstren eller lyfter du blicken? Om du tillhör den senare gruppen börjar du säkert ställa frågor. Varför ser det ut så här? Vems initialer står över den gamla porten? Varför heter mörka gränder Solgränd eller Kråkgränd? Kanske vill du veta något om värdshuset Solen eller vem Kråka var som höll till i början av gränden?

Från Slussens trafikmaskin kommer du in på Järntorget och ser dig omkring. En oregelbunden plats. Varför oregelbunden? Varför namnet Järntorget? Jo, här möttes allmänningsgatorna östan och västan mur i vinkel nedanför åsen. Här låg stadens medeltida våghus. Stångjärnet från Bergslagen kom till Kornhamn och vägdes här inför utrikes transport från Skeppsbron. Järnvågen låg kvarhär till 1662.Torget är ännu idag vitalt med en blandning av kommers, kontor och bostäder.

Titta på husen som ramar in torget! Skalan är 1600-talets medan dekorationerna är från sent 1800-tal. Fastighetsverket håller nu till i gamla Riksbankshuset som byggdes framför våghuset. Detta mästerverk av Nicodemus Tessin d ä stod färdigt 1680. Det dominerar torget.

Arkitektur i klassisk och fri stil

Charmig! Särpräglad! Städernas gamla byggnader anses av många ha både själ och karaktär. Lika många har svårt att "sätta fingret på" vad det är som gör en byggnad charmig. En som försökte var Sture Balgård. Hans Nya hus i en gammal stad är en klassisk studie i hur karaktärsdragen i bebyggelsen kan analyseras – i sin tur en förutsättning för varsam anpassning. Här berättar han om bakgrunden, och efterspelet, till boken.

Vårbruk i trädgården

Våren är de snabba förändringarnas tid i trädgården. Från att vara brun och lite skräpig med några få tidiga lökväxter förvandlas den på bara en månad till ett blommande hav. Ja, det är nu på våren och försommaren vi helst vill förändra och förbättra i trädgården!

Våren är en trevlig tid för trädgårdsarbete och plantering av nya växter. Att dela och ansa, beskära och dona är njutning för en trädgårdssjäl. Men redan under vintern bör man planera och sätta upp mål för utvecklingen av utemiljön kring kulturbyggnader. Innan man går till plantskolan ska inköpslistan vara noggrant genomtänkt för att t ex inte generera framtida skötseltid som inte finns. Växterna ska trivas i växtzonen, med jorden och ljusinstrålningen på platsen.

Hållbart taktegel kasseras

Äkta taktegel är en kvalitetsstämpel som borgar för både vackra och hållbara tak. Tyvärr gäller det inte de tegelpannor som redan ligger på taken. De kasseras efter bara 50 till 80 år, trots att de skulle kunna ligga länge till. På köpet förloras patinan – den följer med pannan och krossas i containern. Bengt Wahlgren har undersökt varför ett omtyckt material byts ut i förtid.

Nya Masthugget i nya färger?

Nya Masthugget i Göteborg är ett bostadsområde med över tusen lägenheter byggt i slutet av 1960- talet sedan den äldre bebyggelsen på Stigbergets sluttning rivits. Nu planeras en ommålning av fasaderna, något som även påverkar stadsbilden då området syns från många håll i Göteborg. Sanja Peter resonerar här kring frågan om hur vi bedömer och tar tillvara senare tiders bebyggelse.

Slamfärg – inte bara från Falun

Många byggnadsvårdare har en särskild relation till den röda slamfärgen, som under lång tid förknippats med kopparbrytningen i Falun. Men hur många känner till vad färgen innehåller och hur den verkar? Och hur är det egentligen med pigmentframställningen idag? Ludvig Tigerhielm försöker reda ut begreppen

Lim och färg på mjölk eller kasein

Mjölk- och kaseinfärger användes i byggnadsmåleriet fram till 1960-talet, men idag är det få som känner till färgernas egenskaper. Genom ett gästhantverkarprojekt vid Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, fick Arja Källbom möjlighet att fördjupa sig i ämnet. Här ger hon en introduktion till färgernas historia, egenskaper, tillredning och målningsteknik.

Isolera med naturens original

Alla har vi känt ullfiberns hygroskopiska egenskaper in på bara huden. Ullens förmåga att buffra och avge fukt ger en oförändrat torr upplevelse oavsett hur mycket vi svettas. Att isolera hus med fårullsfiber är egentligen bara en skalförändring. Madeleine Tunbjer berättar om uppstarten av en svensk produktion av fårullsisolering.

Med autosol mot framtiden

Silverglänsande raster som spelar mot speglande glas och blänkande plåt. Så har vi byggt i snart två generationer och ändå tycks vi stå ganska handfallna inför hur vi egentligen ska ta hand om den här typen av hus. Hötorgscity, det kanske mest prominenta exemplet i Sverige på byggande av detta slag har nu 50 år på nacken. Under en stadsvandring där i början på 1990-talet, när området fortfarande var relativt intakt, om än slitet, framkastade jag lite provocerande att man som byggnadsvårdare dedicerad den här typen av objekt kanske måste börja tänka i andra banor än de traditionella och byta ut kalkbruket och linoljefärgen mot bilvax och Autosol. Vad jag då inte visste var att man i New York redan hanterade både FN-skrapan och whiskyjätten Seagrams huvudkontor med den här typen av metoder som periodiskt underhåll...

Skadad fönsterbåge som ny med S-skarv

De flesta av oss tycker det är jobbigt nog att skrapa färg och kitta om våra gamla fönster. Men det finns faktiskt de som ägnar sina bågar mycket större omsorger än så. Det handlar om lagningar av skadat trä, om ilusningar, halvsulningar och genomgående skarvar. För den som känner sig hugad att pröva på en traditionell S-skarv ger snickaren och fönsterhantverkaren Mattias Wallin Brandt några goda råd på vägen.

Främmande land

Det står en gräsklippare i mitt badrum, en motorgräsklippare av okänt märke, nätt i storleken. Badrummet kan tyckas som en märklig plats för en sådan maskin och faktum är att jag inte vet hur den hamnade där. Någon hade den med sig, sannolikt för att garantera att ingen annan lade beslag på den i ett känsligt ögonblick. Så blev den kvar och omvandlades till det som krävdes i stunden. Häromdagen fungerade gräsklipparen som dammsugare när flera dammsugare efterfrågades samtidigt. Den går också bra att sova med, om man nu inte vill skiljas från sin gräsklippare/dammsugare nattetid.

Storyline - berättandet som lär barn om hus

Att kunna är roligt, men att lära sig kan vara ganska tröttande – så tycker nog de flesta, både barn och vuxna. Som tur är lär vi oss det allra mesta utan att vi märker det. På Norrbottens museum arbetar man med den pedagogiska metoden Storyline som innebär att inlärningen sker på ett både omärkligt och lustfyllt sätt. För att lära barn om hus och historia har det visat sig vara en mycket framgångsrik metod. Annika Josbrant är en av pedagogerna bakom arbetet med Husspanarna.

Blir det lite mer dåtid i framtiden?

Ut! Höst, regn, blåst, mörker. Det var bättre i somras när det var sol, stilla och varmt. Det är lätt att bli apatisk och passivt invänta nästa vår. Låtsas som om höst och vinter inte fanns och drömma sig tillbaka. Det finns de som lever så men de missar ju halva året. Om man istället tar avstamp i alla positiva minnen och erfarenheter från sommaren och låter dem förgylla hösten blir det lite roligare. Så försöker jag tänka – både privat och som ordförande i föreningen.

Kompetenta nätverk

Byggnadsvårdssektorn har utvecklats markant under de två senaste decennierna. Fastighetsägares intresse för att underhålla sina kulturhistoriska byggnader med traditionella metoder har skapat stor efterfrågan på sådan kompetens. Fler hantverkare och konsulter har också valt att specialisera sig mot byggnadsvård. På några håll har dessa bildat nätverk och börjat samverka. Här resonerar Henrik Larsson kring fördelarna med företagsnätverk.

Ombyggnad och renovering - exempel på en ny yrkeshögskoleutbildning

Sedan många år kan arkitekter och antikvarier fortbilda sig i restaureringskonst, medan utförarna av restaureringarna har saknat tillfälle att förkovra sig inom området. Från och med i höst startar dock Nässjö Lärcenter Sveriges första utbildning i ombyggnad och renovering för bygghantverkare. I den här artikeln beskriver Bertil Fridén tankarna som ligger bakom utbildningen.

Bakom gallren i Visby

Promenader leder lätt till att man upptäcker bebyggelsens särdrag. Världsarvet Visby har en stark medeltida prägel men också hundratals vackra dörrgaller i gjutjärn från senare tid. Per Westholm fångades av dessa och sökte efter dem som skapat skönheten. Spåren ledde till smakens och stilens hemland – Frankrike. Där fanns också svaret!

Staden växer – underifrån!

Tycker du att det är för lite grönt i staden? Finns det bortglömda platser eller torftiga planteringar där du brukar röra dig? Det är fler som tyckt som du men som också gjort något åt det. Ulrika Rydh berättar om en rörelse som i smyg, försedda med frön och växter, förvandlar dessa platser till levande och vackra oaser. Guerilla gardening föddes i 1970-talets New York och blommar nu ut i Sverige.

Lilla London lever!

Äkta stadsliv! Urbant, kontinentalt, myllrande och stökigt – i över 100 år. I Göteborg är fyra långa gator genom elva kvarter stenstad ramen för Sveriges mest levande stadsmiljö. Hur är det möjligt och hur kan det leva vidare? Anna Reuter Metelius berättar Långgatskvarterens historia och låter dem som bär upp stadslivet själva komma till tals.

Årsringar ger svar

De som byggde gården lämnade inga ritningar eller annan dokumentation efter sig. Några hus finns på storskifteskartan från 1826. Men är det samma hus som står här nu? För att få svar anlitades dendrokronologen Bertil Israels. Tack vare hans åldersbestämning av timret kunde flera frågor om släktgårdens historia besvaras.

Byggnadsvårdens utbildningar och kompetensbehov

Byggnadsvårdar gör alla som tar hand om hus utifrån byggnadens egna förutsättningar, och strävar efter att bevara såväl arkitektoniskt uttryck som ursprungliga material. För att bli byggnadsvårdare finns också många vägar att gå. Här sammanfattar Linda Lindblad och Erika Johansson de professions- utbildningar och behov som finns i Sverige idag, och reflekterar över vilka framtida utmaningar byggnadsvården står inför.

1980-talets robusta charm

Stenstaden har verkligen fått en renässans, och det arbetas hårt för att miljonprogrammet i förorterna ska tas tillvara – men hur är det med 1980-talets flerbostadshus? Maria Lorentzi, länsombud och antikvarie på Stockholms stadsmuseum har tittat närmre på sitt eget bostadsområde och hittat influenser och kvaliteter som vi kanske inte ens bygger idag!

Miljövänlig byggnadsvård?

Du som byggnadsvårdar stöter ofta på kemikalier, inte minst i färgerna i ditt gamla hus. De finns i lagren av plastfärg som ska skrapas bort, men också i traditionella färger. Hur beter man sig för att inte få i sig farliga ämnen och för att inte sprida dem till andra? Linda Lindblad guidar i den kemiska snårskogen.

Byggnadsvård gjorde bakgatan till trendgata

Vad krävs för att en bakgata ska omvandlas och bli attraktiv för både flanörer och affärsidkare? Vallgatan i centrala Göteborg var länge ödslig och ogästvänlig, hela kvarter var rivningshotade och handlarna höll sig hellre i det närliggande köpcentrat. Idag är husen fulla av aktivitet och området befolkas dygnet runt. Titti Thorsell nystar i historien om en rad lyckliga omständigheter.

Gröna Skönstaholm in i framtiden

På 1950-talet kunde man konsten att skapa flerbostadsområden där det kändes både tryggt och inspirerande att vistas. Idag förfaller eller förtätas många av dessa miljöer, ofta på grund av okunskap, men utanför Stockholm finns ett lysande undantag. Bibbi Leine och Åsa Setterby Modéus berättar om restaureringen av Skönstaholms fina grönstrukturer.

Pensionat med innanfönster - historien om Villa Sjötorp

Att njuta av årsringarna i sitt eget gamla hus är en sak, men hur är det om man vill bedriva näringsverksamhet i en byggnad med tydliga ålderstecken? Kan hotell- och restaurangbesökare uppskatta kvaliteterna, eller ser de bara skavanker i det gamla? För Ellika Mogenfelt var patina aldrig en del av affärsidén, för någon sådan fanns inte när hon övertog släktens enorma villa i bohuslänska Lyckorna. Idag driver hon en av Sveriges mesta intressanta pensionat och restauranger, och det i ett hus där tidens spår hanteras med stor varsamhet.

Energisnålt utan fönsterbyte

Goda råd är inte alltid dyra! I energispartider som dessa spelar fönster en viktig roll för husets energiförbrukning, men den är inte så avgörande som många fönstertillverkare vill göra gällande. Rådet att byta ut gamla fönster för att spara energi är ett dåligt råd, det finns både varsammare och kostnadseffektivare åtgärder för att energieffektivisera fönster. Paul Hansson beskriver några av myterna kring fönsterbyten och ger sina bästa råd till dig som hellre behåller än kastar.

Mät upp ditt hus

Att göra en klassisk handuppmätning är ett mödosamt, men det i särklass bästa sättet för dig som verkligen vill lära känna ditt hus. Till många byggnader saknas ritningar och när sådana väl finns avviker de ofta markant från det befintliga huset. Men hur gör man om man vill mäta upp sitt hus så att alla skavanker och oregelbundenheter kommer med på ritningen? Här ger Ulla Karlström en kort introduktion.

Rädda vuxna räddar inga barn

På försommaren 1968 invigdes parkleken Orrleken utanför Karlstad. En lång rad celebriteter deltog vid invigningen, bland annat inrikesministern, direktören för Svenska Slöjdföreningen och Expressens chefredaktör. Hur kom det sig att en lekpark fick så stor uppmärksamhet att några av samhällets högst uppsatta flögs till invigningen i ett chartrat plan? Per-Ola Åström beskriver bakgrunden till parkleken som måste betraktas som en viktig del av vårt moderna kulturarv.

Ett slags syskonkärlek

Arkitekter står för förändring och antikvarier för kulturvård, så ser den polariserade schablonbilden ut. Om den är sann och hur den i så fall förmedlas tål att fundera på. Att båda yrkesgrupperna är marginella i byggnadskulturen som helhet kan också vara värt att påminna sig. Det vill säga, det är kanske inte arkitekterna som är antikvariernas huvudproblem.

Ovanligt vatten i ny tvättmetod

»Vatten är ett farligt gift, som omger Visby stift« skrev Falstaff Fakir och lämnade tolkningarna fritt spelrum. Vanligt vatten betraktar vi som en självklarhet, trots att det är en förutsättning för alla kända livsformer. Det kan även sägas gälla vetenskapens syn på vatten. Först på senare tid har forskningen kring vatten återupptagits och nu med förtecken som kvantfysik och nanoteknik. Resultaten som hittills kommit fram är uppseendeväckande. I den här artikeln visar Per Arne Ivarsson vad i och för sig lite ovanligt vatten kan åstadkomma för rengöring av ytor i allmänhet, och byggnader i synnerhet.

Byggnadsvårdens utbildningar och kompetensbehov

Byggnadsvårdar gör alla som tar hand om hus utifrån byggnadens egna förutsättningar, och strävar efter att bevara såväl arkitektoniskt uttryck som ursprungliga material. För att bli byggnadsvårdare finns också många vägar att gå. Här sammanfattar Linda Lindblad och Erika Johansson de professionsutbildningar och behov som finns i Sverige idag, och reflekterar över vilka framtida utmaningar byggnadsvården står inför.

Värde som varar

Rivningsvågen på 1960- och 70-talen utlöste en opinionsstorm. De som stod på barrikaderna då sitter vid skrivborden idag.  Har deras brandtal då blivit praxis idag?Innehållet i detta nummer visar tyvärr att det fortfarande sker rivningar och förvanskningar av skyddad bebyggelse, liksom av andra byggnader som man kan tycka vara självklara objekt för bevarande. Lagar och skyddsbestämmelser ger i praktiken inte det skydd som var avsikten.  Några anledningar till varför regelverket inte följs kan vi läsa om i detta nummer.

Hjo - staden som håller formen

Många kommunpolitiker och exploatörer letar efter projekt som ska "sätta staden på kartan". Det handlar ofta om nya och spektakulära byggnader. I Hjo valde man kanske den mest kontroversiella vägen av alla – man tog tillvara och utvecklade det man hade! Här följer vi med Per-Göran Ylander på en vandring i Hjo, från detalj till helhet – en blick in i stadens själ.

Bevara och utveckla?

Staden diskuteras intensivt. Vad ska vi bevara och hur ska det nya se ut? Byggnadsvårdare och förnyare har sällan gått hand i hand, men i debatten ser vi en stark trend för den stadstyp som byggnadsvården traditionellt har värnat.

Hur hamnade vi där? Och för det bara gott med sig? Paul Hansson jämför med tankarna från stadsvårdens barndom och ser stora utmaningar för byggnadsvården.

Alla tiders trä

I vårt skogklädda Sverige står trähusen tätt. I så kallade stenhus finns också stora mängder trä i takstolar, bjälklag, golv, fönster, dörrar och inredningssnickerier. Men idag finns en stark tendens att välja bort trä som byggnadsmaterial. Anders Franzén menar att trä med kvalitet åter måste bli en vardagsvara.

Lyft för Nossebro att blicka bakåt

Hus med fasader av mexitegel och eternit, skyltfönster med teaksnickerier och tidstypiska entréer med höganäsklinker är en vanlig syn i Nossebro. Denna karaktär vill kommunen värna om och marknadsföra i projektet »Retro Nossebro«. A M Alströmer är projektledare och berättar här om lyftet för Nossebro.

Med individualismen som ledstjärna. 1970-talets kataloghus då och nu

Trots förstukvistar och blyspröjsade fönster betraktades 1970-talets kataloghus som traditionslösa av samtidens byggnadsvårdare. Men hur ställer vi oss nu när de har några år på nacken och knackar på vår dörr? Vet vi vad de är uttryck för? Ser vi deras värden? Vill vi bevara dem? Och kommer vi att måna om de »rätta« materialen, undrar Martin Åhrén på Upplandsmuseet.

Byxben – murarens mästarprov

Murare och sotare kallar dem byxben eftersom de liknar ett par jättelika byxor. Vi talar om en sinnrik sammanslagning av murstockar där form och statik måste samverka. Malena Kinberg undersöker hur murarna kan ha gått tillväga för att åstadkomma dessa byggnadsverk, som helt saknar skriftliga förlagor.

Form och färg på shakers vis

Shaker, den sparsmakade arkitektur- och inredningsstilen som har sitt ursprung i en sträng religiös tro, vinner allt större mark. Fler och fler inspireras av det gedigna hantverket, den höga kvalitén och det tidlösa formspråk som shakerkulturen står för. Utifrån egna erfarenheter som arkitekturkonservator i New York berättar Erika Johansson om samfundets ideal och formprinciper.

Ekoby - är det ett alternativ?

De första ekobyarna i Sverige byggdes i mitten av 1980-talet och sedan dess har det i snitt bildats en ny by per år. Vad står ekoby för idag, är det fortfarande ett radikalt val eller har det blivit ett alternativ för gemene man? Hur byggs husen och hur ser invånarna på relationen mellan byggnadsvård och ekologiskt byggande? Eva Löfgren åkte till en av landets yngsta ekobyar för att diskutera frågorna.

Grindar, staket och plank - trädgårdens omramning

Känslan av ett vackert hus börjar ofta vid tomtgränsen. Att lyfta på klinkan till en välvårdad gammal port ger första intrycket. På så vis kan en grind och ett staket kännas välkomnande, fastän det är en klar markering av tomtgränsen. Grindar och staket är ett kulturhistoriskt arv väl värt vårda och att bevara. Hans Mårtensson beskriver och inspirerar.

Isolering inte bara en värmefråga

Tycker du att det är svårt att välja isoleringsmaterial? Det är du inte ensam om. Varis Bokalders guidning genom isoleringsdjung- eln visar att det handlar om mer än värme. Artikeln är ett kortat utdrag ur Byggnadsvårdsfören- ingens och Energimyndighetens kommande bok om energieffekti- visering i kulturhistoriskt värde- full småhusbebyggelse.

Fönsterrenovering i stenstaden

I Göteborg finns norra Europas största och bäst bevarade stenstad från perioden 1870–1920. Många hus i området har farit illa av dåliga restaureringar och ombyggnader, men bland fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har intresset för att bevara de gamla träfönstren ökat under senare år. Sofia Larsson och Roger Karlsson berättar om sina erfarenheter av fönsterrenovering i stenstaden och ger råd till dem som planerar omfattande renoveringsinsatser.

Slit och släng eller vårda och spara?

Fönster är viktiga. Ingen byggnadsdel har så stor betydelse för det gamla husets karaktär som fönstren. Vi säger att de är husets ögon, husets själ och förlorar oss i beskrivningar av de munblåsta glasens subtila skönhet, spröjsarnas vackra ljusspel och kärnvirkets elefantkvalitet. Dessa kvaliteter har uppenbarligen ett värde. Moderna fönster har andra värden, de kanske inte är lika hållbara men de är billiga, lättputsade och högisolerande. Dessvärre är de helt själlösa och har förstört utseendet och karaktären på tusentals hus.

Kök av masonit - kan det vara nå't att ha?

Det råder ett intresse för kök av aldrig tidigare skådat slag. Helst ska det vara nytt och fullt av tekniska finesser. Gamla kök, framför allt masonitkök från 1900-talets mitt, rivs däremot ut i ett rasande tempo. De anses opraktiska – har för låga bänkhöjder, tröga lådor och går inte att bevara vid stambyte. Och ändå är äldre platsbyggda kök ofta väl planerade, både utrymmesmässigt och hur arbetssynpunkt. Här berättar Elsa Röing och Erika Åberg om ett kök från 1900-talets mitt som har återanvänts och anpassats till ett modernt liv.

Skollovskolonin - filantropi, folkliv, och barnsemester

Idag vet få barn vad det betyder att åka på kollo. Ändå finns det ett stort antal fungerande skollovs- kolonier, som år efter år tar emot semestersugna barn. Vad är det här för slags miljöer? Hur uppstod de? Lina Gillefalk berättar mer om koloniernas historia och funderar över frågor om bevarande och fortsatt användning.

PBL 2011 - samma papperstiger med nya ränder

Den 2 maj i år trädde den nya Plan- och Bygglagen i kraft. Med lagen förändras bygglovprocessen på många sätt, men för byggnadsvårdens del innebär den inga stora förbättringar. Egentligen var det inget fel på den gamla lagen, om den bara hade tillämpats... Ändringarna som nu har genomförts får troligen små konsekvenser, några positiva andra negativa. På det stora hela är det samma papperstiger som lever vidare.

Att rekonstruera tapeter

Vem har inte burit med sig ett frasigt tapetsjok från rivningskåken eller ödetorpet? I handfatet hemma i lägenheten försiktigt lossat de olika skikten från varandra för att sedan låta dem torka på köksbordet. Tio, femton lager är inte ovanligt och de är alla fantastiskt vackra, var och en på sitt vis. På Lim & Handtryck i Mölndal får tapetmakarna ofta i uppdrag att rekonstruera en tapet utifrån ett enda litet välpatinerat fragment. I den här artikeln beskriver Ann-Charlott Strandberg hur det går till när en tapet återskapas.

Etiopiens klippkyrkor vittrar

De har kallats "världens bäst bevarade hemlighet" – klippkyrkorna i Etiopiens nordligaste provins Tigray. Långt innan Norden var kristnat byggdes avancerade kyrkor med flera rum, kolonner och valv som i ett stycke höggs direkt ur berget. Bengt Wahlgren ger en historisk bakgrund och tar sedan oss med till en levande kyrkoarkitektur på 2 500 meters höjd.

En skollärares livsverk

Folkskolläraren Carl Edvard Goës skapade en unik skolträdgård i inre Lappland under 1940- och 50-talen. Skolan lades dock ner 1959 och ingen ville ta hand om hans livsverk. Men idag har kanske nya möjligheter öppnat sig. Malå kommun, byföreningen och landskapsarkitekten Anders Glassel sätter nu sitt hopp till bland annat EU för att kunna finansiera vårdplan och upprustning. Om den blev av skulle Malå kunna få ett nytt turistmål.

Vad är det för stad vi behöver?

Idag ska städer vara moderna, konkurrenskraftiga och locka till sig såväl turister som företag. Men blir sådana städer också levande och spännande? Lars Jadelius menar att stadslivet bör stå i fokus för stadsplaneringen och att ett bra samspel mellan det nybyggda och det gamla ger liv och dynamik.

Föränderligt men hållbart

Till skillnad från byggnader så förändras trädgårdar av sig själv. Med åren växer sig träden stora och årstiderna får växtligheten att spira, blomma och vissna. Föränderligheten är en del av kvalitén. Ändå är hållbarhet och trädgårdsodling tätt förknippade. Ann-Catrin Thor ger oss här både odlingsråd och sorttips.

Traditionell och modern puts

Traditionell puts öppnar för en rad vackra och hållbara arkitektoniska uttryck. En jämförelse med modern puts blir lätt pinsam, även för byggsektorn. Per Arne Ivarsson förespråkar traditionell puts och undrar om de naturligt hydrauliska brukstyperna inte hamnat lite i skuggan av luftkalkbruken?

När Falun blev rött igen

I mitten av 1970-talet hade den stora rivningsvågen i Falun nått sin kulmen. Den äldre bebyggelsen fick en chans att överleva och nya hus började byggas mer i harmoni med stadens karaktär. 26 år senare blev Falun världsarv. Örjan Hamrin var med på hela resan och berättar här om vändpunkten – Byggnadsvårdsåret 1975.

Foga om skorstenen

Skorstenar är hårt utsatta för väder, vind och kondens. En klassisk, tegelmurad skorsten är ändå en robust konstruktion med lång hållbarhet som kan under- hållas med enkla metoder – om det sker med viss regelbundenhet. Stephan Fickler ger oss några handfasta råd om hur man fogar om sin skorsten.

Radiatorer, elelement och annan distribution av värme

Många som genomför renoveringar av äldre hus byter också värmesystem. Oavsett vad man väljer är det lätt att missa den kanske viktigaste delen av systemet – den som distribuerar värmen. Här beskriver Anders Edvardsson de vanligaste distributionssystemens för- och nackdelar.

Måste man måla?

Att måla om sitt hus är något många drar sig för. Det är så mycket att tänka på – det ska vara varmt och torrt, men inte direkt soljus, det får inte blåsa frön i luften, det skall byggas ställningar och kanske förhandlas med målare. Och så kostar det pengar. Men är det egentligen nödvändigt? Och när började man måla hus i Sverige? Stephan Fickler beskriver huvuddragen i de målade trähusens historia och beskriver vanliga ytbehandlingar på timmerhus.

Rädda de sista handelsträdgårdarna!

Under 1900-talets första hälft fanns tusentals stadsnära handelsträdgårdar i Sverige. Förutom att erbjuda stadsborna blommor och grönsaker, var trädgårdarna också viktiga som gröna stråk i en alltmer exploaterad miljö. Idag är få av dem bevarade och ännu färre är i bruk. Anders Ryberg berättar om arbetet med att skapa opinion och rädda de gamla handelsträdgårdarna.

Visionärt parkprojekt når nya höjder

Ungefär tio meter upp i luften, byggd på en gammal tågbana, finns ett av New Yorks mest spännande kulturbevarande projekt för tillfället – The High Line Park. En mötesplats där gammal funktion möter ny och ger människor utrymme för både meditation och umgänge, mitt i och ovanför storstadens brus. Anneli Abrahamsson visar vägen.

Att vända en atlantångare

Sveriges kommuner intar en nyckelroll i bevarandet och skyddandet av våra kulturmiljöer. Men många gånger saknas kunskap, dels om vilka kulturvärden som finns i kommunen, dels om hur de ska hanteras. Problemet är generellt, men Karlstads kommun blev till och med anmäld för att inte leva upp till det lagstadgade varsamhetskravet. Hur har det gått sedan anmälan gjordes – har det blivit bättre?

Nya fönster mot Paris

Med sina 40 studentrum är Svenska studenthemmet i Paris ett av de minsta husen i campusområdet Cité Universitaire. Samtidigt är det ett av de mest kulturhistoriskt och arkitektoniskt intressanta. Huset påminner om ett dockhus; det är högt och smalt och fasaderna stramt 1930-talsklassicerande. I de djupa fönsternischerna har många svenska studenter suttit och begrundat den parisiska himlen. Här berättar arkitekten Maria Ihrefors om arbetet med att varsamt renovera byggnadens gamla fönster, och på samma gång öka boendekomforten.

Hur kunde det gå såhär långt?

Runt om i landet tillåts värdefulla byggnader förfalla eller byggas om på ett ovarsamt sätt, utan att någon ingriper. Byggnadsvårdsföreningens Gula lista väcker ofta frågan: Hur kunde det gå så här långt? Hur kommer det sig att dessa byggnader inte betraktas som de fantastiskamresurser de i själva verket är?

Husen i Jens Ahlboms bilder

Barn och föräldrar är inte alltid överens om vad som ska läsas när det är läggdags, men vissa böcker verkar unga och gamla tycka lika mycket om. Georg Johanssons och Jens Ahlboms berättelser om allfixaren Mulle Meck och hans hund Buffa är just sådana. Kanske handlar det om nyfikenheten de förmedlar, ett slags solig känsla av att det mesta går att förstå och att bygga. Husen tar stor plats i böckerna, som i många av illustratören och bildkonstnären Jens Ahlboms bilder. Eva Löfgren kontaktade honom för att prata om hans funderingar kring hus, historia och hantverk.

Betongvågen

Sommaren 1977 träffades svenska ungdomar med kraft av den amerikanska skateboardvågen. Mottagandet från vuxenvärldens sida var minst sagt ambivalent. Under åren som följde publicerade Dagens Nyheter hela 60 artiklar om skateboard. Ömsom handlade de om den stora skaderisken, ömsom om utövarnas halsbrytande men imponerande konster. I den här artikeln summerar Gunnar Almevik skateboardens tidiga arkitekturhistoria och visar på några av de viktigaste spåren av den moderna ungdomskulturens första decennier.

Färg i byggnadsvårdarens bibel

Våren 2011 utkom en reviderad och utökad upplaga av den numera klassiska handboken Så renoveras torp och gårdar. De tidigare upplagorna har tillsammans sålts i häpnadsväckande 89.000 exemplar! Att boken har haft stor betydelse för byggnadsvårdens framsteg och utövare råder inget tvivel om, inte minst har den varit viktig för användningen av traditionella färger. Här presenterar Göran Söderström ett utdrag ur den nya upplagan i vilken just färg har getts ett särskilt avsnitt.

Hantverk på japanska?

Vad skiljer en japansk stolpverkskonstruktion från en norsk? Vilka timmermanstraditioner förekommer på den engelska landsbygden? Och hur gör man för att lära av varandra när man samtidigt ska bygga ett hus? Det är frågor som hantverksdoktoranden Ulrik Hjort Lassen numera kan besvara. I den här artikeln berättar han om tre internationella arbetsseminarier för hantverkare vilka han har haft chansen att delta i.

Lera - världens bästa byggmaterial?

Lera är ett av världens bästa byggnadsmaterial. Kanske en fjärdedel av jordens befolkning bor i någon form av lera eller jordhus. I årtusenden har människor byggt hus åt varandra och åt sig själva. Kunskapen bygger på mångtusenåriga traditioner och man bygger för människor, med mänskliga behov och mått.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in