Shoppingstaden

Kategori: Bebyggelsehistoria | Övrigt

Southdale Mall i Edina, Minnesota, byggdes i mitten av 1950-talet och blev en förebild för köpcentrum över hela världen.

Varuhandeln lade redan för tusen år sedan grunden för våra städer. En stor del av stadslivets kvaliteter har sedan dess varit det stora varuutbudet. Med bilismen etablerades externa köpcentrum, som det senaste decenniet har ansetts hota stadslivet. Olga Schlyter berättar här om hur ett köpcentrum nu omvandlas med stadslivet som förebild.

Mobilia ligger relativt centralt i Malmö, med närhet till viktiga tillfartsvägar. De vidsträckta gamla fabriksbyggnaderna i ett plan lämpar sig väl som köpcentrum.
I Lodz i Polen har en av stadens gamla gamla textilfabriker omvandlats till ett enormt köpcentrum, Manufaktura.

Köpcentret Mobilia i Malmö står inför förändring. De trista köpladorna ska förvandlas till ett stadsmässigt kvarter, där gammalt möter nytt. Under målarfärg och plåt döljer sig gamla och vackra tegelfasader som nu plockas fram. Av de många köpcentrum som just nu byggs eller byggs om i Malmö är Mobilia det mest intressanta, inte minst ur antikvarisk synvinkel. Samtidigt väcker projektet frågor kring vårt konsumtionsbeteende och hur det präglar dagens stadsbyggnad.

Mobilia slog upp dörrarna för drygt 40 år sedan. Sedan dess har idealen för hur ett köpcentrum ska se ut förändrats. Förebilden är inte längre amerikanska "shopping malls" för en bilburen kundkrets. Idag vill man istället närma sig kvartersstaden och det stadsmässiga.

Amerikansk förebild
Mobilia ligger på randen mellan stadsbebyggelsen och rekordårens stora bostadsområden i Malmös ytterkant. Många kunder kommer med bil, men en stor del promenerar eller cyklar. När Mobilia öppnade i slutet av 1960-talet var förebilden just en "shopping mall" i amerikansk anda. Det första köpcentret av det slaget var Southdale Mall i utkanten av Edina, Minnesota, byggt 1956 efter ritningar av arkitekten Victor Gruen. Det är en sluten betonglåda omgiven av en enorm parkeringsöken. Invändigt ligger butikerna vända mot gångstråk och centralt finns en öppen torgyta med caféer. Southdale blev en förebild för otaliga köpcentrum i hela USA, men också i övriga världen. Under 1960-talets svenska byggboom blev inomhusköpcentret modellen för många förortscentrum.

Väveri blev köplada
Mobilia byggdes dock inte som ett förortscentrum, det var inte heller ett nybygge. Köpcentret etablerades i ett gammalt väveri från 1900-talets början. Det var inte fråga om ett antikvariskt motiverat bevarande av väveribyggnaden, utan om att utnyttja en lämplig lokal med stora ytor på ett bra läge. I den då tunga industristaden Malmö sågs inte en gammal fabriksbyggnad som ett kulturarv att förvalta. Med hjälp av plastfärg och korrugerad plåt förvandlades den röda tegelbyggnaden till en vit, modernistisk köplada. Den gyttriga fabriksgården, full med lagerbyggnader, skjul och upplag blev en vidsträckt parkering. Några år senare expanderade köpcentret in i den intilliggande spinneribyggnaden och fler parkeringsytor tillkom.

Spinneriet hade uppförts av Manufakturaktiebolaget (MAB) år 1900, och väveriet några år senare. Då var Malmö ett av landets dominerande centrum för textiltillverkning. Med över 5000 anställda år 1910, främst kvinnor, var den stadens viktigaste näringsgren. På 1950–60-talen drabbades textilindustrin hårt av den globala konkurrensen. Koncernen MAB & MYA, som den hette efter sammanslagningen med Malmö Yllefabriksaktiebolag, lämnade byggnaderna 1966. Två år senare öppnade möbelvaruhuset Mobilia i väveribyggnaden. Verksamheten utvidgades snart med fler butiker. Så hade ett inomhusköpcentrum sett dagens ljus.

Köplada blir "stadscenter"
För att Mobilia inte ska se ut som "alla andra" köplador vill nu fastighetsägaren, Atrium Ljungberggruppen AB, lyfta fram de gamla byggnaderna och låta dem sätta sin prägel på det omvandlade kvarteret. Arkitekternas devis är: "Mobilia ska inte vara ett köpcentrum och inte ett stadskvarter. Mobilia ska vara både och – ett Stadscenter".

Köpcentrets bekvämligheter ska kombineras med stadsmässig charm. De stora parkeringsytorna ska ersättas med parkeringshus och bebyggelsen förtätas. Istället för en parkeringsöken på den gamla fabriksgården planerar man ett torg inramat av både ny och gammal bebyggelse där spinneribyggnadens pampiga pannhus och maskinhus får utgöra fondmotiv. Den historiska dimensionen har blivit en tillgång.

För att uppnå en stadsmässig karaktär räcker det inte att enbart förtäta bebyggelsen och skapa ett torg. Det som skapar stadsmässighet är liv och rörelse under dygnets alla tider. Därför eftersträvas blandade funktioner. Malmö stad har bland annat ställt krav på att bostäder uppförs i kvarteret. Det finns också ambitioner att ge plats åt kulturverksamhet och träningslokaler med andra öppettider än butikerna, vilket inte minst är en trygghetsfråga för dem som ska bo i området.

Projektet innebär att man ska bygga nytt både mellan och ovanpå de gamla industribyggnaderna. Delar av dem kommer att rivas för att ge plats för moderna tillägg. Som underlag för planering och projektering gjorde Malmö Kulturmiljö våren 2008 en kulturhistorisk utredning. 

Fasader i fint skick
Hösten 2008 påbörjades arbetet med att ta fram väveriets gamla fasader. Under målarfärg och plåt visade sig fasaderna vara i fint skick. Färgen gick att få bort med en skonsam blästringsmetod, och bakom plåten fanns ursprungliga gjutjärnsfönster bevarade. Vissa fasader bär spår av ombyggnader, andra är helt intakta sedan sekelskiftet 1900.

Antikvarisk hänsyn styr vilka fasader som ska bevaras och var förändringar kan göras. I ett projekt av den här skalan måste dock alltid kompromisser mellan antikvariska intressen och exploatörens önskemål göras. Spinneriets typiska sågtandade takkonstruktion kommer, liksom delar av fasa- derna, att rivas. Detta vägs upp av att gamla detaljer och fasader plockas fram och exponeras på nytt sätt. Tanken är att skapa en intressant miljö med spännande kontraster där gammalt möter nytt.

Identitet och historia
Fastighetsägaren har flera idéer kring hur platsens historia kan utnyttjas för att ge köpcentret identitet. Förutom att lyfta fram de gamla fasaderna finns planer på att integrera en permanent historisk utställning i köpcentret. Affärsutvecklaren Linus Kjellberg har inspirerats av köpcentret Manufaktura i Lodz, Polen, som i likhet med Mobilia är inrymt i en ombyggd textilfabrik. Lodz var centrum för den polska textilindustrin, och det var bland annat fabrikerna här som konkurrerade ut den svenska textilindustrin under efterkrigstiden. Den största textilfabriken i Lodz, som också var en av de största i Europa, var verksam fram till mitten av 1990-talet. På senare år har den omvandlats till ett av Europas största handels- och kulturcentrum. Förutom butiker, restauranger och biograf finns ett museum om stadens textilindustri.

I den i övrigt ganska nedgångna staden Lodz reser sig Manufaktura som ett skinande, exklusivt köptempel. De vackra fabriksbyggnaderna, fyllda med shopping, har blivit ett uttrycksfullt monument över hur produktionssamhället övergått till konsumtionssamhälle. Produktionen har flyttat till andra delar av världen, någonstans arbetar människor i fabriker med att producera de kläder som säljs billigt hos oss. I den postindustriella västvärlden har fabrikerna blivit en del av det förflutna och en del av kulturarvet. Malmö har gått från industristad till kunskapsstad, och idag är en gammal textilfabrik något att stolt visa upp, inte något som måste döljas eller rivas.

Det byggs för shopping
Ser man endast till pågående och planerade byggprojekt i Malmö märker man inte av den annars så omtalade finanskrisen. Eller är det så att vi ska shoppa oss ur krisen? I Hyllie nära Öresundsbron byggs Emporia, ett köpcentrum med 220 butiker som ska öppna år 2011. Det centralt belägna Triangeln påbörjar snart en utbyggnad med 15 000 kvadratmeter. Även 1970-talsgallerian Caroli City ska byggas om och få fler butiker. Vid Värnhem i östra Malmö öppnade i mars 2009 "upplevelsecentret" Entré med 67 butiker, bio, gym och bowlinghall.

Trots det mycket centrala läget är Entré uppbyggt efter Victor Gruens femtiotalsmodell, som en enorm låda med butiker som vänder sig inåt. Fram till rivningsvågen på 1970-talet var platsen till stor del bebyggd med bostadshus från sekelskiftet 1900. Bebyggelsen följde en rutnätsplan med gator och kvarter som anslöt till den intilliggande stadsbebyggelsen. När den jättelika shoppinglådan Entré uppfördes raderades denna stadsplan. Samtidigt, på Mobilia, ska man alltså locka shoppingsugna genom att konstruera stadskvarter på en gammal industritomt.

Vad händer på sikt?
Vad händer då med de genuina stadskvarteren, med folkliv och handel i innerstaden? Inför ombyggnaden av Mobilia gjordes en handelsutredning som kom fram till att projektet inte kommer att ha någon större effekt på shoppingen i innerstaden. Köpkraften i regionen kommer istället bara att öka. Man kan ändå inte låta bli att fråga sig vad som ska ske med alla dessa köpcentrum på lång sikt. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det inte rimligt att vi fortsätter med dagens konsumtionsmönster. I framtiden kommer vi kanske stå inför nya spännande ombyggnadsprojekt när det är dags att göra om de gamla köpcentren.

 

Utgiven i nummer:
2/2009
Författare
Olga Schlyter

byggnadsantikvarie på Kulturarvsenheten vid Malmö Museer.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in