Modernt och mänskligt

Kategori: Övrigt

Hyresgästerna i ett radhusområde kan påverka husens och lägenheternas skötsel och underhåll. Radhusen vid Riksrådsvägen i Stockholmska Bagarmossen har stora arkitektoniska kvaliteter och många medvetna hyresgäster, som slår vakt om husens egenart.

Med hus är det som med gamla båtar: de väcker känslor. Med många får man ett förhållande på ett eller annat sätt. Det blev jag övertygad om det när familjen flyttade till Riksrådsvägen.

Vår segelbåt Britt-Marie, en 21 meter lång, mycket speciell skärgårdskryssare, som konstruerades 1921 för kappsegling, väckte uppmärksamhet i hamnar och vid bryggor. Många hade sett henne segla och många berördes fortfarande! Människor kunde spontant komma fram och prata.

 

Modernt och mänskligt

Många människor känner på liknande sätt till radhusen på Riksrådsvägen. Husen är omsorgsfullt skapade för sitt ändamål, liksom segelbåten för sitt. De är ritade av Leonie Geisendorff och byggda i mitten på 1950-talet.

Husen är mycket medvetet inplacerade i terrängen i förhållande till varandra, utan insyn. Uteplatserna är indragna och ger lä och integritet. Den nära kontakten mellan ute och inne har skapats med generösa fönsterpartier, som underlättar uppsikten över barnens lekar och låter putsväggarna fortsätta in i vardagsrummen och vackert reflektera det inflödande ljuset.

Vardagsrummen har ägnats stor omsorg, med öppen spis och en vacker och gåvänlig trätrappa med spaljé, som leder upp till badrummet och de enklare utförda sovrummen.

Vad är det då som är så speciellt med detta? Jag anser att husens största förtjänst är att de är genomstuderade. Det finns en god avsikt med allt. Med sina i höjdled förskjutna pulpettak och smärre variationer har de underordnat sig platsen och därmed givits en mänsklig skala. Invändigt är detaljerna i huvudsak enkla och självklara.

Att kunna leva sig in i brukarens vardag (och fest) och ge gestalt åt vardagsbehov är inte alla förunnat. Kanske är det denna mänskliga egenskap jag får smaka litet av varje dag. Därför känns det naturligt att visa respekt och varsamhet tillbaka.

Boendeaspekter

Alla detaljer är dock inte uppskattade av de boende:
Delar av fasaderna är klädda med för den tiden vanliga eternitplattor, som ju förvaltningsmässigt sett är ekonomiska men en miljöbelastning den dagen de ska bytas. Det finns dessutom klart delade meningar om estetiken i dessa "fattiglappar". I södervända lägen har de efter samråd med SBK ersatts med fibercementplattor.

Stora kopplade pivothängda fönster från 50-talet är inte någon dröm att putsa och skulle aldrig tillverkas på samma sätt i dag, där har hänsyn till brukaren tvingat fram bättre beslagning. Vilken typ av fönster kommer att kunna ersätta dessa utan att förändra helhetsintrycket utvändigt?

Underhåll

Att bo i och underhålla denna typ av hus kräver kanske ett visst mått av förståelse. Kravet på hänsyn och pietet får balanseras mot kravet på rationalitet som dubbelarbetande föräldrar ställer.

Dessa hyresrättsradhus har hittills genom Svenska Bostäder i varje fall garanterats underhåll. Enligt vissa hyresgästers uppfattning har insatserna en tid präglats av alltför stor sparsamhet, men på senare år har bostadsföretaget tydligare uttryckt och verkat för både upprustande och bevarande åtgärder. Bland annat har krypgrunderna ventilerats, stammar bytts, badrum renoverats.

Skydd

I översiktsplanen över Stockholm är radhusen upptagna som kulturhistoriskt intressanta, men detaljplanen ger inget förstärkt stöd för bevarande av detta områdes karaktär, förutom varsamhetskravet enligt Plan- och bygglagen. Det har tolkats så att enstaka förändringar av exteriören får göras om det inte förändrar helhetsintrycket. Material får bytas till likvärdiga, så nära de ursprungliga som möjligt.

Vissa lägenheter har kvar mycket av de ursprungliga ytskikten.
Å andra sidan har många hyresgäster gjort betydande förändringar, några har rivit väggen mellan kök och matplats för att skapa ett öppnare rumssamband, andra har byggt valv i dörröppningar. Går man för långt i att sätta sitt bomärke i lägenheten är risken överhängande att man får återställa till ursprungligt skick den dagen man flyttar. Här har det nyligen skapats prejudikat.

Utemiljö

Växtligheten var en gång betydligt mer varierande än idag. De vanligaste buskarna till skydd mot insyn är spirea och syren. De får dock inte skymma fasaderna. Plank och skärmtak är ytterst sällsynta. En personlig ambition är att försöka nyplantera många växter enligt trädgårdsarkitektens växtförteckning som vår förening nyligen beställde.

Framtid

Taken och krypgrunderna är åtgärdade. Fasadmaterialen kommer att klara många år till. Fönstren måste underhållas kontinuerligt för att inte behöva bytas. Invändigt är det i praktiken tillåtet att ändra icke bärande detaljer för att lägenheten ska passa hyresgästens behov. Lätta väggar går att återställa om det skulle visa sig behövas, likaså ytskikten. Det skapades förutsättningar för ett gott liv i dessa hus och ännu finns det möjligheter att behålla dessa värden.

Utgiven i nummer:
2/2000
Författare
Bo Säfström

som själv bor i området är byggnadsingenjör.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in