Värt att bevara?

Kategori: Övrigt

På vissa hus finns fortfarande ursprungliga träportar med hög kvalitet i materialet. Portarna ramas in av vitt mexitegel. Fotograf/Illustratör: Klara Wirdby

Vad finns det för kulturhistoriskt värde i ett bostadsområde byggt 1964-1975? Allt har inte hög kvalitet, men en hel del har det, menar Klara Wirdby, som på uppdrag av det kommunala bostadsbolaget utrett karaktären och värdet i några bostadsområden i Gävle. Utredningarna ska nu användas som underlag inför upprustningsarbetet.

Bäckebrobäcken rinner genom Sätras rekreationsområde och det centralt belägna centrum. Kring centrum korsas bäcken av ett flertal broar för bästa tillgänglighet. Fotograf/Illustratör: Klara Wirdby

Gävles kommunala bostadsbolag Gavlegårdarna startade i våras ett projekt som syftade till att utreda karaktären och de kulturhistoriska värdena i flera av sina bostadsområden från efterkrigstiden. Utredningarna ska användas i samband med upprustningar och annat förnyelsearbete. Projektet inleddes i Sätra, ett bostadsområde som uppfördes 1964-1975 strax nordväst om Gävle. 
Bengt Anefall är Gavlegårdarnas arkitekt:
- En stor del av Gävles bebyggelse ägs av Gavlegårdarna och vi står inför en period när många bostadsområden måste rustas upp och moderniseras. Det gäller inte minst den bebyggelse som kom till på 60- och 70-talen.
- Denna bebyggelse betraktas ofta som mindre värd i allmänhetens ögon. Riskerna är därför stora att förändringar i dessa områden inte sker med samma omsorg som i äldre och mer erkänt värdefulla områden. Därför är det underlag som tagits fram för Sätra värdefullt, och på motsvarande sätt bör man i god tid ta fram ett underlag även för andra områden där förnyelsearbete aktualiseras, säger Bengt Anefall.

Sätras moderna bebyggelse var inte en del av miljonprogrammet i egentlig bemärkelse.
Beslutet om utbyggnaden i Sätra var redan taget när riksdagsbeslutet om "en miljon bostäder på tio år" togs. Samtidigt påverkades utformningen av området förstås av de trender som rådde inom stadsbyggande vid den här tiden och som sedan även kom att påverka miljonprogramsbebyggelsen. I Sätra kom inspirationen bl a från Hagalund/Tapiola utanför Helsingfors och precis som Tapiola kom Sätra att kallas för "den vita staden".

Områdets karaktär

För att beskriva vad som är speciellt och typiskt för Sätra gjordes en karaktärisering av området. Till exempel de stora vita huskropparna som bäddas in i den glesa tallskogen, de mörkbruna detaljerna som framhäver den vita putsen, den välplanerade strukturen med rekreation och service inom nära avstånd för de boende.
Det centrala området i Sätra - kring Bäcke-brobäcken - fungerar som rekreationsområde. I norr finns promenadstråk och strövområden och i söder öppna fält och fotbollsplaner. På sidorna av det öppna området reser sig höjder med torrare mark där bebyggelsen ligger. Skolor, centrum och annan service ligger mitt i området.
Sätra är uppbyggt med ett tydligt stadsplanemönster och trafiksepareringen är en viktig del av karaktären. Runt hela området löper en lokalgata och från den går det matargator in till bostadsområdena. Överallt löper gång- och cykelstråk och vid större matargator går de i viadukter under vägarna. Hela området Sätra med stadsplan och trafikplanering är mycket tidstypiskt.

Detaljer som värdebärare

För att på ett pedagogiskt och lättbegripligt sätt beskriva och förklara karaktären i området presenterades så kallade värdebärare. Värdebärarna är detaljer på byggnader eller i miljön. De kan till exempel karaktärisera en specifik arkitektonisk stil, det kan vara ett åldrat ytskikt, ett traditionellt utförande eller växtlighet som är del av ett större mönster. I Sätra är några viktiga värdebärare det rena formspråket med diskreta detaljer, de höga tallarna samt den höga kvaliteten i de ursprungliga materialen. Stadsplanen med närheten mellan bebyggelse, rekreation och service är också viktig.

Hög ambitionsnivå

De första husen som byggdes i Sätra var höghusen och lamellhusen på Sicksackvägen. De utgör ett lyckat exempel på 60-talets planering och byggande. Här finns hög ambition i både arkitektonisk utformning och valda material. Vit puts kontrasterar mot mörka träpartier och dörrar i tunga träslag. Höga punkthus blandas med tvåvånings lamellhus.
Kring fönster och balkonger finns detaljer i mörkbrun träpanel. På de högre husen är balkongerna utanpåliggande med plåtdetaljer.
Bebyggelsen är insprängd i naturgeografin på ett förtjänstfullt sätt och trafiksepareringen fungerar väl. Höga hus har placerats bland höga tallar som i en pelarsal. I pelarsalen utgörs taket av tallkronorna och golvet av gräsets gröna matta. Den höga vegetationen gör att även lägenheterna högt upp i husen får kontakt med naturen. När man tittar ut genom fönstret befinner sig tallkronorna alldeles utanför.

Sicksackvägen är ett av de områden i Sätra där byggnader och mark har det högsta kulturhistoriska värdet. Vid förändringar bör man vara aktsam så att den värdefulla karaktären inte förvanskas. I bevarandet är det viktigt att värna om de ursprungliga materialen. Det är också viktigt att vara medveten om den ambitiösa stadsplanetanken, där allt från utemiljön till lägenheternas utformning är del av en helhet utformad med ett funktionalistiskt ideal.

Kvaliteten avgör

Bedömningen av det kulturhistoriska värdet tar sitt avstamp i historien. För att kulturmiljövården ska kunna hantera miljonprogramsmiljöerna och samarbete med andra instanser är det av yttersta vikt att miljöerna värderas och klassificeras. I det arbetet ingår att säga vad som inte har ett kulturhistoriskt värde. Alla efterkrigstidens bostadsområden kan omöjligt ha ett så högt kulturhistoriskt värde att de inte får förändras. Urvalet av värdefulla områden måste baseras på kvalitet i både planerande och byggande. Miljonprogrammen delar viss historisk bakgrund men skiljer sig i ambitionsnivå. Som i många andra värderingssammanhang blir kvaliteten det avgörande. Kvalitet i ett bostadsområde är att människor har tillgång till det som är nödvändigt i sin närmiljö som service och rekreation, att goda material valts, att området har estetiska kvaliteter osv. Kvalitet är att området är planerat utifrån människans behov och inte enbart efter rationellt byggande.

Ett nytt utgångsläge

I bevarandefrågor är ofta ekonomi en springande punkt. I exemplet Sätra har själva upprustningen inte kommit igång än. Ofta blir kompromisser på grund av bristande ekonomi nödvändiga. Men nu har Gavlegårdarna ett helt annat utgångsläge när de ska träffa hyresgäster i Sätra inför förnyelsearbetet. Personalen vet att det är ett värdefullt område man förvaltar och målsättningen är att förmedla det till hyresgästerna. Att ha kunskapen om ett områdes värden och förutsättningar när man går in i ett förnyelsearbete ger ett helt annat utgångsläge - oavsett hur stor pengapåse som tilldelas.

Utgiven i nummer:
4/2006
Författare
Klara Wirdby

Privatpraktiserande byggnadsantikvarie i Gävle

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in