Luft för hälsa och hus

Kategori: Övrigt

Självdragsventilation i femtiotalshus. Luft tas in via ventiler under fönstren och genom porösa tätningslister i fönstren. Fotograf/Illustratör: Anders Franzén

När den uppvärmda luften stiger upp i skorstenen ersätts den av frisk luft som drar in i springor och otätheter. En mer kontrollerad ventilering enligt samma enkla principer kallas självdrag och fungerar än.

En vuxen människa förbrukar åtta liter luft per sekund. Det blir på en timme hela 37 kubikmeter, eller lika mycket luft som det finns i ett rum på 15 kvadratmeter.

Luften behövs först och främst för att den ger oss det livsviktiga syret. Luften behövs också för att den tar hand om våra »avgaser« (koldioxid m. m.) och tar upp det vatten som vi avger med andedräkten och huden, 1,5-2 liter per dygn och vuxen.

Enligt byggnormen ska luften i rummet bytas minst en gång på två timmar, för att du ska få den luft du behöver. Och finns det två personer i rummet, så ska luften förnyas en gång på en timme.
När du lagar mat, diskar, torkar golven, badar eller hänger tvätt måste den här siffran ökas, om inte lukten eller fukten ska bli besvärande. Dessutom mår byggnaden bäst av lagom mängd fukt.

 

Självdragsventilation

I 1700- och 1800-talens hus skedde en stor del av luftomsättningen via eldstäderna. Vid mitten av 1800-talet började centralvärme prövas i påkostade byggen. Men utan kakelugnar och kaminer försvann ventilationen. Samtidigt blev läkare och arkitekter medvetna om ventilationens betydelse för hälsa och välbefinnande. Det satte spår framför allt när man byggde sjukhus, skolor och andra offentliga byggnader, men resulterade också i bestämmelser för tätorternas bostäder.

Från 1900 till 1960 var självdragsventilation allenarådande i småhusen. Denna fläktlösa enkla teknik användes också i de flesta flerfamiljshusen. Det syns på de många murade skorstenarna som sticker upp över taken på de äldre husen. Självdrag uppkommer dels genom att den varma luften i huset av egen kraft stiger genom skorstenen, dels genom att vinden oftast blåser vid skorstenens mynning.

Självdragsventilation är enkel och billig i drift och lätt att underhålla och förstå sig på. En nackdel sett ur ett modernt perspektiv är svårigheten att ta till vara den värme som förs bort med luften. Den avigsida vi märker som boende är att draget kan bli för svagt på sommaren, när luften ute är lika varm som den inomhus. Då måste vi öppna fönstren för att vädra.

Var går luften ut?

Här följer en beskrivning av ett flerfamiljshus från 1954 i Uppsala. Det är byggt av tegel och lättbetong i tre och fyra våningar.
I varje lägenhet finns det minst tre anslutningar till någon skorsten:
1. En tallriksventil högst upp i badrummet.
2. En imkanal med en fyrkantig imlucka ovanför spisen i köket.
3. Den öppna spisen i vardagsrummet.
Det kan dessutom finnas en tallriksventil i någon klädkammare eller i ett sovrum.
Från ventilerna ska varm, begagnad luft ta sig ut genom skorstenen.

Hur kommer det in frisk luft?
När huset var nytt fanns det fyra (i vissa lägenheter fem) vägar:
1. Genom en ventil under varje sovrumsfönster.
2. Genom skafferiventilen och springorna runt skafferidörren.
3. Genom ett öppet fönster eller balkongdörren.
4. Genom listerna i fönstren! Ursprungligen satt det porösa yllelister som tätning i fönst-ren, och de släppte in lite luft.
5. Genom en ventil nere på väggen i badrummet (men bara i vissa lägenheter).

Resultatet av alla flöden var att det strömmade in lagom mycket luft, särskilt om ventilerna stod mer eller mindre öppna. En annan viktig del av självdraget är överluften, som är det tekniska ordet för hur luften går mellan rummen. 1954 års lösning är både komfortabel och effektiv: ett rejält urtag överst i dörrkarmen till badrum och kök.

Moderna tider

Mycket förändrades under 1960- och 70-talen. Stadsluften blev allt smutsigare av bilavgaser och sot från värmepannor, så vi skruvade igen ventilerna i sovrum och skafferi. Sedan skulle vi spara energi, och då sattes lister av gummi eller plast i alla fönster. I en del kök byggdes ventilerna för när inredningen byttes ut. Självdraget sattes på så sätt ur spel i många lägenheter.
Våra boendevanor ändrades också. Allt flera duschade varje dag och många hade en egen liten tvättmaskin i badrummet. I dag, några decennier senare, vet vi att de flesta bostäderna blev alltför täta. Varken husen eller människorna mådde bra när luften stod stilla. Luften ute är dessutom renare än den inne, även i en stad. I dag har bilarna avgasrening och fjärrvärme är vanligt, så i praktiken är det bara gatudammet kvar som smutsar ned märkbart.

Vad göra?

Var och en som bor i villa eller lägenhet med självdrag måste själv se till att gammal luft kan ta sig ut och ny luft komma in.
1. Alla ventiler skall hållas rena från damm och fett.

2. Ventilen högst upp i badrummet bör alltid vara helt öppen.

3. Imluckan i köket skall också hållas öppen.

4. Ventilen under sovrumsfönstret måste alltid vara lite öppen, eller också får ett fönster eller balkongdörren stå på glänt.

5. Vill du ha in en aning frisk luft för jämnan, utan att lämna fönster på glänt? Då tar du bort den översta tätningslisten på varje fönster utom i köket. Ny luft till köket skall hämtas från övriga rum.

6. I badrummet kan man sätta upp en fläkt som förstärker självdraget. Då blir det snabbare torrt efter bad och dusch, och tvätten torkar bra, även mitt i sommaren. Dessutom ökar luftomsättningen i rummen intill. Det skall vara en stor fläkt som inte stryper
självdraget, och hastigheten bör gå att reglera, från låg till hög fart.

7. Finns det en lågt placerad ventil i badrummet, kan den användas som frisklufts-intag. Drar det alltför kallt på vintern kan du stänga den. Då måste du i stället lämna dörren på glänt när du duschat eller badat.

8. I köket kan självdraget förstärkas med en stor fläkt direkt på imkanalen, som i badrummet. Ett alternativ är en spisfläkt med kåpa, som ansluts med slang till imkanalen. I så fall ska man komplettera med ett automatiskt spjäll som gör att självdraget tar över när fläkten är avstängd.
Observera att i ett flerfamiljshus kan det finnas en liten risk att du stör grannen ovanför eller under med matos. Men bara om det är otätheter i skorstenen, och du kör fläkten på högsta fart. Med låg fart är risken minimal. Men fråga alltid sotaren och fastighetsägaren innan du installerar!

En s. k. kolfilterfläkt fungerar annorlunda. Den suger också in luft över spisen, men renar den och släpper ut den i köket igen, utan att blåsa ut i skorstenen. Du som har kolfilterfläkt skall komma ihåg att regelbundet byta/skifta kolfilterblocken.
Alla fläktar med kåpa över spisen har ett fettfilter, som måste göras rent ofta för att inte hindra luftströmmen.

9. Har du öppen spis eller kakelugn ska du inte bara öppna spjället när du tänder, utan också ha ett fönster på glänt. Fläktar i badrum och kök måste kanske stängas av för att det inte ska ryka in.

Utgiven i nummer:
3/2001
Författare
Anders Franzén

Byggnadsantikvarie med egen firma i Uppsala och styrelseledamot i Svenska föreningen för byggnadsvård.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in