• Allt om byggnadsvård....

    Här har vi samlat de flesta av våra artiklar från vår medlemstidning Byggnadskultur. Här hittar du det mesta som rör byggnadsvård.
    Bläddra ovan i våra olika kategorier.

  • Prenumerera på tidskriften Byggnadskultur!

    Som medlem får du vår tidskrift 4 ggr om året i din brevlåda

Här är några intressanta artiklar

Lata dagar i masonittältet

Efter andra världskriget blev camping ett folknöje. Med två lagstadgade semesterveckor och ett litet tält var det plöts­ ligt möjligt att röra sig utanför kvarteret och se nya platser. De flesta tältade, få hade råd med husvagn men här och var upp­ stod andra lösningar. Lars-Eric Jönsson beskriver ett av vår tids mindre kända kulturminnen.

Trädgårdsmästare i 1700-talsmiljö

Hur är det att arbeta och driva ett företag mitt i en av landets mest kända kulturmiljöer? Eva Löfgren har pratat med trädgårdsmästaren Josephina Wesström Juhlin som har ett drivhus från 1700­talet som sin arbetsplats.

Kulturhistoriskt värde - en faktor att räkna med

Att välbevarade kulturmiljöer bidrar till hållbar utveckling är de flesta av oss övertygade om. Men för att få politiskt genomslag måste det kunna beläggas. När antikvarierna i Halland fick chansen att undersöka den ekonomiska aspekten hittade de intressanta samband mellan byggnaders kultur- historiska värde och priset en köpare är villig att betala. Dennis Axelsson berättar om projektet.

Punkig idyll Lassegården är mer än sina grönsaker

Vi har alla åkt förbi dem, kostallarna och ladorna som en gång var bondens stolthet men idag förfaller sedan jordbruket avvecklades. I decennier har vi också matats med bilder av den sorgesamma landsbygden vars invånare inte har vett att flytta. Nå, det finns mer att säga. Eva Löfgren besökte Lassegården, som är allt annat än sorgesam.

Lerbaserade byggnadsmaterial i våtrum

»Går det att använda lerputs i badrum?«, undrade en kursdeltagare när Johannes Riesterer hade jobbat med lera i ett par år. »Nej, där går gränsen«, svarade han, av okunskap och osäkerhet. Idag, efter många år av experiment och diskussioner, vet han bättre. Alla lösningar som presenteras i artikeln har han utvecklat och sett fungera i verkligheten.

Att vårda med ljus

Ljuset skingrar mörkret, men belysningen kan också ställa sig i vägen, det blir lättare att se men svårare att uppleva. I kulturhistoriska miljöer handlar belysning om så mycket mer än att kunna se när det är mörkt.

Bortglömd belysning

Bostädernas gamla lampor är omhuldade antikviteter. Äldre belysnings-armaturer längs gator och framförallt i industrilokaler har däremot ofta ersatts utan tanke på kulturhistoriska värden. Det lilla som finns kvar är akut hotat. John Eklund som driver webbplatsen www.elmuseum.se är en av de få som engagerat sig.

Vem bryr sig om Visby ringmur?

Hur mår Visby ringmur? Inte kan väl ett sådant monument vara utsatt för hot? Ansvaret för ringmuren har pendlat fram och tillbaka under decennier utan tydliga ansvarsförhållanden. Idag finns ingen konkret plan för att säkerställa murens långsiktiga underhåll.

Världsvan svenska i grön bransch

Ulla Bodorff var en av få kvinnor i 1930-talets Sverige som skolade sig internationellt. Hon blev också först med att enbart driva verksamhet som trädgårdsarkitekt. Bengt Persson och Boel Persson berättar om hennes gärning och om ett av hennes verk – Källängsparken i Vimmerby. Hur tar man hand om ett kulturarv som ständigt förändras?

Savannah – USA:s bäst bevarade stad

Savannahs stadskärna är fylld av gamla vackra byggnader. På europeiskt vis är den tillgänglig för gående och huvudgatan är en livlig butiksgata. Hela centrumområdet är skyddat som Historic District, ett av de största i USA. Eva Dahlström Rittsél och Johan Rittsél berättar här om Savannah och hur den blev en av USA:s bäst bevarade äldre städer.

När trädgårdsodlingen kom till Norrland

Vid 1800-talets mitt ville myndigheterna att svenska folket skulle börja odla grönsaker, frukt och bär för att öka självförsörjningen. Kunskap spreds till allmogen och trädgårdsodlingen satte fart – åtminstone i södra Sverige. Men norrlänningarna nappade inte på den statliga propagandan, eftersom odlingsråden inte var anpassade till det kalla klimatet. Till sist slog odlandet ändå igenom även i norr – mycket tack vare hushållningssällskapen.

Förträdgård rekonstrueras i Göteborg

Wernerska villan i Göteborg hade ursprungligen imponerande förträdgårdar med grusgångar och rabatter. Vid en trädgårdsarkeologisk utgrävning påträffades de välbevarade gångarna under matjordslagret. Den västra förträdgården kommer nu att rekonstrueras.

Villaträdgården genom tiderna

Många byggnadsvårdare lägger ner stor möda på att få fram rätt originaldetaljer till sitt hus. Men om man eftersträvar en tidstypisk karaktär får man inte glömma tomten och detaljerna där. Man måste lyfta blicken och även titta på trädgården, dess material, former och detaljer. Även en alldeles vanlig villaträdgård har en spännande kulturhistoria i ryggen.

När folket skulle läras att välja kulör

1930-talet var tiden då svenska folket skulle läras att välja rätt färg i hemmet. Vicki Wenander berättar här om den ambitiösa utställningen Bostad och färg i Stockholm 1933. Färgharmonier, tapeter och kulörer visades där med både föredömliga och avskräckande exempel. Ljusa enfärgade väggar ansågs inte bara vackrare utan gjorde också att lägenheten blev billigare i drift.

Larssons vågade blanda

Just under den allra brunmurrigaste perioden i inredningshistorien – kring sekelskiftet 1900 – exploderade det av färg i den lilla byn Sundborn utanför Falun. Carl och Karin Larsson visade upp sitt hem målat både ute och inne i klara, starka, råa färger som kraftigt bröt mot tidens rådande ideal. Målerikonservator Lennart Persson visar runt på Lilla Hyttnäs i Sundborn.

Håll taket tätt!

Det är lätt att glömma det enkla och viktigaste, särskilt om man behöver hämta stegen för att kunna se det. Och taket är ju tätt – ända tills det börjar läcka. Men det finns mycket besvär att spara in för den som ser efter sitt tak. Kersti Lilja ger här goda råd om både plåt och tegel.

Balkongen – en utsatt byggnadsdel

Få byggnadsdelar har så stor betydelse för arkitekturen och gatubilden som balkongen. Men renoveringshistorien är ett svart kapitel – för varje dag blir ursprungsbalkonger allt ovanligare. Underhållet har setts som besvärligt och dyrt, dessutom har "underhållsfritt" aluminium lockat. Men varför byta räcken av överlägsen kvalitet? Det undrar Martin Lagergren, som här ger råd om vård av balkonger.

Okonventionell stadsplanering prisad

Malmö stad tilldelades 2008 Sveriges Arkitekters planpris för utvecklingen av stadens offentliga rum. Priset var okonventionellt – det handlade inte bara om det som blivit byggt utan också om strategier, aktiviteter och evenemang för att göra staden mer levande. Anders Reisnert och Cecilia Hansson berättar här om samarbetet.

Konsten att bada kallt

Vill du bada stilfullt, bada i kallbadhus, dessa säregna byggnadsverk som hade sin storhetstid under en kort period kring förra sekelskiftet. Helena Lind berättar om arkitekturen som följde i hälsobadets spår och om dagens modiga utövare.

Sålt är sålt

Om lagskydd, oseriösa fastighetsköp och Häverödals tingshus. Även byggnadsminnen kan råka illa ut; Häverödals tingshus i Uppland är ett av dem. Karin Linder berättar tingshusets his- toria och frågar sig hur effektiv lagstiftningen egentligen är och vilka ägandeformer som är de bästa för landets mest värdefulla kulturbyggnader?

Byggnadsvården – en företagssektor i stark tillväxt

I Sverige finns ett stort antal företag verksamma inom byggnadsvård. Dessa kompetenta hantverkare, arkitekter, byggnadsantikvarier, tekniska konsulter och materialproducenter, utgör själva förutsättningen för att vård och restaurering av landets alla kulturbyggnader ska kunna genomföras. Henrik Larsson berättar mer om företagen och deras nätverk.

Fint och praktiskt med teak och cementträull

Badrum med träinredning har ett behagligt klimat och förmedlar en varm, ombonad känsla. Men vad ska man tänka på om man vill sätta träpanel på väggarna och dessutom strunta i tätskiktet? Bengt-Inge Gunnarsson inspirerar oss att använda sunt förnuft och återanvända det som är av god kvalitet.

Lysande ord och tecken

Ljusreklamen sågs av många som en styggelse då den dök upp på fasaderna, neon blev ett laddat ord. Än idag är ljusreklamen mer kuriosa och nostalgi än erkänt kulturarv. Jan Garnerts initierade artikel om dess svenska historia visar att den förtjänar en bättre behandling.

Armaturer i tid och rum

Karlskrona Lampfabrik grundad 1884 är Sveriges äldsta armaturindustri och ett levande kulturarv. Maskinpark, verktyg och modeller från förra sekelskiftet utgör fortfarande stommen i tillverkningen.

Valdemar Skantze är femte generationens fabrikör och ger här en stil- och teknikhistorisk genomgång av de armaturer som fram till ca 1940 kastat sitt ljus över de flesta av våra kulturhistoriska miljöer.

Invånarnas kamp för sitt sjukhus

Backe i Ångermanland har ett välbevarat sjukhus från 1964. Från att ha varit länslasarett med akutmottagning och BB har det nu nedmonterats så att nu inte ens ambulansen finns kvar. Men invånarna har inte givit upp kampen. Sjukhuset har fått ett stort symbolvärde för bygden.

Bred byggnadsvård i Danmark

I Danmark finns gott om duktiga hantverkare och en rad mindre arkitektkontor som är inriktade på restaurering. Under 2000-talet har byggnadsvårdens organisation varit föremål för kraftiga förändringar. Dansk byggnadsvårds nestor, Søren Vadstrup, ger oss sin syn på saken.

Byggnadsvårdsföreningen och världen

I femton år har Svenska byggnadsvårdsföreningens medlemmar varit engagerade i internationella samarbeten. Vi har både fått och spridit inspiration, kunskap och engagemang. Här delar Calle von Essen med sig av nyttan och nöjet med internationell byggnadsvård.

Odla med Svensk Trädgård!

Att rusta och vårda ett äldre hus innebär ofta att få ta hand om en trädgård. Hur gör man? Räddningen finns och heter Svensk Trädgård – en organisation för trädgårdsintresserade där man kan få råd och inspiration.

Förträdgården som försvann

I Göteborgs centrala stenstad har ett 20-tal gator haft förträdgårdar, små gröna lungor med gräsmattor, gångar och rabatter inhägnade av gjutjärnsstaket. Av dessa finns idag bara ett fåtal kvar. De övriga har fått lämna plats för parkeringsplatser och uteserveringar.

Se färgen i sammanhanget

Varför en och samma kulör kan se olika ut – alltså vad relativiteten betyder för vår upplevelse av färgen berättar här Gunnar Ottosson. Han ger rådet att aldrig välja en färgnyans ensam utan att väga samman den med alla de andra färgerna i rummet.

Det viktiga pigmentet

Vad färgen innehåller är betydelsefullt, inte enbart ur hållbarhetssynpunkt utan också visuellt. Kerstin Lyckman, arkitekturhistoriker, färgforskare och konservator beskriver hur man kan tänka vid färgsättning av historiska byggnader och om hur linoljefärgens kulörverkan och hållbarhet påverkas av några vanliga pigment.

Självbyggeri – tradition med morgonluft

Hantverkaren finns i oss alla. Inreda en vind, bygga altan eller ordna nya förråd vid stugan – det är självbygge i den hanterliga skalan som miljoner svenskar ägnar sig åt. Rejäl skjuts fick det när bostadsminister Birgit Friggebo 1979 tillät bygglovsbefriade bodar på upp till 10 m2. Einar Hansson skriver här om självbyggeri i olika former. Från ett sätt att få råd med ett hem till det existentiella behovet av att skapa ett levnadsutrymme utifrån egna idéer och drömmar.

Att bli byggherre och beställare

När en bostadsrättsförening ska handla upp en entreprenad uppstår ofta en mängd frågor. Vad krävs av föreningen när den får rollen som beställare? Vilka krav kan ställas på entreprenören? Och vilka regler styr entreprenaden som affärsuppgörelse? Byggnadskultur får här svar på frågorna från Maria Evans, marknadskoordinator och styrelseledamot i FIBOR (Företag inom byggnadsvård och restaurering) och SPEF (Sveriges Murnings- och Putsentreprenörers Förening) och Per Arne Ivarsson, restaureringsarkitekt och styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen.

Miljonprogrammet – ett vårdpaket?

Miljoner människor bor i städerna, men vissa mindre än andra. De bor i miljonprogrammen. De är varken stad eller land, däremot anses de vara både problemområden och kulturmiljöer. Sedan de byggdes har de sett mängder av projekt komma och gå. Johanna Roos berättar hur debatten och miljöerna ser ut idag och ställer frågan om vad byggnadsvården har att tillföra. Ska vi propagera varsamhet som vanligt, eller?

Fika med hönsen

I fikarummen pratas det höns som aldrig förr, till och med i storstäderna. I USA finns en hel rörelse med egna hemsidor som Chickens.org och Backyardchickens. Höns är stort, och odlingar. Björn Ohlén har länge funderat på kombinationen och i sommar ska det äntligen byggas, växthuset med plats för hönor.

Hällnäs station

Nu har Trafikverket snart avvecklat alla de fastigheter man inte behöver för sin kärnverksamhet. Många gedigna järnvägsbyggnader har rivits, men här och där har lokala krafter tagit saken i egna händer. Anders Nordström skriver om initiativet i Hällnäs.

Kulturvård på italienska

Det var våren 1999 och han skulle bara ta en sväng med motorcykeln. Tio mil från sin gård utanför Pescara blev han stående, som förtrollad. Daniele Kihlgren hade kommit till bergsstaden Santo Stefano di Sessanio, 1254 meter över havet. Hit kom han för att stanna. Maj-Britt Andersson berättar om en viljestark företagare som gör storverk för kulturarvet, och därtill tjänar pengar.

Laser istället för måttband

När Gävle hamn ska utvecklas ligger sekelskiftesvillan Sjötorp i vägen. Än så länge har inga beslut fattats om husets framtid, men för att för att ligga steget före gav kommunen Bjerking arkitekter & ingenjörer i uppdrag att kartlägga byggnaden i detalj. Här beskriver Joel Ringh det omsorgsfulla dokumentationsarbetet.

Badrum i Sverige 1930–1980

Idag tar vi det för givet men faktum är att det första badrummet bara är ett par generationer gammalt. Hur såg det första ut? Vilka var materialen? Michelle Joannides Barr berättar mer om det svenska badrummets tidigaste historia.

Enkla tips om belysning och installation

Elinstallationer är kanske inte det första man förknippar med byggnadsvård, men dagens bestämmelser ställer ganska stora krav på elinstallationerna även i gamla hus. Ser man till elsäkerheten är det viktigt att kontrollera anläggningarna regelbundet och ibland acceptera att delar av installationerna byts ut. Äldre installationer är antingen utförda med utvändig installation eller infälld i stål eller blyrör. Kvaliteten på kablarna varierar beroende på tillverkningsmaterialet och vilken miljö installationen är i.

Belysningens revolutioner

Två belysningstekniska händelser i historien har varit revolutionerande. Den första inträffade då människan lärde sig hantera elden, den andra är det elektriska ljuset. Först med modern elektrisk belysning kan människan aktivt utnyttja alla dygnets timmar.

Idrottsplatserna – tuff match för byggnadsvården

Bland idrottens otaliga miljöer finns byggnadshistoriska skatter som är anlagda för en annan tid. Nu står de inför förändringar. Det blir en tuff match för byggnadsvården att få med kulturvärdena när så mycket annat står på spel. Johannes Kruusi vill väcka engagemang för idrottens miljöer och tar oss med till Gävleborgs län.

En värmlänning i Norge

Vårt grannland Norge bjuder på vacker natur och ett rikt kulturarv. Inte bara fjordlandlandskap, utan också böljande odlingslandskap i området kring sjön Mjösa och den mystiska Finnskogen gör landet värt att besöka. Värmlänningen och antikvarien Hans Johnsson tog steget över gränsen för att arbeta i Hedmark fylkeskommune. Här berättar han hur byggnadsvården fungerar i Norge.

Bergtagen av Baba

I Makedonien finns stora jordbrukslandskap med traditionell karaktär. men liksom i övriga Europa förändras de snabbt. Victoria Momeva Altiparmakovska tar oss här med till den hotade bebyg- gelsen på bergssluttningarna i Pelister – är utveckling av turismen enda räddningen?

Odlat kulturarv vårdas av POM

Våra svenska kulturväxter lever inte längre fullt lika farligt. De härdiga gamla lökväxterna, perennerna med kulturhistoria och den svenska sparrisen värnas av POM – Programmet för odlad mångfald. POM inventerar och bevarar, forskar och informerar, allt för att hålla det odlade svenska kulturarvet levande.

Nytt liv i gammal trädgård

Att äga en äldre trädgård är att äga ett kulturarv som man fått att förvalta till nästkommande generationer. Det är också en fantastisk förmån som ger njutning åt såväl kropp som själ – och lite ont i ryggen! Men trädgården kan också orsaka en viss uppgivenhet. Hur och med vad ska man börja?

Brytpunkt Kiruna

Kiruna, som har en rik och värdefull kulturmiljö, står inför en stor omvandling. Det har blivit lönsamt att bryta järnmalm igen och staden ligger i vägen för brytningen. Frågan är bara hur förändringen ska gå till? Kan man till exempel flytta byggnadsminnen? Frågorna är många, och de har ännu inga svar.

Gammal ekådring får nytt liv

Vid upprustningen av den gamla länsmansgården Näs i Edsleskog från 1880 ställdes vi inför frågan hur man hanterar resterna av ett gammalt ekådrat matsalsskåp? Arbetet ingick i restaureringen av matsalen i den vackra rumsfilen som moderniserats på 1970-talet med nedsänkta tak, spånskivor och plast i väggarna. Matsalsskåpet hade vi hittat, staplat i delar uppe på magasinet.

Någon hade tyckt att det var värdefullt att spara, någon hade också lagt undan golvlist, taklist och dörrfoder så det blev ett spännande pusselarbete att lägga delarna i rätt ordning.

Konsten att välja fasadfärg

Man väljer ett färgprov och tror att man vet hur resultatet ska bli när man målar sin fasad. Varför blev då intrycket något helt annat?

Karin Fridell anter har undersökt hur vi uppfattar färgen på målade fasader. Här förklarar hon skillnaden mellan färgprovets kulör och den färg som vi uppfattar på den färdigmålade ytan.

Råd till spannmurare

"Spannamurare behöver ingen byggnadsställning. De kan stå på spillbruket!" Så lyder ett elakt talesätt om lärlingar och amatörer som ger sig i kast med putsen. Murade och putsade konstruktioner som byggnadsvårdaren måste underhålla finns i stort sett i alla hus. Men vad kan man göra själv och vad ska man lämna till muraren? Henrik Nilsson, murare och länsombud i Svenska byggnadsvårdsföreningen, ger här några enkla men viktiga råd.

Vad kan en arkitekt hjälpa till med?

Det är inte självklart att privatpersoner tar hjälp av en arkitekt när de vill renovera eller bygga om sin bostad. Föreställningen att det är väldigt dyrt är utbredd och kunskapen om vad en arkitekt gör är många gånger diffus. Självklart får du professionella ritningar av arkitekten, men du kan få mycket mer. kerstin eriksson berättar här om vad en arkitekt kan bistå med och presenterar om- och tillbyggnaden av Hejaren 18 – ett exempel från hennes egen verksamhet.

Shoppingstaden

Varuhandeln lade redan för tusen år sedan grunden för våra städer. En stor del av stadslivets kvaliteter har sedan dess varit det stora varuutbudet. Med bilismen etablerades externa köpcentrum, som det senaste decenniet har ansetts hota stadslivet. Olga Schlyter berättar här om hur ett köpcentrum nu omvandlas med stadslivet som förebild.

Sjöboden som brann, och återuppstod

Ibland är olyckan framme och vare sig brandvarnare eller pulversläckare kunde rädda det gamla huset. Vad gör man då? Bygger nytt så klart, med försäkringsbolaget i ryggen, en lokal byggare och kloka material. Läs mer om Hans Mårtenssons återuppståndna sjöbod.

Rörformig funktionalism

Vi har alla förvånats över det förra sekelskiftets lamparmaturer, vars nakna glöd- lampor exponerades som om de vore något att stoltsera med. Men hur många har sett en lysrörskrona? Eller har en dekorativ lysrörsarmatur från Orrefors hängande i taket? Jonas Eriksson lär oss mer om det en gång hyllade lysrörets historia.

Från garageföretag till bransch – fönsterhantverkare har fullt upp

Fönsterhantverk har under senare år utvecklats från en sektor präglad av enmansföretag med privat-personer som huvudmålgrupp, till företag med flera anställda och ägare av flerbostadshus som kunder. Husögat i Mölndal är ett av de företag som upplevt förändringen. Ulrika Lindh gjorde ett besök för att få deras syn på utvecklingen.

Renovering av badrum i flerbostadshus

Idag är det ovanligt att badrum renoveras, i varje fall om vi talar om stora fastigheter. Regeln är istället att hela inredningen i samtliga badrum byts ut, även om delar skulle kunna fungera i många år till. Urban Alvring beskriver situationen och ger förslag på förbättringar.

Äng och hage återskapas

När Kolbjörn Wærns farfar köpte Skärbo i Dalsland i början av förra seklet låg den i ett öppet ängs- och haglandskap omgivet av storskog. Men sedan dess har skogen invaderat både åker och äng. Räddningen kom i form av en naturreservatsbildning, med målet att skydda och återställa kulturlandskapet runt gården.

Nytt ljus över staden

Mot slutet av 1990-talet utvecklades belysningstekniken kraftigt. Samtidigt förändrades synen på gaturummets ljussättning. Då genomfördes belysningsprojektet "Ljus på Vasagatan" i den riksintressanta kulturmiljön i Göteborg. Lars Ocklund berättar om projektet – från tävling till färdigt resultat.

Ingen kaffedoft över Uppsala

Kungsängen är en stadsdel i Uppsala som nu förvandlas, på gott och ont. Bebyggelsen började uppföras i mitten av 1800-talet och varierar mellan bostäder och industrier, trähus och stenhus. Isa Lindqvist berättar här om två aktuella exempel på byggnader i farozonen.

Rivningshot över disponentens villa i Knivsta

Disponentvillan är en kulturbyggnad och en grön lunga mitt i den del av Knivsta som nu detaljplaneras för ny bostadsbebyggelse. En intressegrupp bildades 2005 för villans bevarande, och ett stort arbete har lagts ner för att förhindra rivningen. Ändå tycks det nu vara fritt fram för grävskoporna.

”Kerralla hyvää” – eller byggnadsvård?

I grannlandet Finland verkar byggnadsvården vara på väg uppåt, trots att begreppet ännu inte finns till namnet. Anette Ringbom från Byggnadsapoteket ger här en läges- rapport och tipsar om platser värda att besöka. Förutom finsk finns också svensk och rysk arkitektur att upptäcka.

Städerna från Jesu tid

Syrien är ett fascinerande land, inte minst för byggnadsvårdaren. Kulturen är gammal, här uppfanns alfabetet, och stadsplanerna är i vissa fall från Jesu tid. överallt finns gamla byggnader och lämningar. Charlotta Hanner Nordstrand och Jon Erik Nordstrand har träffat företrädare för byggnadsvården som berättar om utmaningen att bevara allt det gamla – och samtidigt leva ett modernt liv.

Lummigt 60-tal med kvalitet

Generationsskiftet är nu på gång i en av våra vanligaste bostadsmiljöer, villaområdena från 60-talet. Här är husen enkla, både på utsidan och inuti, och tidens funktionella ideal syns också i trädgårdarna. Nya ägare har behov av förändringar av både hus och trädgård. Då gäller det att se och få med sig de kvaliteter som är värda att bevaras.

Levande konstverk - kan det bevaras?

Få har haft en sådan betydelse som Ulla Molin när det gäller 1900-talets trädgårdsideal. Hon var pionjären och opinionsbildaren som slogs för den goda bostaden och en vackrare trädgård – för alla. Den trädgård hon själv skapade i Höganäs, Skåne, är på god väg att byggnadsminnesförklaras.

Bevara våra trädgårdar

Trädgårdsintresset ökar – men våra trädgårdar är samtidigt i fara. Tomter delas, staden förtätas och de små grönytorna försvinner i snabb takt. Gamla uppvuxna trädgårdar som skapats i samklang med huset schaktas bort när huset byter ägare. Insikterna om farorna ökar dock. En slags motståndsrörelse är på väg att växa fram i många delar av världen.

Gamla färgtyper i nya blandningar

Utifrån traditionella basrecept på färg experimenteras det på familjen Jerers gård i Bohuslän med nya blandningar. Här undersöks och utvärderas färgens föroch nackdelar i ett miljöperspektiv för byggande idag. Erfarenheterna hittills visar att det speciellt i lerfärger finns en mycket spännande utvecklingspotential.

Att söka det förflutnas färger

Varje region och trakt har sina byggnadstraditioner. Skillnader finns också i färgsättningen på husen. Richard Kjellström har studerat originalfärgsättningar på 1800-talshus i bl a Skåne och på Öland. Forskningens syfte är bland annat att hitta lokala färgsättningstraditioner som skulle kunna byggas vidare på idag – till exempel vid nybyggnation i kulturhistoriskt känsliga miljöer.

Färgen genom tiderna

Både för gamla och nya hus har man ofta ambitionen att välja fasadfärger som anknyter till traditionen, men det kan vara lättare sagt än gjort. Den färgskala som en gång gavs av ett begränsat antal traditionella pigment har bytts ut mot ett i princip oändligt antal valmöjligheter, och de för tiden eller platsen typiska kombinationerna riskerar att gå förlorade i en allmän brokighet.

Karin Fridell anter sammanfattar här huvuddragen i svensk färgsättningshistoria. Men varje stad eller bygd har sina egen traditioner, och den som vill veta mera kan kontakta stadsarkitektkontoret eller länsmuseet.

Hur får jag lov?

Att söka bygglov kan upplevas som omständligt och tidskrävande. Genom att ta reda på förutsättningarna, utnyttja de resurser som finns och ta fram tydliga handlingar kan du underlätta handläggningen av bygglovet. andreas lindblad guidar dig genom bygglovsprocessen.

Ska jag energideklarera?

Vad kommer energideklarationerna att innebära för våra byggnader? Blir det ett uppsving för 1970-talsmässiga tilläggsisoleringar? Eller ger förordningen om energideklaration en möjlighet att påverka vårt byggnadsbestånd så att det blir mer miljövänligt och dessutom ökar brukarvärdet?

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in