Vem gör morgondagens detaljer?

Kategori: Övrigt

Det finns en risk att framtidens detaljer inte blir en del av konstruktionen utan estetiska tillägg eller assecoarer för att jämföra med modebrachen.

Byggnadsvården uppstod som en reaktion på 1960-talets rivningar och bristfälliga nyproduktion och sedan dess är vi vana att blicka bakåt. Men hur blir det framtiden, vilka utmaningar och möjligheter står vi inför? Björn Ohlén sneglar i kristallkulan.

Kommer framtidens byggande uppvisa fler egensinniga, lekfulla och vackra byggnader när fler människor skapar själva, eller innebär teknikutvecklingen att kunskapen om materialen minskar.

Enligt ett forskarlag i Kalifornien finns nu tekniken och kapaciteten att skriva ut en hel villa på 230 kvadrat med 3D-skrivarteknik – på ett dygn. Det som krävs är en enkel räls fram till byggplatsen (och el förstås), resten av jobbet står skrivaren för. Kostnaden skulle bli en bråkdel av ett motsvarande bygge i konventionell teknik och i ett slag göra alla byggnadsarbetare arbetslösa. För den som värnar om lokal byggnadskultur går det knappast att komma närmare helvetet? Tänk hur likadana hus växer fram i hela världen innan vi ens hinner säga byggnadsskick. Hur bra konstruktionen är och om husen går att underhålla lämnar vi därhän i detta resonemang, även om det naturligtvis är intressanta frågor. Vi bävar inför det industrialiserade byggandet. Samtidigt har ryktet om hantverkets död ofta visar sig vara överdrivet, det har inte varit en självklar konsekvens av massproduktionen. Efter sekelskiftet 1900 blomstrade till exempel de traditionella hantverken parallellt med en kraftigt växande industriproduktion, både i Sverige och internationellt. Dessutom går det att hävda att massproduktionens svaghet är att den är utformad för att passa många – och därför inte passar någon riktigt bra. Det leder i sin tur till en önskan om att skapa och uppnå det unika uttrycket, och att dessutom själv ha makten över processen. Ett ökat industriellt byggande kan ses som lösningen på de höga kostnaderna för ny bostadsproduktion. Massproducerade moduler som monteras på byggarbetsplatsen har varit byggsektorns ideal sedan 1960-talet. Men när det industrialiserade byggandet möter samhällets ökade individualisering gror också ett motstånd mot det rationella och likriktade. Människor vill sätta sin egen prägel och göra personliga tillägg. Hantverk i detaljer blir allt mer populära, handgjorda skinnfodral till iPaden och virkade lurar till mobilen är uttryck för just det. I detta gränsland har den så kallade Makerrörelsen växt fram, människor som genom att dela kunskap och utrustning tar makten över produktionsmedlen och själva tillverkar egna innovativa elektronikprylar med hjälp av billig lättillgänglig teknik. Just 3D-skrivaren spås bidra till ett gigantiskt teknikskutt för denna rörelse. Vad kan en sådan revolutionerande teknik betyda för byggnadsvården? Kommer vi skriva ut exakta kopior av de där urläckra 60-talsknopparna till köksskåpen och därmed bidra till att bevara karaktären på hemmet – eller ger det oss en möjlighet att ersätta de gamla tråkiga originalknopparna med nya roligare som vi själva formgett, och dessutom byta dem varje år för att följa modesvängarna? Eller har byggnadsvården ett djupare släktskap med Makerrörelsen som handlar om tillfredställelsen att själv kunna tillverka saker och inte vara beroende av konsumtionssamhället. Tänk att ha kunskapen att putsa med gratis lerbruk istället för att köpa bygghandelns dyra skivmaterial! Då är steget inte långt mellan byggnadsvårdaren som rätar gammal klippspik och tekniknörden som gör en parabolmottagare av en gammal tvättmaskinsmotor. Risken är att byggnadsdetaljer i allt större utsträckning blir just påklistrade tillbehör till huset. För att skapa god arkitektur krävs någon som tar ansvar för helheten och låter konstruktiva problem få ett estetiskt uttryck. Kanske är 3D-skrivaren verktyget som kopplar samman massproduktion med det individuella skapandet men det kräver mycket mer än bara teknikkunskaper för att resultatet skall bli värt att bevara för framtiden.

Björn Ohlén

Utvecklare Västarvet
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in