• Allt om byggnadsvård....

    Här har vi samlat de flesta av våra artiklar från vår medlemstidning Byggnadskultur. Här hittar du det mesta som rör byggnadsvård.
    Bläddra ovan i våra olika kategorier.

  • Prenumerera på tidskriften Byggnadskultur!

    Som medlem får du vår tidskrift 4 ggr om året i din brevlåda

Här är några intressanta artiklar

Konsten att bada kallt

Vill du bada stilfullt, bada i kallbadhus, dessa säregna byggnadsverk som hade sin storhetstid under en kort period kring förra sekelskiftet. Helena Lind berättar om arkitekturen som följde i hälsobadets spår och om dagens modiga utövare.

Sålt är sålt

Om lagskydd, oseriösa fastighetsköp och Häverödals tingshus.

Även byggnadsminnen kan råka illa ut; Häverödals tingshus i Uppland är ett av dem. Karin Linder berättar tingshusets his- toria och frågar sig hur effektiv lagstiftningen egentligen är och vilka ägandeformer som är de bästa för landets mest värdefulla kulturbyggnader?

Byggnadsvården – en företagssektor i stark tillväxt

I Sverige finns ett stort antal företag verksamma inom byggnadsvård. Dessa kompetenta hantverkare, arkitekter, byggnadsantikvarier, tekniska konsulter och materialproducenter, utgör själva förutsättningen för att vård och restaurering av landets alla kulturbyggnader ska kunna genomföras. Henrik Larsson berättar mer om företagen och deras nätverk.

Fint och praktiskt med teak och cementträull

Badrum med träinredning har ett behagligt klimat och förmedlar en varm, ombonad känsla. Men vad ska man tänka på om man vill sätta träpanel på väggarna och dessutom strunta i tätskiktet? Bengt-Inge Gunnarsson inspirerar oss att använda sunt förnuft och återanvända det som är av god kvalitet.

Lysande ord och tecken

Ljusreklamen sågs av många som en styggelse då den dök upp på fasaderna, neon blev ett laddat ord. Än idag är ljusreklamen mer kuriosa och nostalgi än erkänt kulturarv. Jan Garnerts initierade artikel om dess svenska historia visar att den förtjänar en bättre behandling.

Armaturer i tid och rum

Karlskrona Lampfabrik grundad 1884 är Sveriges äldsta armaturindustri och ett levande kulturarv. Maskinpark, verktyg och modeller från förra sekelskiftet utgör fortfarande stommen i tillverkningen.

Valdemar Skantze är femte generationens fabrikör och ger här en stil- och teknikhistorisk genomgång av de armaturer som fram till ca 1940 kastat sitt ljus över de flesta av våra kulturhistoriska miljöer.

Invånarnas kamp för sitt sjukhus

Backe i Ångermanland har ett välbevarat sjukhus från 1964. Från att ha varit länslasarett med akutmottagning och BB har det nu nedmonterats så att nu inte ens ambulansen finns kvar. Men invånarna har inte givit upp kampen. Sjukhuset har fått ett stort symbolvärde för bygden.

Bred byggnadsvård i Danmark

I Danmark finns gott om duktiga hantverkare och en rad mindre arkitektkontor som är inriktade på restaurering. Under 2000-talet har byggnadsvårdens organisation varit föremål för kraftiga förändringar. Dansk byggnadsvårds nestor, Søren Vadstrup, ger oss sin syn på saken.

Byggnadsvårdsföreningen och världen

I femton år har Svenska byggnadsvårdsföreningens medlemmar varit engagerade i internationella samarbeten. Vi har både fått och spridit inspiration, kunskap och engagemang. Här delar Calle von Essen med sig av nyttan och nöjet med internationell byggnadsvård.

Hällnäs station

Nu har Trafikverket snart avvecklat alla de fastigheter man inte behöver för sin kärnverksamhet. Många gedigna järnvägsbyggnader har rivits, men här och där har lokala krafter tagit saken i egna händer. Anders Nordström skriver om initiativet i Hällnäs.

Kulturvård på italienska

Det var våren 1999 och han skulle bara ta en sväng med motorcykeln. Tio mil från sin gård utanför Pescara blev han stående, som förtrollad. Daniele Kihlgren hade kommit till bergsstaden Santo Stefano di Sessanio, 1254 meter över havet. Hit kom han för att stanna. Maj-Britt Andersson berättar om en viljestark företagare som gör storverk för kulturarvet, och därtill tjänar pengar.

Laser istället för måttband

När Gävle hamn ska utvecklas ligger sekelskiftesvillan Sjötorp i vägen. Än så länge har inga beslut fattats om husets framtid, men för att för att ligga steget före gav kommunen Bjerking arkitekter & ingenjörer i uppdrag att kartlägga byggnaden i detalj. Här beskriver Joel Ringh det omsorgsfulla dokumentationsarbetet.

Badrum i Sverige 1930–1980

Idag tar vi det för givet men faktum är att det första badrummet bara är ett par generationer gammalt. Hur såg det första ut? Vilka var materialen? Michelle Joannides Barr berättar mer om det svenska badrummets tidigaste historia.

Enkla tips om belysning och installation

Elinstallationer är kanske inte det första man förknippar med byggnadsvård, men dagens bestämmelser ställer ganska stora krav på elinstallationerna även i gamla hus. Ser man till elsäkerheten är det viktigt att kontrollera anläggningarna regelbundet och ibland acceptera att delar av installationerna byts ut. Äldre installationer är antingen utförda med utvändig installation eller infälld i stål eller blyrör. Kvaliteten på kablarna varierar beroende på tillverkningsmaterialet och vilken miljö installationen är i.

Belysningens revolutioner

Två belysningstekniska händelser i historien har varit revolutionerande. Den första inträffade då människan lärde sig hantera elden, den andra är det elektriska ljuset. Först med modern elektrisk belysning kan människan aktivt utnyttja alla dygnets timmar.

Idrottsplatserna – tuff match för byggnadsvården

Bland idrottens otaliga miljöer finns byggnadshistoriska skatter som är anlagda för en annan tid. Nu står de inför förändringar. Det blir en tuff match för byggnadsvården att få med kulturvärdena när så mycket annat står på spel. Johannes Kruusi vill väcka engagemang för idrottens miljöer och tar oss med till Gävleborgs län.

En värmlänning i Norge

Vårt grannland Norge bjuder på vacker natur och ett rikt kulturarv. Inte bara fjordlandlandskap, utan också böljande odlingslandskap i området kring sjön Mjösa och den mystiska Finnskogen gör landet värt att besöka. Värmlänningen och antikvarien Hans Johnsson tog steget över gränsen för att arbeta i Hedmark fylkeskommune. Här berättar han hur byggnadsvården fungerar i Norge.

Bergtagen av Baba

I Makedonien finns stora jordbrukslandskap med traditionell karaktär. men liksom i övriga Europa förändras de snabbt. Victoria Momeva Altiparmakovska tar oss här med till den hotade bebyg- gelsen på bergssluttningarna i Pelister – är utveckling av turismen enda räddningen?

Rörformig funktionalism

Vi har alla förvånats över det förra sekelskiftets lamparmaturer, vars nakna glöd- lampor exponerades som om de vore något att stoltsera med. Men hur många har sett en lysrörskrona? Eller har en dekorativ lysrörsarmatur från Orrefors hängande i taket? Jonas Eriksson lär oss mer om det en gång hyllade lysrörets historia.

Från garageföretag till bransch – fönsterhantverkare har fullt upp

Fönsterhantverk har under senare år utvecklats från en sektor präglad av enmansföretag med privat-personer som huvudmålgrupp, till företag med flera anställda och ägare av flerbostadshus som kunder. Husögat i Mölndal är ett av de företag som upplevt förändringen. Ulrika Lindh gjorde ett besök för att få deras syn på utvecklingen.

Renovering av badrum i flerbostadshus

Idag är det ovanligt att badrum renoveras, i varje fall om vi talar om stora fastigheter. Regeln är istället att hela inredningen i samtliga badrum byts ut, även om delar skulle kunna fungera i många år till. Urban Alvring beskriver situationen och ger förslag på förbättringar.

Äng och hage återskapas

När Kolbjörn Wærns farfar köpte Skärbo i Dalsland i början av förra seklet låg den i ett öppet ängs- och haglandskap omgivet av storskog. Men sedan dess har skogen invaderat både åker och äng. Räddningen kom i form av en naturreservatsbildning, med målet att skydda och återställa kulturlandskapet runt gården.

Nytt ljus över staden

Mot slutet av 1990-talet utvecklades belysningstekniken kraftigt. Samtidigt förändrades synen på gaturummets ljussättning. Då genomfördes belysningsprojektet "Ljus på Vasagatan" i den riksintressanta kulturmiljön i Göteborg. Lars Ocklund berättar om projektet – från tävling till färdigt resultat.

Ingen kaffedoft över Uppsala

Kungsängen är en stadsdel i Uppsala som nu förvandlas, på gott och ont. Bebyggelsen började uppföras i mitten av 1800-talet och varierar mellan bostäder och industrier, trähus och stenhus. Isa Lindqvist berättar här om två aktuella exempel på byggnader i farozonen.

Rivningshot över disponentens villa i Knivsta

Disponentvillan är en kulturbyggnad och en grön lunga mitt i den del av Knivsta som nu detaljplaneras för ny bostadsbebyggelse. En intressegrupp bildades 2005 för villans bevarande, och ett stort arbete har lagts ner för att förhindra rivningen. Ändå tycks det nu vara fritt fram för grävskoporna.

”Kerralla hyvää” – eller byggnadsvård?

I grannlandet Finland verkar byggnadsvården vara på väg uppåt, trots att begreppet ännu inte finns till namnet. Anette Ringbom från Byggnadsapoteket ger här en läges- rapport och tipsar om platser värda att besöka. Förutom finsk finns också svensk och rysk arkitektur att upptäcka.

Städerna från Jesu tid

Syrien är ett fascinerande land, inte minst för byggnadsvårdaren. Kulturen är gammal, här uppfanns alfabetet, och stadsplanerna är i vissa fall från Jesu tid. överallt finns gamla byggnader och lämningar. Charlotta Hanner Nordstrand och Jon Erik Nordstrand har träffat företrädare för byggnadsvården som berättar om utmaningen att bevara allt det gamla – och samtidigt leva ett modernt liv.

Lummigt 60-tal med kvalitet

Generationsskiftet är nu på gång i en av våra vanligaste bostadsmiljöer, villaområdena från 60-talet. Här är husen enkla, både på utsidan och inuti, och tidens funktionella ideal syns också i trädgårdarna. Nya ägare har behov av förändringar av både hus och trädgård. Då gäller det att se och få med sig de kvaliteter som är värda att bevaras.

Kulturhistoriskt värde - en faktor att räkna med

Att välbevarade kulturmiljöer bidrar till hållbar utveckling är de flesta av oss övertygade om. Men för att få politiskt genomslag måste det kunna beläggas. När antikvarierna i Halland fick chansen att undersöka den ekonomiska aspekten hittade de intressanta samband mellan byggnaders kultur- historiska värde och priset en köpare är villig att betala. Dennis Axelsson berättar om projektet.

Punkig idyll Lassegården är mer än sina grönsaker

Vi har alla åkt förbi dem, kostallarna och ladorna som en gång var bondens stolthet men idag förfaller sedan jordbruket avvecklades. I decennier har vi också matats med bilder av den sorgesamma landsbygden vars invånare inte har vett att flytta. Nå, det finns mer att säga. Eva Löfgren besökte Lassegården, som är allt annat än sorgesam.

Lerbaserade byggnadsmaterial i våtrum

»Går det att använda lerputs i badrum?«, undrade en kursdeltagare när Johannes Riesterer hade jobbat med lera i ett par år. »Nej, där går gränsen«, svarade han, av okunskap och osäkerhet. Idag, efter många år av experiment och diskussioner, vet han bättre. Alla lösningar som presenteras i artikeln har han utvecklat och sett fungera i verkligheten.

Att vårda med ljus

Ljuset skingrar mörkret, men belysningen kan också ställa sig i vägen, det blir lättare att se men svårare att uppleva. I kulturhistoriska miljöer handlar belysning om så mycket mer än att kunna se när det är mörkt.

Bortglömd belysning

Bostädernas gamla lampor är omhuldade antikviteter. Äldre belysnings-armaturer längs gator och framförallt i industrilokaler har däremot ofta ersatts utan tanke på kulturhistoriska värden. Det lilla som finns kvar är akut hotat. John Eklund som driver webbplatsen www.elmuseum.se är en av de få som engagerat sig.

Vem bryr sig om Visby ringmur?

Hur mår Visby ringmur? Inte kan väl ett sådant monument vara utsatt för hot? Ansvaret för ringmuren har pendlat fram och tillbaka under decennier utan tydliga ansvarsförhållanden. Idag finns ingen konkret plan för att säkerställa murens långsiktiga underhåll.

Världsvan svenska i grön bransch

Ulla Bodorff var en av få kvinnor i 1930-talets Sverige som skolade sig internationellt. Hon blev också först med att enbart driva verksamhet som trädgårdsarkitekt. Bengt Persson och Boel Persson berättar om hennes gärning och om ett av hennes verk – Källängsparken i Vimmerby. Hur tar man hand om ett kulturarv som ständigt förändras?

Savannah – USA:s bäst bevarade stad

Savannahs stadskärna är fylld av gamla vackra byggnader. På europeiskt vis är den tillgänglig för gående och huvudgatan är en livlig butiksgata. Hela centrumområdet är skyddat som Historic District, ett av de största i USA. Eva Dahlström Rittsél och Johan Rittsél berättar här om Savannah och hur den blev en av USA:s bäst bevarade äldre städer.

När trädgårdsodlingen kom till Norrland

Vid 1800-talets mitt ville myndigheterna att svenska folket skulle börja odla grönsaker, frukt och bär för att öka självförsörjningen. Kunskap spreds till allmogen och trädgårdsodlingen satte fart – åtminstone i södra Sverige. Men norrlänningarna nappade inte på den statliga propagandan, eftersom odlingsråden inte var anpassade till det kalla klimatet. Till sist slog odlandet ändå igenom även i norr – mycket tack vare hushållningssällskapen.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas