• Allt om byggnadsvård....

    Här har vi samlat de flesta av våra artiklar från vår medlemstidning Byggnadskultur. Här hittar du det mesta som rör byggnadsvård.
    Bläddra ovan i våra olika kategorier.

  • Prenumerera på tidskriften Byggnadskultur!

    Som medlem får du vår tidskrift 4 ggr om året i din brevlåda

Här är några intressanta artiklar

Radon – ett laddat ämne

Bara ordet radon skrämmer många och att byggnader rivs med hänvisning till höga radonhalter är inte ovanligt. Men är det nödvändigt? Nej, skriver Arja Källbom. Radon är ingen anledning att riva äldre värdefull bebyggelse

En väg kantad av löften

En allé visar att målet är nära; att gården man färdats mot snart kommer synas mellan träden. De trädkantade vägarna berättar också om en jordbruksbygd i förändring och om hur vår syn på naturen skiftat genom tiden. Patrik Olsson visar vägen genom alléernas landskap.

Trädgårdskonstnären Helges känsla för sten

Sten och vatten var Helge Lundströms passion. Han anlade allmänna parker och privata trädgårdar enligt samma filosofi: Att återskapa det naturliga landskapet. Ann Larås tecknar ett porträtt av den skånske konditorn som skolade om sig till konstnär och kom att bli ett av de stora namnen inom svensk trädgårdsanläggning.

Hus sprungna ur jorden

När folkskolläraren Lars Petter Norrgren på 1920-talet byggde ett hus med väggar uppförda av samma lerjord som huset stod på, drog grannarna på munnen. Nära 90 år senare tog hans sonson Flemming Norrgren initiativ till att bygga tre liknande hus och utnämndes till årets byggnadsvårdare. Eva-Rut Lindberg berättar historien om tre generationer lerjordsbyggare i Halland.

Välkommen in i jordkällaren

Med ett utbrett potatisodlande i början av 1800-talet ökade behovet av bra förvaring. Sten fanns det gott om i åkrarna och med kunskap hämtad från såväl kyrkobyggen som medeltida källarvalv förseddes många svenska gårdar med jordkällare. Per Zackrisson tar oss med till ett skafferi som står sig än.

Länsfängelset i Gävle. Från rivningshotat till kulturhus

På många platser i landet förfaller och hotas kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Om det vittnar inte minst Gula listan och dagliga telefonsamtal till Byggnadsvårdsföreningens kansli. I en serie artiklar kommer Byggnadskultur ge exempel på hus som istället för att rivas har bevarats och utvecklats – ofta tack vare ett starkt ideellt engagemang. Först ut är Anna Lindgren och cellfängelset i Gävle.

Sugen på att bli med station?

Har du drömt om att få äga en gammal järnvägsstation, ett godsmagasin eller en avlägset belägen banvaktsstuga? Nu har du ett gyllene tillfälle! 150 järn­vägsbyggnader kommer att rivas eller säljas och till en låg penning kan du bli ägare till en av dem. Peter Sörensen berättar mer.

Är de grönaste husen redan byggda?

Som ägare till ett gammalt hus kan det ibland kännas svårt att försvara de ursprungliga fönstren eller den tunga, men i övrigt oisolerade timmerstommen. Vi vill ju alla bidra till ett energisnålare samhälle. Björn Ohlén och Marte Boro berättar om studier som ger oss nytt råg i ryggen.

Trästaden lever

Svenska trästäder har alltid varit hotade. Bränder och senare tiders rivningsraseri har utplånat en stor del av ett kulturarv som är unikt för vår del av Europa. För att rädda vad som räddas kunde genomfördes forskningsprojektet Den nordiska trästaden för drygt 40 år sedan. Eva Björkman berättar vad som hänt sedan dess.

Så räddades badhuset i Hagfors

Kommunen ville riva det gamla varmbadhuset i Hagfors och hänvisade till höga radonhalter. Men beslutet drogs tillbaka och byggnaden räddades – för stunden. Arja Källbom berättar om hur det gick till och frågar: Vem vill ge denna vackra byggnad en ny framtid?

Herrgårdens hemliga hus

Herrgårdens hus är långt fler än slottsliknande huvudbyggnader och imponerande stallar. Smedjor, brygghus, badhus, torp och dass – alla berättar de om livet som levts på gården. Följ med Calle von Essen på en tur bland de avsides husen på släktgården Ulvåsa.

Stenen berättar stadens historia

Minst tolv gånger på mindre än 200 år härjades Göteborg av stora bränder, innan husens träfasader i allt större utsträckning ersattes av sten. Den stenen berättar inte bara husens, utan även stadens historia. Genom närstudier av tre kända byggnader tar Erik Sturkell, Ulrich Lange och Thomas Eliasson oss med på en utflykt till 1800-talets Göteborg och dess omgivningar.

Gjuteriet blev högskolebibliotek

Stora delar av det som en gång varit det blomstrande industriföretaget Jönköpings Mekaniska Werkstad revs på 1980-talet. Men några byggnader fick stå kvar. I vår serie om återvända byggnader berättar Arja Källbom om gjuteriet som blev ett av landets vackraste bibliotek.

Älskade trädgårdsprydnader

Svenska trädgårdar pyntas som aldrig förr. Det är som om vi tillåter oss mer extravagans och detaljrikedom i det gröna rummet, än vi gör i våra sparsmakade, ljusa-och-fräscha vardagsrum. Ulrika Rydh ger oss ett smakprov på både nutida och historiska trädgårdsprydnader.

Snickarbocken – byggd på erfarenhet

Om du har genomlevt några renoveringsprojekt vet du att stadiga arbetsbockar är näst intill oumbärliga. Lägg ett par plank på bockarna och du har en utmärkt arbetsbänk. Bra bockar har en tendens att försvinna. Du hittar dem i grannens garage, eller under midsommarbordet. Nils-Eric Andersons snickarbockar finns nog lite här och var, de är nämligen ovanligt stadiga och användbara.

Historiska färgsättningskartor med moderna färgkoder

För att återskapa färgsättningen på sitt gamla hus har man hittills fått gissa sig fram bland kulörproverna i färghandeln. Moderna NCS­ beteckningar förhåller sig nämligen inte till gamla målarrecept där man blandar färgen själv. Men nu finns hjälp att få. Stefan Lindgren berättar om Riksantikvarieämbetets smarta färglikare.

Fika med hönsen

I fikarummen pratas det höns som aldrig förr, till och med i storstäderna. I USA finns en hel rörelse med egna hemsidor som Chickens.org och Backyardchickens. Höns är stort, och odlingar. Björn Ohlén har länge funderat på kombinationen och i sommar ska det äntligen byggas, växthuset med plats för hönor.

Djurgårdsstaden – från fattigkvarter till gentrifierad idyll

Intill Beckholmen på Djurgården ligger Stockholms enda sammanhållna trästadsmiljö. Trots en okänslig renoveringsvåg på 1970-talet har stadsdelen behållit mycket av sin karaktär och så sent som 1999 flyttade hyresgästerna från det sista huset utan alla moderniteter. Göran Söderström visar runt i sina hemkvarter.

Den städande detektiven

Spår efter skvimpande rödvinsglas och prinsessor på höga stilettklackar. Damm, mögel och skadedjur ... Att hålla rent på slottet är ett arbete som kräver såväl kunskap som förutseende list. Anne Ralf Hållbus träffade Lisa Nilsen, konservator med städning som specialitet.

Gods & gårdar i förorten

I århundraden präglades landskapet kring huvudstaden av stora herrgårdar. När staden i slutet av 1800-talet köpte upp mark för framtida exploatering förändrades bilden och i dag återstår mycket lite av de forna herresätena. Ulrich Lange och Hedvig Schönbäck berättar om en skärva av historien som hjälper oss förstå den moderna förorten.

Stenens resa genom tiden

Stenmurarna i en medeltida kyrka består av runt tretusen huggna granitblock, som vart och ett väger mer än hundra kilo. Hur hamnade de där? Per Arne Ivarsson tar oss med på en kort men hisnande resa från jordens födelse till medeltidens gudomliga geometri.

På naturlig grund

Enklare kan det knappast bli. En sten under varje husknut och däremellan mer eller mindre konstfärdigt utvalda, behandlade och utplacerade stenar som tillsammans bildar den naturstensgrund som synts under allt från små torp till stora träkyrkor ända sedan 1200-talet.

Vem gör morgondagens detaljer?

Byggnadsvården uppstod som en reaktion på 1960-talets rivningar och bristfälliga nyproduktion och sedan dess är vi vana att blicka bakåt. Men hur blir det framtiden, vilka utmaningar och möjligheter står vi inför? Björn Ohlén sneglar i kristallkulan.

Detaljeringsgrad avgör i rättsprövning

Plan- och bygglagen infördes 1987 och därmed blev det lagskydd som byggnadsvårdssektorn kämpat för verklighet. 26 år och en förnyad PBL senare gick Maria Ros sista året på bebyggelseantikvariskt program i Göteborg och undrade vad som faktiskt skyddas av lagen – och vad som faller utanför

Utomhusterapi

Att grönska, frisk luft och dagsljus gör oss människor gott är kanske ingen överraskning för någon. Men det finns faktiskt forskning som visar att vistelse i naturmiljö har direkt läkande effekter på vår psykiska och fysiska hälsa. Monica Dellborg och Tove Axelsson beskriver Alnarpsmetoden och några av landets så kallade terapiträdgårdar.

Raggagården – ett av alla dessa mejerier

Mejerier var i hundra år en självklar del av lokalsamhället. Efter decennier av rationaliseringar finns idag bara ett trettiotal anläggningar kvar i drift. Eric Julihn och Anna Johansson berättar historien om Raggagården och en näring i ständig förändring.

Sjöboden som brann, och återuppstod

Ibland är olyckan framme och vare sig brandvarnare eller pulversläckare kunde rädda det gamla huset. Vad gör man då? Bygger nytt så klart, med försäkringsbolaget i ryggen, en lokal byggare och kloka material. Läs mer om Hans Mårtenssons återuppståndna sjöbod.

Det brinner!

Historiskt har bränder varit det största hotet mot våra trästäder. Reglerna utformades för att förebygga snarare än för att släcka bränder och dagens brandskydd bygger på lagstiftning från 1800-talet. Värt att tänka på – inte minst för den som bor i ett gammalt hus, skriver Hans Andersson på Brandskyddsföreningen.

Putsat för framtiden

Medan åtskilliga statliga slott genomled en brutal putsrenovering på 1970-talet, slapp Skokloster cement på fasaden. Med mod att gå mot strömmen letade sig slottsarkitekten Ove Hidemark fram till ett bruk med rötter i dåtiden som håller för framtiden. Kristin Balksten berättar hur det gick till.

Fasadrenovera som förr

Ett tjockt lager lerbruk under ett skikt kalkputs som målas med kalkfärg. Så putsades timmerstommar förr i tiden och metoden har många fördelar än i dag – inte minst ur energisynpunkt. Johannes Riesterer och Kjell Taawo berättar hur.

Lerbundna byggmaterial - då, nu och i framtiden

Lerjordsbyggen har haft låg status och kunskapen om de olika lerteknikerna dog nära nog ut i samband med inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet. Men i dag upptäcker allt fler fördelarna med ett material som är lättåtkomligt, förlåtande och som rätt använt kan stå i många århundraden

Hårda fakta om svensk stenindustri

Vid sidan av trä är sten det äldsta byggnadsmaterial vi har i Sverige. Man kan tycka att vi genom århundradena borde ha lärt oss hur man vårdar och underhåller stenen för framtiden. Men hur ser det ut i dag? Rolf Danielsson berättar om svensk stenindustri och dess utmaningar.

Detaljerna som gör hela skillnaden

Tro aldrig att du har sett allt, för det finns alltid nya (gamla!) hus med nya sällsamma detaljer. Rätt vad det är lär du dig namnet på en byggnadsdel du aldrig tidigare noterat och plötsligt ser du bara skurklossar, karnisprofiler eller knutlådor. Eva Löfgren beskriver några av sina favoritdetaljer.

Tilläggsisolering och fuktproblem

När byggnader ska energieffektiviseras brukar fokus ligga på att täta husen och förbättra isoleringen. Variationen av metoder och produkter är stor och de flesta diskussioner handlar om vilket isoleringsmaterial som är det bästa. Ofta får vi höra att »fel isolering kan ge fukt«, men vilka är egentligen riskerna med tilläggsisolering? Johan Mattsson tar upp några av dem.

Lata dagar i masonittältet

Efter andra världskriget blev camping ett folknöje. Med två lagstadgade semesterveckor och ett litet tält var det plöts­ ligt möjligt att röra sig utanför kvarteret och se nya platser. De flesta tältade, få hade råd med husvagn men här och var upp­ stod andra lösningar. Lars-Eric Jönsson beskriver ett av vår tids mindre kända kulturminnen.

Trädgårdsmästare i 1700-talsmiljö

Hur är det att arbeta och driva ett företag mitt i en av landets mest kända kulturmiljöer? Eva Löfgren har pratat med trädgårdsmästaren Josephina Wesström Juhlin som har ett drivhus från 1700­talet som sin arbetsplats.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in