Nya bostadsmiljöer - hur växer de fram?

Kategori: Övrigt

Jakriborg med sina karakteristiska gavlar i hansastil. Fotograf/Illustratör: Eleonore Mattson

Hur skapas ett nytt bostadsområde? Vad driver människor att bygga nya "byar" idag? Eleonore Mattsson och Henrik Nilsson har besökt fyra nybyggda bostadsmiljöer i Skåne, skapade med olika grundtankar - Jakriborg, Äppellunden, Turning Torso och Baskemölla Ekoby.

Turning Torso med sin bärande ryggradslika konstruktion. Fotograf/Illustratör: Eleonore Mattson
Badkar och grep är användbara vid lerbruksarbeten. Baskemölla, Ekoby. Fotograf/Illustratör: Paul Hansson

Nya bostadsområden har planerats och byggts i alla tider. Byar har oftast tillkommit på platser där det varit gynnsamt för människor att bosätta sig. Gamla städer och byar har växt och krympt genom århundraden. Husen och miljöerna har ofta vuxit fram utifrån de förutsättningar som fanns på platsen, vilket skapat de skillnader i byggnadssätt som finns i vårt land. 
Men idag är det andra villkor som styr. Platsernas olikheter är inte lika viktiga längre, eftersom ständig tillgång nu finns till material och arkitektur ifrån hela världen. Bostadsområden kan byggas likadant i norr som i söder. Vad är det då som skapar en ny miljö? Vad är det som driver människor att skapa nya "byar"? Finns det nya lokala skillnader eller är det människors personliga intressen som styr? Finns det möjlighet att redan nu se hur de nya bostadsområdena kommer att utvecklas i framtiden? Behövs en historisk förankring för att en plats ska kunna erbjuda sina invånare en bra miljö? 
Vi har besökt fyra nya bostadsmiljöer i Skåne, alla skapade med olika grundtankar. De är inte del av någon stads naturliga växande utan har uppförts av andra skäl. De är alla byggda under ungefär samma tidsperiod, men det finns inga gemensamma nämnare mer än att de just är nya "byar".

Jakriborg

På 1990-talet började bröderna Berggren bygga Jakriborg utanför Hjärup. Den nya byn ligger på andra sidan järnvägen från Hjärup sett. Husen är byggda i hansastil och formspråket med de höga galvarna, de krokiga gränderna och de estetiskt tilltagande färgsättningarna ger ett pittoreskt intryck. Här finns torg, gränder, affärsgata med butiker och restaurang. Alla bostäderna är hyreslägenheter med boyta från 30 till 150 kvm. Varje hus är individuellt utformat, ingen dörr är den andra lik och varje hus har en egen liten bakgård, en täppa. 
Här bor studenter, familjer och äldre. Järnvägen tar de boende till Lund och Malmö på mindre än fem minuter. Här finns drygt 300 lägenheter idag.
Flera arkitekter har varit inblandade i tillkomsten av Jakriborg. Den förste arkitekten, Marcus Axelsson har fått ett torg uppkallat efter sig, Marcusplatsen. Ett sätt att fördjupa den så viktiga historiska förankringen kanske? En plats utan minnen sägs ju vara en kall plats. Jakriborg är fortfarande en byggarbetsplats men planeras att expandera till ett eget litet samhälle med allt vad de boende kan komma att behöva.

Äppellunden

Arkitekt Lillemor Husberg började här år 2001 att bygga sitt eget hus av halmbalar. Äppellunden består idag av tio hus förlagda i en lund med fruktträd. De övriga husen är uppförda i lättklinker och lättbetong. Husen är som byggsatser med en påbyggbar huskropp i mitten. Huskroppen är kvadratisk, luftig, ljus och med rymd upp i tak. Formspråket påminner om italienska lanthus - mitt bland de skånska knotiga äppelträden. Ljus kommer in från småfönstren strax under taket, med utsikt över havet, böljande landskap, äppelträd och mjuka kullar. Mitt i huset finns skorstensmuren, som är bärande och står för uppvärmningen. 
De boende har på en 700-900 kvm stor tomt uppfört sina hus som har kunnat varieras i storlek mellan 80 och 200 kvm. Husberg Arkitektkontor AB har funnits till hjälp och svarat på frågor under byggtiden. Kostnaden har kunnat minskas för den som valt att bygga själv.
Äppellunden ligger som en "by" vid fiskeläget Brantevik strax utanför Simrishamn. Den gamla fruktodlingen med äppelträden skapar helheten och har en framstående plats i den yttre miljön. 
Allt är inte färdigt. De gemensamma mötesplatserna, saluhallen med lokalt odlade grönsaker, kaféet och konstgalleriet saknas ännu. Men en gemensam trädgårdsanläggning med vattenblänk är klar och sköts av de boende. Människor med olika bakgrunder och erfarenheter har lockats av den unika miljö som skapats här.

Turning Torso

Turning Torso, Europas högsta bostadsfastighet, ägs av HSB Malmö och började byggas 2001. Skyskrapan ritades av Santiago Calatrava, arkitekt med en lång rad nyskapande projekt bakom sig. Arkitekturen sägs komma från en skulptur på hans skrivbord, Twisting Torso. Byggnaden med sina kuber, nio stycken vardera med fem våningar, vrider sig 90 grader från botten till toppen. 
Skyskrapan innehåller 147 lägenheter där storleken varierar mellan 45 och 190 kvm. Byggnaden omges av en vattenspegel, som också fungerar som yttre säkerhetsgräns. Säkerheten är ett stort och viktigt inslag, och man kan inte som turist gå in i byggnaden. Materialen inomhus är av hög kvalitet, interiören är stilren med vilsamma linjer. 
Service har hög prioritet. Huset är bemannat dygnet runt och kan leverera i stort sett vad som önskas. De boende möts alltid av personalens vänliga ansikten när de kommer hem. Bilden av ett opersonligt och kallt hyreshus ställs på sin kant. Här finns även konferens- och festlokaler att hyra, ett eget gym för de boende, bastu, jacuzzi, vinkällare m m. Ett hyreshus, men också hem för många familjer, precis som i vilken by som helst. Turning Torso har skapat sin egen historia och satt sin, om än lite vridna, prägel på miljön.

Baskemölla Ekoby

Ekobyn utanför Baskemölla är genomsyrad av kreativitet och individualism. Husen är byggda i ekologiska material som lera, halm och sten. Ekobyn är en ekonomisk förening med ca 30 medlemmar, varav ungefär hälften bor i byn. Ett av målen är hög självförsörjning, ekologisk helhet, vilket innefattar hela näringskedjan. Marken ägs gemensamt. 
En av grundarna till Ekobyn, Olof Nyström, har byggt sitt hus av lerhalmsstampade väggar och en massaugn, ugn med stor fysisk massa/värmelagringskapacitet, centralt placerad. Andra medlemmar har bland annat byggt med lättklinker, gråsten och obehandlat sibiriskt lärkträ till tak. Inga regler finns för vilka material som ska användas utan var och en får bestämma själv. Dock nämns boken Eko-guiden som vägledning, en bok som listar energiåtgång för att producera och transportera olika material. Arkitektoniskt och utförandemässigt finns ganska stora skillnader inom området, men de ekologiska tankarna om material och levnadssätt är en gemensam nämnare. 
Husen ligger spridda på ett ganska öppet fält utan raka gatunät. De kommande odlingarna och djurhållningsplatserna, som behövs för byns självhushåll, kommer att skapa en yttre miljö som speglar invånarna och deras gemensamma livsstil. En ny by, med en ganska klar ekologisk kretslopps-tanke tanke som grund.

Utgiven i nummer:
3/2006
Författare
Eleonore Mattsson & Henrik Nilsson

Eleonore Mattsson, bildlärare och Henrik Nilsson murare. Båda är aktiva inom byggnadsvård och hembygdsvård i Skåne.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in