Vad »gåramålningarna« kan berätta

Kategori: Övrigt

Storgården i Näs by, Grödinge. Fotograf/Illustratör: B. Sandberg (målning 1915)

Hundraåriga »husporträtt«, gåramålningar, är en kulturskatt som lever farligt. Det är lätt att förväxla gåramålningar med massproducerad »hötorgskonst«, och många gåramålningar har genom okunskap gått förlorade vid flyttningar och arvsskiften. Det är därför viktigt att skapa uppmärksamhet kring detta måleri, och där fyller inventeringar och utställningar en stor funktion. Inventeringar har gjorts på många håll, men det finns mycket kvar att upptäcka.

Storgården i Näs by, Grödinge 2003. Fotograf/Illustratör: Jonas Hasselrot

Under decennierna före och efter förra sekelskiftet var det vanligt med målande vagabonder på landsbygden. De färdades omkring och erbjöd sig att måla av gårdar och andra ställen mot uppehälle och en mindre kontant ersättning. I en tid då fotografier inte var så vanliga, än mindre färgfoton, fanns det ett stort intresse för att få det egna stället avmålat.

Gåramålaren var i allmänhet självlärd och hans alster har därför oftast en naiv karaktär. Detta har medfört att målningarna under lång tid blivit litet förbisedda, trots det vanligen stora måttet av charm.

Men idag har de ett stort kulturhistoriskt värde, inte minst för den som är intresserad av byggnadskultur. Syftet med gåramålningarna var att visa hur fint det avmålade stället var, och gårdens byggnader står därför i fokus. Vi får se hur husen såg ut och hur de var placerade i förhållande till varandra. Ett typiskt drag hos gåramålningarna är detaljrikedomen. Man kan se hur husen var byggda och utsmyckade, och den botaniskt intresserade kan dra slutsatser om växterna i trädgården. För att allt skall synas ordentligt är perspektivet ofta förvrängt, en trelängad gård kan exempelvis vara »utvikt«.

Gåramålningarna är i huvudsak dokumentära, men de kan även ha ett inslag av värdeperspektiv, det vill säga det som var viktigt framhävdes. Målaren var angelägen om att beställaren, gårdens ägare, skulle bli nöjd. Även om granngårdens byggnader låg tätt intill, syns inte detta på målningen. Kanske hade beställaren planer på att lägga om taket och bad målaren att gå händelserna i förväg. Flaggan är ofta hissad på gåramålningen, men det är inte alltid som gården hade någon flaggstång.

Varifrån kom gåramåleriet?

Detta måleri av kringvandrande konstnärer förekom redan i slutet av 1800-talet. Man tror att det är ett inflytande söderifrån. I Danmark, särskilt på Jylland, finns det många gåramålningar och de förekommer även i norra delen av Schleswig Holstein. Hos oss är de vanligast i Sydsverige men förekommer även på många andra ställen.
Gåramåleriet levde kvar på många håll under mellankrigstiden, men trängdes så småningom ut av en ny företeelse, färglagda fotografier av gårdarna från luften. De kringvandrande målarna ersattes av försäljare av flygfotografier. Gåramåleriet föll i glömska och många målningar togs ned från väggen.

Det var i Skåne som intresset för gåramålningarna väcktes på nytt, genom en utställning 1970 på Österlens museum i Simrishamn. Det skånska ordet gåramålning lanserades i detta sammanhang och blev så småningom det vedertagna begreppet. Tillräckligt lång tid hade nu gått för att gåramålningarnas kulturhistoriska värde skulle stå klart. Många andra lokala museer och hembygdsföreningar inspirerades att göra liknande inventeringar och utställningar, och en landsomfattande inventering initierades 1971 av Inger Bonge-Bergengren på Nordiska museet.

Finns gåramålningar där du bor?

Jag vill uppmuntra alla att söka efter denna typ av målningar. Det kan göras med enkla medel och är både spännande och roligt. Från min egen inventering i Grödinge socken kan jag berätta om ett storartat intresse och engagemang från sockenborna och andra inblandade. Flera har berättat om undanställda tavlor som nu kommit upp på väggen igen. Resultatet av undersökningen blev ett 20-tal gåramålningar, trots att socknen ligger i Stockholmsområdet, långt från Skåne.

Grödinge som exempel

Undersökningen i Grödinge gjordes i samarbete med hembygdsföreningen. Redan vid kontakten med personer i styrelsen erhölls flera napp. Upprop gjordes i föreningens tidskrift Grödingebladet, i anslutning till artiklar om funna målningar. Som komplement togs direkt kontakt med tänkbara ägare av gåramålningar. Varje funnen målning fotograferades, liksom motsvarande miljö av idag. Genom intervju av målningens ägare insamlades data om målningen och om den avbildade gården och dess historia. Resultatet av undersökningen redovisas fortlöpande i Grödingebladet. Hela materialet kommer att placeras i hembygdsföreningens arkiv.

Även Torekällbergets museum i Södertälje har intresserat sig för Grödingeundersökningen och har tagit initiativ till utställningen »Gåramålare« som visas på museet till och med 28 september. Utställningen är öppen tisdag-söndag kl. 10-18 under juni-augusti och kl. 10-16 under september.

Till utställningen har Grödinge hembygdsförening givit ut skriften Gåramålningar i Grödinge, där målningarna presenteras tillsammans med bilder av dagens miljöer. Skriften, som även innehåller en utförlig litteraturförteckning, kostar 80 kr och kan köpas på utställningen eller direkt från föreningen.

Lästips

Bonge-Bergengren, Inger. Gåramålningar, ett folkligt kulturarv. Fataburen 1998 (1997).
Hasselrot, Jonas. Gåramålningar i Grödinge, Grödinge hembygdsförenings skriftserie nr 3 (2003) 55 s. Innehåller utförlig litteraturförteckning. Kan beställas på tel 08-530 391 22.

Författare
Jonas Hasselrot

Verksam i Grödinge Hembygdsförening.
Tel.08-550 182 40

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas