Kulturarv som lever vidare

Kategori: Övrigt

Utvecklingsprocessen hade stannat upp när det gäller verktyg för timring. Men nu lever den igen - det traditionella blir bas för det nya. Genom samarbete mellan kunniga smeder och äldre timmermän kan verktyg utvecklas som uppfyller moderna krav. En viktig del i utvecklingsarbetet har också kunderna. Bara när det gäller timmer-bilan var mer än hundra kunder med i processen, skriver Gabriel Brånby.

Att rätt verktyg gör det enklare att arbeta vet säkert alla. Många hantverksområden har haft en obruten verksamhet under flera hundra år, till exempel målare. Deras verktyg har levt med och utvecklats, steg för steg, beroende på nya krav från användare, förändrade arbetssätt, tekniska innovationer, nya material och så vidare. För hantverk som dött ut eller där maskiner helt tagit över, till exempel repslagning, sker av naturliga skäl ingen produktförbättring av verktyg och andra hjälpmedel.
Sedan har vi en tredje grupp av hantverk - de som upphört och sedan kommit tillbaka. Dit hör byggande av timmerhus och timring.

Brist på produktanpassning

När ett gammalt hantverk som timring åter tas upp behövs för ett lyckat resultat dels kunskap om hur själva hantverket går till, dels verktyg som passar för just det hantverket. Många gånger kan det vara svårt att åstadkomma ett bra hantverk om erforderliga redskap saknas.

Har man tur kan man hitta gamla verktyg. Dessa hade som regel från början mycket hög kvalitet men är tyvärr ofta nedslitna och trasiga. Men även om de är i ett användbart skick så passar gamla verktyg inte alltid för det man vill göra, eftersom dagens utövare har helt andra krav än forna tiders hantverkare: ett verktyg kan kännas alldeles för tungt, sakna ergonomisk utformning, vara svårt att lära sig hantera och sköta. Man kan säga att det finns en mångårig brist på kontinuerlig produktanpassning - verktygen har helt enkelt inte behövt hänga med i någon utveckling eftersom ingen efterfrågat dem.

De timmerbilor som Gränsfors Bruk började sälja i mitten av 1980-talet hade vi hittat i ett gammalt lager - blåmålade, säkert över 30 år gamla. Jag måste erkänna att vi inte kunde så mycket om timmerbilor då och inte riktigt förstod vad de skulle användas till. Vi slipade upp dem, satte på ett yxskaft som passade och sedan gick de iväg till kunder.

Synpunkter från kunderna

Men då hände det något. Flera kunder hörde av sig, hade synpunkter, ville att vi skulle förändra timmerbilorna.
Det var en mycket påtaglig reaktion från kunderna - de var uppenbarligen kunniga och visste vad de ville ha även om de inte alltid tyckte lika. Det finns nog inga bättre produktutvecklare än kompetenta kunder.

Den kunskapen ledde till två konkreta åtgärder: vi började samla på yxor, timmerbilor och timringsverktyg från när och fjärran - snart hade vi ett Yxmuseum - och vi började lära oss att timra. Vi var helt enkelt tvungna att lära oss hantverket och förstå hur tidigare verktyg sett ut. Vi började arrangera kurser i timring och här blev timmermannen Tycko Loo en viktig läromästare i kombination med teoretisk struktur genom den förnämliga läroboken Från stock till stuga av Sven Gunnar Håkansson.

Många små steg

Ett bra exempel på produktförbättring är förändringen från "den gamla blåmålade bilan med ett yxskaft" till den timmerbila som vi idag kallar Gränsfors Bruks Timmerbila 1900. Det var en utveckling i många små steg som tog flera år. Jag överdriver inte när jag påstår att flera än hundra av våra kunder var med i processen att förändra timmerbilan. Där har uttaget i bilans huvud närmast skaftet gjorts större så att man enkelt får in handen; skaftet har gjorts kort och uppåtsvängt (så var ju alla bilorna skaftade som vi hade på Yxmuseet!); skaftet kunde vi inte med ekonomiskt försvarbar kalkyl göra både rakt och alternativt vänstersvängt eller högersvängt, i stället vrids nedre delen av huvudet på bilan (bladet) åt vänster eller höger för att få bilan vänster- respektive högerställd; räfflat skaft; slipfasen är antingen dubbelslipad, saxslipad eller omvänt saxslipad.
Denna modell av timmerbila finns nu i nio varianter - beroende på slipning och skaftets vinkel i förhållande till eggen.

Exakta krav

Ibland har kraven från kunden varit mycket exakta. Vid renovering av Mälsåkers slott, ett av Riksantikvarieämbetet stött projekt, önskade Thomas Tempte en bila med mått, vikt, balans och slipfaser identiskt med de bilor som hade använts under 1600- och 1700-talen för att därigenom få den huggna strukturen på nya stockar att likna den som redan fanns. Tempte inte enbart ställde krav - han fick oss också att förstå betydelsen av en seriös kunskapsöverföring och rekonstruktion av gamla verktyg.

En av våra kunder som betytt mycket beträffande framtagning av anpassade verktyg för timring och renovering av timmerkonstruktioner har varit Öhman Bygg i Ljusdal. Genom att de under många år renoverat gamla timmerhus så har deras kunskap blivit en rik källa för produktkunskap och produktförbättring. Man har mycket att vinna på att lyssna, lära och samarbeta med duktiga företag och personer.

Det har hela tiden varit ett samspel mellan olika individers kompetens. Det hade varit svårt att ta fram nya modeller av gamla timringsverktyg utan skickliga smeder som rätt förstår att använda gammal fin smidesutrustning. En djup kunskap kring smide och en kontinuerlig smidesutbildning vid Gränsfors Bruk, under ledning av Lars Enander, har varit en förutsättning för att kunna smida fram funktionella verktyg av hög kvalitet. Lars Enander har också själv svarat för det praktiska utvecklingsarbetet vid bruket och i hans läro-böcker i smide visar han många exempel på hur man kan få järn att bli verktyg.

Ibland har det varit svårt att hitta rätt modell på ett redskap. Hur ska till exempel ett timmerdrag se ut för att vara funktionellt? Efter noggranna studier av arkiv vid Nordiska Museet, kombinerat med praktiska tester, lanserade vi ett timmerdrag som dock visade sig vara för komplicerat och för dyrt för att kunna säljas. Det var först när vi började tillverka en betydligt enklare modell av timmerdrag som produkten accepterades av kunderna.

Kunskapsöverföring

Ett verktyg och hur man använder det hör ihop. Därför är det naturligt att vi, som ovan nämnts, arrangerar kurser i timring. Här ges möjligheter att testa och lära sig använda traditionella redskap för timring. Men vi har även utbildning i att använda modern utrustning för sågning och fräsning av stockar till timmerhus. Allt har sin givna plats - den gamla kunskapen med sina traditionella verktyg och det nya med krav på effektivitet.
Utvecklingsprocessen som hade stannat upp för timringsverktyg har börjat leva på nytt - kunskapsöverföring - det traditionella blir bas för det nya. Men förändringar bör inte få ske på bekostnad av kvalitet och den genuina känslan som finns i ett timrat hus som byggts av hantverksskickliga timmermän där man ser spåren av "riktiga" verktyg.

Principerna för produktutveckling
Under de senaste 15 åren har Gränsfors Bruk tagit fram ett tjugotal "nygamla" bilor, yxor och andra verktyg för timring.
Följande grundläggande principer styr oss i arbetet med produktutveckling och produktion:
• Förnuftig produktion kräver mindre naturresurser och ger mindre avfall.
• Vi ska ha kvalitet som ger långt produktliv. Ökad produktlivslängd kan bidra till att minska förbrukning av naturresurser och minska mängden avfall.
• Onödig smärgling, slipning och målning får ej förekomma. Detta ger bättre arbetsmiljö och mindre föroreningar i naturen.
• En yxa blir så bra som dess smed. Den oförvanskade smidda ytan är en garanti för smedens yrkesskicklighet och yxans kvalitet. Varje produkt märks med smedens initialer.
• Vi ska alltid kunna lämna 20 års garanti.

Genom samarbete mellan äldre timmermän och smederna vid bruket har en växande skara nya timmermän fått tillgång till funktionella handverktyg för att renovera eller bygga nya timmerhus. Handverktyg för timring - en integrerad del av hantverkskunnandet och en liten bit av vårt kulturarv - lever vidare.

Utgiven i nummer:
4/2005
Författare
Gabriel Brånby

Vd och ägare av Gränsfors Bruks AB sedan 1985

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in