• Allt om byggnadsvård....

    Här har vi samlat de flesta av våra artiklar från vår medlemstidning Byggnadskultur. Här hittar du det mesta som rör byggnadsvård.
    Bläddra ovan i våra olika kategorier.

  • Prenumerera på tidskriften Byggnadskultur!

    Som medlem får du vår tidskrift 4 ggr om året i din brevlåda

Här är några intressanta artiklar

Detaljerna som gör hela skillnaden

Tro aldrig att du har sett allt, för det finns alltid nya (gamla!) hus med nya sällsamma detaljer. Rätt vad det är lär du dig namnet på en byggnadsdel du aldrig tidigare noterat och plötsligt ser du bara skurklossar, karnisprofiler eller knutlådor. Eva Löfgren beskriver några av sina favoritdetaljer.

Tilläggsisolering och fuktproblem

När byggnader ska energieffektiviseras brukar fokus ligga på att täta husen och förbättra isoleringen. Variationen av metoder och produkter är stor och de flesta diskussioner handlar om vilket isoleringsmaterial som är det bästa. Ofta får vi höra att »fel isolering kan ge fukt«, men vilka är egentligen riskerna med tilläggsisolering? Johan Mattsson tar upp några av dem.

Lata dagar i masonittältet

Efter andra världskriget blev camping ett folknöje. Med två lagstadgade semesterveckor och ett litet tält var det plöts­ ligt möjligt att röra sig utanför kvarteret och se nya platser. De flesta tältade, få hade råd med husvagn men här och var upp­ stod andra lösningar. Lars-Eric Jönsson beskriver ett av vår tids mindre kända kulturminnen.

Trädgårdsmästare i 1700-talsmiljö

Hur är det att arbeta och driva ett företag mitt i en av landets mest kända kulturmiljöer? Eva Löfgren har pratat med trädgårdsmästaren Josephina Wesström Juhlin som har ett drivhus från 1700­talet som sin arbetsplats.

Kulturhistoriskt värde - en faktor att räkna med

Att välbevarade kulturmiljöer bidrar till hållbar utveckling är de flesta av oss övertygade om. Men för att få politiskt genomslag måste det kunna beläggas. När antikvarierna i Halland fick chansen att undersöka den ekonomiska aspekten hittade de intressanta samband mellan byggnaders kultur- historiska värde och priset en köpare är villig att betala. Dennis Axelsson berättar om projektet.

Punkig idyll Lassegården är mer än sina grönsaker

Vi har alla åkt förbi dem, kostallarna och ladorna som en gång var bondens stolthet men idag förfaller sedan jordbruket avvecklades. I decennier har vi också matats med bilder av den sorgesamma landsbygden vars invånare inte har vett att flytta. Nå, det finns mer att säga. Eva Löfgren besökte Lassegården, som är allt annat än sorgesam.

Lerbaserade byggnadsmaterial i våtrum

»Går det att använda lerputs i badrum?«, undrade en kursdeltagare när Johannes Riesterer hade jobbat med lera i ett par år. »Nej, där går gränsen«, svarade han, av okunskap och osäkerhet. Idag, efter många år av experiment och diskussioner, vet han bättre. Alla lösningar som presenteras i artikeln har han utvecklat och sett fungera i verkligheten.

Att vårda med ljus

Ljuset skingrar mörkret, men belysningen kan också ställa sig i vägen, det blir lättare att se men svårare att uppleva. I kulturhistoriska miljöer handlar belysning om så mycket mer än att kunna se när det är mörkt.

Bortglömd belysning

Bostädernas gamla lampor är omhuldade antikviteter. Äldre belysnings-armaturer längs gator och framförallt i industrilokaler har däremot ofta ersatts utan tanke på kulturhistoriska värden. Det lilla som finns kvar är akut hotat. John Eklund som driver webbplatsen www.elmuseum.se är en av de få som engagerat sig.

Vem bryr sig om Visby ringmur?

Hur mår Visby ringmur? Inte kan väl ett sådant monument vara utsatt för hot? Ansvaret för ringmuren har pendlat fram och tillbaka under decennier utan tydliga ansvarsförhållanden. Idag finns ingen konkret plan för att säkerställa murens långsiktiga underhåll.

Sugen på att bli med station?

Har du drömt om att få äga en gammal järnvägsstation, ett godsmagasin eller en avlägset belägen banvaktsstuga? Nu har du ett gyllene tillfälle! 150 järn­vägsbyggnader kommer att rivas eller säljas och till en låg penning kan du bli ägare till en av dem. Peter Sörensen berättar mer.

Är de grönaste husen redan byggda?

Som ägare till ett gammalt hus kan det ibland kännas svårt att försvara de ursprungliga fönstren eller den tunga, men i övrigt oisolerade timmerstommen. Vi vill ju alla bidra till ett energisnålare samhälle. Björn Ohlén och Marte Boro berättar om studier som ger oss nytt råg i ryggen.

Konsten att bada kallt

Vill du bada stilfullt, bada i kallbadhus, dessa säregna byggnadsverk som hade sin storhetstid under en kort period kring förra sekelskiftet. Helena Lind berättar om arkitekturen som följde i hälsobadets spår och om dagens modiga utövare.

Sålt är sålt

Om lagskydd, oseriösa fastighetsköp och Häverödals tingshus.

Även byggnadsminnen kan råka illa ut; Häverödals tingshus i Uppland är ett av dem. Karin Linder berättar tingshusets his- toria och frågar sig hur effektiv lagstiftningen egentligen är och vilka ägandeformer som är de bästa för landets mest värdefulla kulturbyggnader?

Byggnadsvården – en företagssektor i stark tillväxt

I Sverige finns ett stort antal företag verksamma inom byggnadsvård. Dessa kompetenta hantverkare, arkitekter, byggnadsantikvarier, tekniska konsulter och materialproducenter, utgör själva förutsättningen för att vård och restaurering av landets alla kulturbyggnader ska kunna genomföras. Henrik Larsson berättar mer om företagen och deras nätverk.

Fint och praktiskt med teak och cementträull

Badrum med träinredning har ett behagligt klimat och förmedlar en varm, ombonad känsla. Men vad ska man tänka på om man vill sätta träpanel på väggarna och dessutom strunta i tätskiktet? Bengt-Inge Gunnarsson inspirerar oss att använda sunt förnuft och återanvända det som är av god kvalitet.

Lysande ord och tecken

Ljusreklamen sågs av många som en styggelse då den dök upp på fasaderna, neon blev ett laddat ord. Än idag är ljusreklamen mer kuriosa och nostalgi än erkänt kulturarv. Jan Garnerts initierade artikel om dess svenska historia visar att den förtjänar en bättre behandling.

Armaturer i tid och rum

Karlskrona Lampfabrik grundad 1884 är Sveriges äldsta armaturindustri och ett levande kulturarv. Maskinpark, verktyg och modeller från förra sekelskiftet utgör fortfarande stommen i tillverkningen.

Valdemar Skantze är femte generationens fabrikör och ger här en stil- och teknikhistorisk genomgång av de armaturer som fram till ca 1940 kastat sitt ljus över de flesta av våra kulturhistoriska miljöer.

Invånarnas kamp för sitt sjukhus

Backe i Ångermanland har ett välbevarat sjukhus från 1964. Från att ha varit länslasarett med akutmottagning och BB har det nu nedmonterats så att nu inte ens ambulansen finns kvar. Men invånarna har inte givit upp kampen. Sjukhuset har fått ett stort symbolvärde för bygden.

Snickarbocken – byggd på erfarenhet

Om du har genomlevt några renoveringsprojekt vet du att stadiga arbetsbockar är näst intill oumbärliga. Lägg ett par plank på bockarna och du har en utmärkt arbetsbänk. Bra bockar har en tendens att försvinna. Du hittar dem i grannens garage, eller under midsommarbordet. Nils-Eric Andersons snickarbockar finns nog lite här och var, de är nämligen ovanligt stadiga och användbara.

Historiska färgsättningskartor med moderna färgkoder

För att återskapa färgsättningen på sitt gamla hus har man hittills fått gissa sig fram bland kulörproverna i färghandeln. Moderna NCS­ beteckningar förhåller sig nämligen inte till gamla målarrecept där man blandar färgen själv. Men nu finns hjälp att få. Stefan Lindgren berättar om Riksantikvarieämbetets smarta färglikare.

Fika med hönsen

I fikarummen pratas det höns som aldrig förr, till och med i storstäderna. I USA finns en hel rörelse med egna hemsidor som Chickens.org och Backyardchickens. Höns är stort, och odlingar. Björn Ohlén har länge funderat på kombinationen och i sommar ska det äntligen byggas, växthuset med plats för hönor.

Hällnäs station

Nu har Trafikverket snart avvecklat alla de fastigheter man inte behöver för sin kärnverksamhet. Många gedigna järnvägsbyggnader har rivits, men här och där har lokala krafter tagit saken i egna händer. Anders Nordström skriver om initiativet i Hällnäs.

Kulturvård på italienska

Det var våren 1999 och han skulle bara ta en sväng med motorcykeln. Tio mil från sin gård utanför Pescara blev han stående, som förtrollad. Daniele Kihlgren hade kommit till bergsstaden Santo Stefano di Sessanio, 1254 meter över havet. Hit kom han för att stanna. Maj-Britt Andersson berättar om en viljestark företagare som gör storverk för kulturarvet, och därtill tjänar pengar.

Laser istället för måttband

När Gävle hamn ska utvecklas ligger sekelskiftesvillan Sjötorp i vägen. Än så länge har inga beslut fattats om husets framtid, men för att för att ligga steget före gav kommunen Bjerking arkitekter & ingenjörer i uppdrag att kartlägga byggnaden i detalj. Här beskriver Joel Ringh det omsorgsfulla dokumentationsarbetet.

Badrum i Sverige 1930–1980

Idag tar vi det för givet men faktum är att det första badrummet bara är ett par generationer gammalt. Hur såg det första ut? Vilka var materialen? Michelle Joannides Barr berättar mer om det svenska badrummets tidigaste historia.

Enkla tips om belysning och installation

Elinstallationer är kanske inte det första man förknippar med byggnadsvård, men dagens bestämmelser ställer ganska stora krav på elinstallationerna även i gamla hus. Ser man till elsäkerheten är det viktigt att kontrollera anläggningarna regelbundet och ibland acceptera att delar av installationerna byts ut. Äldre installationer är antingen utförda med utvändig installation eller infälld i stål eller blyrör. Kvaliteten på kablarna varierar beroende på tillverkningsmaterialet och vilken miljö installationen är i.

Belysningens revolutioner

Två belysningstekniska händelser i historien har varit revolutionerande. Den första inträffade då människan lärde sig hantera elden, den andra är det elektriska ljuset. Först med modern elektrisk belysning kan människan aktivt utnyttja alla dygnets timmar.

Idrottsplatserna – tuff match för byggnadsvården

Bland idrottens otaliga miljöer finns byggnadshistoriska skatter som är anlagda för en annan tid. Nu står de inför förändringar. Det blir en tuff match för byggnadsvården att få med kulturvärdena när så mycket annat står på spel. Johannes Kruusi vill väcka engagemang för idrottens miljöer och tar oss med till Gävleborgs län.

Utomhusterapi

Att grönska, frisk luft och dagsljus gör oss människor gott är kanske ingen överraskning för någon. Men det finns faktiskt forskning som visar att vistelse i naturmiljö har direkt läkande effekter på vår psykiska och fysiska hälsa. Monica Dellborg och Tove Axelsson beskriver Alnarpsmetoden och några av landets så kallade terapiträdgårdar.

Raggagården – ett av alla dessa mejerier

Mejerier var i hundra år en självklar del av lokalsamhället. Efter decennier av rationaliseringar finns idag bara ett trettiotal anläggningar kvar i drift. Eric Julihn och Anna Johansson berättar historien om Raggagården och en näring i ständig förändring.

Sjöboden som brann, och återuppstod

Ibland är olyckan framme och vare sig brandvarnare eller pulversläckare kunde rädda det gamla huset. Vad gör man då? Bygger nytt så klart, med försäkringsbolaget i ryggen, en lokal byggare och kloka material. Läs mer om Hans Mårtenssons återuppståndna sjöbod.

Rörformig funktionalism

Vi har alla förvånats över det förra sekelskiftets lamparmaturer, vars nakna glöd- lampor exponerades som om de vore något att stoltsera med. Men hur många har sett en lysrörskrona? Eller har en dekorativ lysrörsarmatur från Orrefors hängande i taket? Jonas Eriksson lär oss mer om det en gång hyllade lysrörets historia.

Från garageföretag till bransch – fönsterhantverkare har fullt upp

Fönsterhantverk har under senare år utvecklats från en sektor präglad av enmansföretag med privat-personer som huvudmålgrupp, till företag med flera anställda och ägare av flerbostadshus som kunder. Husögat i Mölndal är ett av de företag som upplevt förändringen. Ulrika Lindh gjorde ett besök för att få deras syn på utvecklingen.

Renovering av badrum i flerbostadshus

Idag är det ovanligt att badrum renoveras, i varje fall om vi talar om stora fastigheter. Regeln är istället att hela inredningen i samtliga badrum byts ut, även om delar skulle kunna fungera i många år till. Urban Alvring beskriver situationen och ger förslag på förbättringar.

Äng och hage återskapas

När Kolbjörn Wærns farfar köpte Skärbo i Dalsland i början av förra seklet låg den i ett öppet ängs- och haglandskap omgivet av storskog. Men sedan dess har skogen invaderat både åker och äng. Räddningen kom i form av en naturreservatsbildning, med målet att skydda och återställa kulturlandskapet runt gården.

Nytt ljus över staden

Mot slutet av 1990-talet utvecklades belysningstekniken kraftigt. Samtidigt förändrades synen på gaturummets ljussättning. Då genomfördes belysningsprojektet "Ljus på Vasagatan" i den riksintressanta kulturmiljön i Göteborg. Lars Ocklund berättar om projektet – från tävling till färdigt resultat.

Ingen kaffedoft över Uppsala

Kungsängen är en stadsdel i Uppsala som nu förvandlas, på gott och ont. Bebyggelsen började uppföras i mitten av 1800-talet och varierar mellan bostäder och industrier, trähus och stenhus. Isa Lindqvist berättar här om två aktuella exempel på byggnader i farozonen.

Rivningshot över disponentens villa i Knivsta

Disponentvillan är en kulturbyggnad och en grön lunga mitt i den del av Knivsta som nu detaljplaneras för ny bostadsbebyggelse. En intressegrupp bildades 2005 för villans bevarande, och ett stort arbete har lagts ner för att förhindra rivningen. Ändå tycks det nu vara fritt fram för grävskoporna.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas