Laser istället för måttband

Kategori: Övrigt

När Gävle hamn ska utvecklas ligger sekelskiftesvillan Sjötorp i vägen. Än så länge har inga beslut fattats om husets framtid, men för att för att ligga steget före gav kommunen Bjerking arkitekter & ingenjörer i uppdrag att kartlägga byggnaden i detalj. Här beskriver Joel Ringh det omsorgsfulla dokumentationsarbetet.

Villa Sjötorp ligger på Norrlandet, sju kilometer nordost om centrala Gävle. Den uppfördes 1864 som sommarviste åt målarmästare Rudolf Sjöström. Knappt 20 år senare köptes huset av grosshandlare Axel Brandt, som var en av stadens rikaste män. Vil­lan var vid den tidpunkten tämligen enkel, men Brandt byggde om den till ett franskt renässans­slott med två kupolkrönta torn och en rikt utsmyckad fasadpanel. Runt omkring huset anla­des en parkliknande trädgård som innehöll en rad, för Gävles breddgrader, främmande trädslag.

Villa Sjötorps säregna utformning och histo­ria innebär ett högt kulturhistoriskt värde. Men trots det har huset varit rivningshotat i över 40 år. På 1970-­talet fanns planer på att anlägga ett stålverk, nu är det hamnens utveckling som pockar på expansion. Idag ägs villan av Gävle hamn.

I Program och översiktlig utredning för Villa Sjötorp, upprättat av Gävle kommun, listas de tre alternativ som är aktuella för Sjötorp: beva­rande, flytt eller rivning. Här preciseras också krav på en utförlig kulturhistorisk dokumenta­tion, vilken utfördes 2012 av oss på Bjerking AB. I arbetet ingick bland annat att göra en antikvarisk dokumentation av huset och av den parklika trädgården.

Uppmätning med laserskanner

Det mest fascinerande i dokumentationen av Villa Sjötorp var arbetet med själva uppmät­ningen. Med traditionell uppmätningsmetod använder man måttband, tumstock och lod, men vi valde att i första hand använda en laser­ skanner för att utifrån så kallade punktmoln kunna göra uppmätningsritningar. Både mät­ingenjörer, byggnadsantikvarier och landskaps­ arkitekter deltog i dokumentationen.

Att mäta upp ett objekt med laser från mark­ nivå kallas terrester laserskanning (förkortat TLS). Laserskannern mäter avstånd och vinklar till en stor mängd punkter på objektet med hög precision. Speglar inuti skannern sprider laser­ strålar horisontellt och vertikalt för att mät­området ska bli större.

Laserskannern mäter tusentals punkter per sekund med stor precision och har en punkt­noggrannhet på +/­ 3 millimeter. Utifrån alla skannade punkter bygger man ihop ett tredi­mensionellt så kallat punktmoln. Den inbyggda digitalkame­ran i laserskannern färgsätter även varje enskild mätpunkt med fotorealistiska färger. Detta medför att man kan se det skannade punktmol­net som en vanlig tredimensionell bild. Varje skannad punkt kan jämföras med en bildpixel.

Laserskanning av byggnader är egentligen ingen nyhet, utan en teknik som funnits ett tag men inte använts i så stor utsträckning vid upp­ mätning av kulturhistoriskt intressanta byggna­der. I Sverige är det framförallt arkitekt­ och ingenjörsföretag som har anammat den nya tek­niken. I till exempel England är laserskanning av kulturhistoriska byggnader mer vanligt.

Själva laserskanningen av Villa Sjötorp gick snabbt och på fyra dagar var fyra fasader, fyra våningsplan, inklusive krypgrund och vind, alla detaljer och omgivningen runt byggnaden in­skannade.

Utifrån uppställningarna och de inskannade punkterna byggde mätingenjörerna sedan ihop ett 3D­-punktmoln av byggnaden. Punktmolnet importerades sedan till AutoCad där uppmät­ningsritningar i 2D togs fram utifrån beställa­rens specifikationslista.

Laserskanning, en kostnadseffektiv metod

Den största fördelen med laserskanningen är precisionen. De tidigare handgjorda uppmät­ningsritningarna av Villa Sjötorps fasader visade sig skilja med över en halv meter. Fel av den storleksordningen är emellertid ovanliga och förekommer inte om man är en erfaren uppmätare som är van att mäta upp för hand.

En annan stor fördel är att laserskanning är en mycket snabbare metod än den manuella uppmätningen. Med samma krav på mätnoggrannhet hade Villa Sjötorps exteriöra utform­ning medfört att en handgjord uppmätning hade tagit avsevärt längre tid, troligen flera veckor. Att laserkanna en byggnad med Villa Sjötorps detaljrikedom blir därför tidsbespa­rande och därmed kostnadseffektivt.

Om något skulle hända med byggnaden finns en exakt kopia av byggnaden i punktmolnet, det vill säga all information finns dokumenterat i punktmolnet. Punktmolnet kommer även till nytta i en eventuell framtida projektering gäl­lande flytt eller bevarande.

Manuell uppmätning som komplement

En sak som är viktig att tänka på med laser­ skanningen är att man inte kan veta hur bra skanningen har blivit förrän man ska göra upp­ ritningarna utifrån punktmolnet. På grund av tjocka lager akrylatfärg, som också hade hög blankhet, blev mätningen av vissa snickerier brusiga, exempelvis dörrfodren. Därför kom­ pletterades den digitala uppmätningen av dessa snickerier med en traditionell uppmätning för hand.

För bästa resultat bör arbetet med att tolka mätningarna av exempelvis snickeridetaljer göras i samarbete mellan en mätingenjör och byggnadsantikvarie. Just tolkningsarbetet förut­sätter att en kulturhistoriskt kunnig person hela tiden finns tillgänglig i projektet.

Ett frågetecken gäller arkiveringen av punkt­ molnen. I nuläget har inte många arkivinstanser såsom stads­ eller landsarkiv möjlighet att lagra och arkivera punktmoln. En metod att arkivera punktmoln arbetas fram hos de arkiveringsen­ heter som har ett kommunalt, regionalt och nationellt uppdrag att bedriva arkivverksamhet. Punktmolnen kan även vara omfattande i storlek.

Reflektioner över metodiken

Arbetet med att dokumentera Villa Sjötorp med laserskanning har motsvarat förväntningarna gällande exakthet, snabbhet och tillgänglighet via punktmolnet. Skulle uppmätningarna ha gjorts för hand skulle arbetet med Sjötorp ha tagit avsevärt mycket längre tid och troligen gett sämre noggrannhet.

Från Bjerkings sida har arbetet med dokumen­tationen varit ett teamarbete och där det antikva­riska tolkningsarbetet har gjorts på kontoret där granskningen av punktmolnet har skett. Det är en viktig skillnad mot traditionell uppmätning där själva tolkningsarbetet görs ute vid objektet. Som antikvarie kan det ses både som en för­- och nackdel. Den stora fördelen är att det går snabbt och att den här typen av undersökningar därmed kan utföras i större utsträckning än tidigare, vilket gagnar de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna. Nackdelen är möjligen att man inte lär känna huset på samma sätt som då man gör en manuell uppmätning och tvingas klättra, känna och rita upp byggnaden steg för steg.

Men som antikvarie besöker man i regel ändå byggnaden många gånger under en utredning eller en projekteringsprocess. I uppdraget med Villa Sjötorp gjordes en antikvarisk undersök­ning på plats, vilket innebar att alla vi som arbe­tade med villan lärde oss den mycket väl. Att avvara några timmar för att på plats lära känna byggnaden underlättar i de flesta fall senare tolkningsarbete.

Framtiden för Villa Sjötorp är fortfarande oklar. Gävle kommun har inte tagit beslut i frå­gan hur de ska gå vidare. Vi som har fått förmånen att dokumentera denna fantastiska byggnad hoppas såklart att den får finnas kvar. 

 

Utgiven i nummer:
4/13
Författare
Joel Ringh

är byggnadsantikvarie verksam på Bjerking AB i Uppsala och länsombud för Byggnads­ vårdsföreningen i Uppland.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas