• Allt om byggnadsvård....

    Här har vi samlat de flesta av våra artiklar från vår medlemstidning Byggnadskultur. Här hittar du det mesta som rör byggnadsvård.
    Bläddra ovan i våra olika kategorier.

  • Prenumerera på tidskriften Byggnadskultur!

    Som medlem får du vår tidskrift 4 ggr om året i din brevlåda

Här är några intressanta artiklar

Materialhörnan - Tegeltak

Med detta nummer av Byggnadskultur inleder vi en ny materialgenomgång, denna gång av olika takbeläggningar.
Vi börjar med ett av de klassiska taken - tegeltak - som nu åter vinner terräng bland yttertaksmaterialen från att ha varit nästan utträngt av betongpannor och moderna material. Nils Plöjel ger oss här takteglets historia och moderna användning.

Modern herrgård

Efter projektet med nyproduktion av 1700-talsmöbler tar nu intendent Lars Sjöberg ett än djärvare steg. Går det att återskapa vackra möbler så bör det även kunna gå med byggnader, är tanken. En liten 1700-talsherrgård, Sörby, från Mosjö socken i Närke har fått stå modell till ett unikt typhusprojekt. Här beskriver Lars Sjöberg och dottern, arkitekten Lovisa Sjöberg, projektet.

Puts

Kalk har använts i flera tusen år, är smidigt, följer stomrörelser, härdar långsamt. Cement introducerades vid mitten av 1800-talet, är stelt, ger koncentrerade sprickor vid stomrörelser, härdar snabbt, är hårt.

Restaurering med ny eller gammal teknik?

Trots fungerande material och teknik har människan, kanske av medfödd nedärvd nyfikenhet, strävat efter nya metoder och tekniska lösningar. Inte minst har byggnadsbranschen varit utsatt för denna ständiga förändring. Då och då görs radikala förbättringar som drastiskt förändrar förutsättningarna för byggandet, både som möjligheter för formspråk och tidslpenningbesvarande vinster. I byggnadsrestaureringsdebatter väcker frågan om ny eller gammal teknik motstridiga känslor hos de flesta. För att närmare förklara detta finns det anledning att göra en historisk tillbakablick, skriver här Tord Andersson.

Så målade vi våra bostäder

För drygt ett år sedan utkom boken »Så målade man» med Henrik Wannfors och Karin Fridell som författare. Boken behandlar sex århundraden av svensk byggnadsmåleri - från Albertus Pictor till vår egen tid. I artikeln beskrivs huvuddragen för interiört måleri från 1700-talet till 1900-talets början.

Tegelbyggande på skånska - en djupt rotad tradition

I det skogsfattiga Skåne har lera och tegel varit byggmaterialet framför andra. Detta har präglat skånsk byggtradition med rötter ned i medeltiden. Men teglet har också använts i en arkitektonisk nydaning, skriver här arkitekten Tomas Tägil från Lund som specialiserat sig i sin forskning på detta byggmaterial.

Vasstak i Hornborgabygd - ett byggnadsvårdsprojekt

Vasstaken blev på 1800-talet i vissa regioner en ersättning för halmtaken, som genom nya tröskningsmetoder nästan försvann.
En sådan region är området vid Hornborgasjön i Västergötland. Men även vasstaken hotades så småningom av utrotning.
Genom ett byggnadsvårdsprojekt har man nu återupptagit vasstäkt och vasstaksläggning i hornborgabygden.

Växternas historia och kulturmiljövården

Kultur- och trädgårdsväxterna är en viktig del av vårt kulturarv. Men vad menar vi egentligen med "gammaldags" växter och vad vet vi om deras historia och intåg i vårt land? Allt för litet, anser landskapsarkitekten Kjell Lundquist, som efterlyser oceaner av kunskap för att rätt kunna placera våra gamla växter i tid och rum.

Materialhörnan - Vasstak

Vi fortsätter vår genomgång av tak och takmaterial. l detta sommarnummer får vi en beskrivning av hur det går till att lägga ett vasstak. Det är en tradition som nästan har gått förlorad, men kunskapen lever kvar och bl.a. genom Hornborgaprojektet har man tagit den tillvara. Antikvarie Ann-Katrin Larsson och arkitekt Mikael Hedin berättar hur man går tillväga.

Murverk i tegel - bygge med sinnlighet och skönhet

Murverk har en lång tradition och innefattar tusentals år av mänsklig aktivitet och byggande. - Tegel är ett vackert och sinnligt material, säger arkitekt och professor Ove Hidemark, som länge intresserat sig för murverkets byggnadsteknik och historia. Ove Hidemark var också huvudarkitekt vid restaureringen av Katarina kyrka där hela den väldiga kupolen byggdes upp på nytt.

Palladio och palladianismerna

I våra postmoderna tider hör man ofta ny arkitektur kallas palladiansk. Olika klassicistiska strömningar i Europa under 1600-, 1700- och 1800-talen har fatt stiletiketten palladianism, ett stilbegrepp av nästan samma dignitet som renässans eller manierism. Man glömmer ibland att en människa av kött och blod givit Upphov till termen. Vill man möta den historiska personen bakom palladianismen kan man med fördel läsa Palladios berömda arbete Fyra böcker om arkitekturen, som utgavs i Venedig 1570.

På spaning efter engelska tiles

Denna artikel har tillkommit av den anledningen - som så många gånger förr inom byggnadsvården - att en produkt säges vara för länge sedan utgången och kompletteringar då måste utföras med en annan produkt, som reducerar det kulturhistoriska värdet. Det handlar om engelska tiles, keramiska golvplattor.

Rödfärgsrecept anno 1725

Rödfärg kan man koka själv. Byggnadskultur har receptet från 1725. Men kom ihåg regel nummer ett vid målningen: måla aldrig vid stormig eller regnig väderlek, ej heller vid köld för då kan färgen falla utaf.

Så möblerade vi då - mellan hantverk och industri

Idag åker de unga ofta till Ikea när de sätter sitt första bo. Men hur var det förr? Fram till 1920- och 30-talen beställde de flesta sina möblemang av tillverkande möbelhandlare eller möbelsnickare. Här berättar Elias Barup, skånsk inredningsarkitekt, om hur husen möblerades i en tid som ligger nära, men som vi i detta avseende kanske nästan glömt.

Tekniken i byggandet ett hot mot byggnadsvården

En rad missgrepp inom byggnadstekniken har lett till osunda hus och systemteknikens utveckling har gjort att vi idag har svårt att behärska den. Utvecklingen inleddes på 1960-talet och har lett till att risknivån ökat i våra hus. Det skriver docent Per Olof Nylund i denna bakgrund.

Trädgårdsstadens färger

När det gäller val av färg och kulör vid renovering av trädgårdsstadens villor bör man ha en klar uppfattning i diskussionerna med måleriföretaget. Den erfarenheten har Elvy Engelbrektson, som här berättar om sina svårigheter när hon skulle renovera det egna faluröda huset från 1915. Ta också del av hennes råd på nästa uppslag.

Vitruvius och arkitekturens början

Vad skiljer arkitektur från det SOM bara är byggande eller konstruktion? Frågan är ofta ställd och oundvikligen har svaren varierat. Många skulle förneka att det alls finns någon sådan skillnad. Men vad klassicismen i grunden handlar om är just den distinktionen. Där finns utgångspunkten och innehållet.

Zettervalls villor och boställen

Arkitekten Helgo Zettervall är kanske mest känd för sin restaurering av domkyrkorna i Lund och Uppsala. Mindre kända är hans villor och boställshus. Om dessa har nu en liten bok utgivits, skriven av de tre arkitekterna Hans Sandström, Arne Tollbom och Per-Anders Johansson. Den sistnämnde skriver här om Helgo Zettervalls arbeten.

Med funktionalismen föddes den moderna bion

Biografen som byggnadstyp och kulturmiljö har ett alldeles speciellt förhållande till funktionalismen, i det att bion finner sin form just med början år 1930 - året för Stockholmsutställningen och funktionalismens genombrott i Sverige. Roxy i Södertälje från 1939, är signifikativ, både byggnadsmässigt, ritad av biografarkitekten Björn Hedvall, och historiskt, bion lades ned alldeles nyligen.

Nya regler för självdrag

Tidigare var självdragsventilation det naturliga sättet att ventilera hus. Det är endast under de senaste 30-40 åren som mekanisk ventilation förekommit. Därför är det märkligt att det ens finns en diskussion om huruvida självdragsventilation är möjlig att använda. Det skriver här projektledare Bengt Lindström vid Boverket, som givit ut en ny broschyr om självdrag.

Parkettläggarens kunnande sitter i hammarslagen

Parkettläggarens hantverk har funnits i Sverige sedan 1500-talet då det första kända parkettgolvet lades i Kalmar slott. Parkettgolven kom, med nya metoder, på 40-talet att även läggas i vanliga bostadshus. Och idag kan den händige själv lägga lamellbrädor som ser ut som äkta parkett. PO Håkansson i Stockholm har arbetat med parkett i hela sitt liv.

Renovera och restaurera - rapport från Mariefred

En intressant konferens om problem och utmaningar inom renovering och restaurering för dagens funktion ägde under sensommaren rum i Mariefred. Arrangörer var, förutom Svenska föreningen för byggnadsvård, Boverket, Högskolan på Gotland, Riksantikvarieämbetet och Sveriges fastighetsägareförbund. Birger Åström från programkommittén refererar här några av konferensens inlägg. Andra deltagare i konferensen skriver på annan plats i detta nummer av Byggnadskultur.

Tallinn - Rapport från en trästad

"De större restaureringarna i Tallinns medeltida stadskärna har utförts av polska restaureringsfirmor. Tyvärr har polackernas yrkeskunnande inte utnyttjats av esterna som nu står inför stora uppgifter att själva förvalta sitt byggnadsarv. Men detta innebär också en positiv utmaning."

Trä förr och nu

Den kunskap om trä, trähantering osv som vår traditionella träarkitektur vittnar om har ett vidare intresse: där finns erfarenheter som kan tillämpas även vid nybyggande idag.

Vägen till goda råd och rätt material - här finns nydanarna

Äntligen börjar vi att få alternativ till byggvaruhandeln, som ju inriktar sig på nyproduktion och ännu inte sett fördelarna med specialsortiment för byggnadsvård. Runtom i landet växer i stället byggnadsvårdscentra och byggnadsvårdsbutiker fram.
Här gör vi en genomgång av några av dem och vad de har att erbjuda.

Äldre fönster - Historik och renovering

Underhåll av fönster lönar sig. Äldre träfönster - även från 1700-talet - är ofta i mycket god kondition. Reparation och underhåll med traditionella och välbeprövade material och metoder är den riktiga åtgärden såväl ur ekonomisk som kulturhistorisk synpunkt.

Medeltida packhus blir studentlägenheter

Ett av de äldsta husen i hela landet, det medeltida Liljehornska huset i Visby, står i dag inför restaurering och ombyggnad. Här berättar de två arkitekterna, som förra året övertog huset, om sina planer för det unika huset. De vill kombinera det medeltida ursprunget med en nutida boendefunktion och bygga om till studentlägenheter.

När blir ett hus gammalt?

De klassiska frågorna om man ska restaurera och återställa en byggnad till ursprungligt skick, konservera den eller bygga om den för moderna behov går inte att besvara enkelt. Idealen växlar i olika tider och i olika länder. Arkitekt och tekn. dr Kerstin Barup gör här en exposé över restaureringens långa vetenskapliga tradition och synar särskilt en byggnad, Blekingstugan, som flyttades till Kulturen i Lund vid sekelskiftet.

Plåt

Järnplåt är ett av våra traditionella takmaterial. I äldre tider smiddes järnplåten till en början för hand och så smångom med vattenhjulsdrivna hammare. Plåten var dyr och användes i första hand till kyrkor, slott och finare herresäten.

Rent hus - ska man ta bort all färg?

Hur får man bort gammal färg när man ska måla om huset? Den frågan har aktualiserats dels genom de senaste decenniernas nya färgtyper och dels genom det ökande antalet byggnadsrestaureringar i landet. Om detta ordnade Svenska föreningen för byggnadsvård nyligen en konferens.

Synvinkel på klassicismen

På vår väg genom staden passerar vi hus efter hus. Ofta tänker vi inte på byggnaderna, vi tittar inte. Ändå påverkar de oss hela tiden med sin uppsyn. Omedvetet väljer vi vår väg. Tänk efter nästa gång hur du rör dig och du kommer att upptäcka något om hur du ser på arkitektur.

Tapeter på svenska väggar

Under Ingemar Tunanders sakkunniga handledning får vi här ett utsökt tillfälle att bekanta oss med modets växlingar vad gäller våra äldre tapeter - från de tidiga vävda textiltapeter till funktionalismens ljusa »havregrynsfärgade» papperstapeter.

Trädgården - vårt gröna arv

Det ligger i trädgårdens natur att förändras, utvecklas och växa. Vi gräver upp, sågar ner, planterar och flyttar i trädgården. Hur kan något så levande och föränderligt vara historiskt? I den gamla trädgården syns tidens flykt i det ålderdomliga formspråket, i beväxtning med mossor och lavar på trappor och murar, men framför allt genom trädens växande och åldrande.

Välgjord skildring av ett otroligt livsverk

Rosenbad, Centralposten, Thielska galleriet, Värtagasverket, Malmö posthus, prins Carls Fridhem underbara byggnader. Akvareller, målningar, kolteckningar, uppmätningar av kyrkor och industrimiljöer från Visby till Bergslagen. En del av Ferdinand Bobergs närmast otroliga livsverk

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas