Konsten att bygga till en villa - Så resonerar en stadsarkitekt

Kategori: Övrigt

Fotograf/Illustratör: P-G Ylander

Få äldre byggnader är idag helt oförändrade. Om- och tillbyggnader har alltid gjorts. Men vad bör man tänka på innan man bygger till idag? P-G Ylander, stadsarkitekt i Hjo, visar här exempel på små och stora välgjorda villatillbyggnader.

Fotograf/Illustratör: P-G Ylander
Fotograf/Illustratör: P-G Ylander

Tillbyggnader av villor är vanligt förekommande ärenden i mitt arbete som stadsarkitekt. Vissa typer av villor är lätta att bygga till, andra svårare. I några enstaka fall har jag helt enkelt gett rådet: låt detta hus vara och bygg ett nytt intill! Utgångspunkten är ändå att det nästan alltid finns något sätt att bygga till en villa. Men som alltid när man skall bygga krävs eftertanke. Hjälp av en erfaren arkitekt är ett bra stöd, inte bara för att få fram bygglovhandlingar, utan även för att via skisser få professionell hjälp att pröva olika lösningar.
En gång i tiden byggdes enkelstugan till med ett rum - och blev parstuga. När utedasset skrotades, fick parstugan en liten tillbyggnad, lagom för ett wc och ett handfat. Idag skall parstugan rymma en barnfamilj med stort kök, badrum och extra toalett. Kort sagt - tillbyggnaderna tenderar att bli allt större. Det är inte ovanligt att en tillbyggnad idag är större än ursprungsbyggnaden.

Utgå från ursprungsbyggnaden

Mitt råd är att utgå från ursprungsbyggnadens material. Anpassa volym och takvinkel efter ursprungsbyggnaden. Även om man inte kopierar den äldre byggnaden exakt (vilket kanske inte ens är önskvärt) finns stora fördelar att arkitektoniskt hålla samman en byggnad, även när man lägger till en ny årsring. 
Har man turen att finna ett oförstört äldre hus ska man ta ansvar inte bara för exteriören, utan även för byggnadens karaktäristiska planlösning. För att få  plats med bad och tvätt har det inte varit ovanligt att man utnyttjat ett rum eller delar av ett rum och därmed slagit sönder en funktionell och vacker planlösning. Det kan vara bättre att göra en mindre tillbyggnad som löser behoven.

Är tillbyggnaden mindre kan man utföra den som en "vanlig" tillbyggnad. De första exemplen - Granen, Elinsro och Eken -  visar några varianter på detta. Blir tillbyggnaden större bör man pröva andra lösningar. Annars tenderar tillbyggnaden att ta överhanden.

Förbindelsegång

En princip som vi tillämpat i många fall innebär att man "dockar" en ny byggnad till ursprungsbyggnaden via en underordnad "förbindelse-gång", som kan innehålla allt från ny entré, toalett/bad/tvättstuga eller enbart vara en "sluss" mellan det gamla och det nya. Detta har många fördelar. Man gör inga större ingrepp i ursprungsbyggnaden än absolut nödvändigt. Tillbyggnaden utförs normalt i annan teknik. Hålls byggnaderna åtskilda, undviks besvärande konstruktiva "kollisioner" beträffande grundläggning, ingrepp på tak m.m. Man skapar sig också en viss frihet vid utformningen av tillbyggnaden. 
De två sista villorna på nästa uppslag, Pegasus och Munkebo, är exempel på denna tillbyggnadsvariant.

FRÅGA STADSBYGGNADSKONTORET!

Plan- och bygglagen (PBL) reglerar byggandet i Sverige. Bygglov krävs för att uppföra byggnader och för att göra tillbyggnader m m. Har man ett hus utanför detaljplanelagt område och utanför det som kallas "samlad bebyggelse" kan en mindre tillbyggnad vara bygglovbefriad. Det finns även detaljplaner som tillåter att tillbyggnader utförs utan bygglov. Men det kan också vara tvärtom! Inom  områden som kommunen bedömer som "värdefull miljö" kan åtgärder, som är bygglovbefriade på annan plats i kommunen, just här vara bygglovpliktiga!
Som framgår ovan kan det vara svårt att som privatperson själv bilda sig en uppfattning om när man skall söka bygglov eller ej. Därför skall man följa grundregeln att alltid kontrollera med kommunens stadsbyggnadskontor eller motsvarande i god tid innan man tänker att bygga. Du får då råd och upplysningar om förutsättningarna för byggande i just ditt fall. Bygger man utan bygglov ("svartbygge") finns ett regelsystem som styr vilka påföljderna blir. Och det handlar om onödiga, och höga, avgifter!

1 Villa Granen

+ 3+3 m2
Villa Granen är ett exempel på att även riktigt små tillbyggnader (i detta fall 3+3 m2) kan tillgodose de behov man har. Här har ägaren utnyttjat två vinklar på baksidan av huset. Tillbyggnaderna innehåller dels en förstuga (höger), dels en tvättstuga (vänster). Tillbyggnadernas tak är täckta med papp, ett material som i de flesta fall passar bra på äldre byggnader och som idag har god beständighet och lång hållbarhet.
Ariktekt: Byggherren, 1998

1 Villa Elinsro,

+ 7,5 m2
7 Villa Eken,
+ 13,5 m2
Villa Elinsro (slutet av 1800-talet) och Villa Eken  (omkring 1900) är båda välbevarade byggnader som vid ägarskifte behövde utrustas med tvätt/wc respektive tvätt/bad. Genom mindre tillbyggnader på baksidan av byggnaderna (7,5 respektive 13,5 m2) bevarades planlösningarna intakta. En annan fördel var att vatten- och avloppsdragningar koncentrerades till en samlad plats utanför den gamla byggnaden. Båda taken belades med galvaniserad falsad plåt. Taken kommer efter några år, när de utsatts för väder och vind, att målas i tegelröd kulör. Det stora fönstret i Villa Elinsros tillbyggnad är flyttat från ursprunglig fasad.
Arkitekt Elinsro: John Johansson, 2001.
Arkitekt Eken: Byggherren, 2000.

Villa Harren,

+ 25 m2
Villa Harren från 1908-1909 är ett en och en halvplanshus på 65 m2, tillbyggt med allrum/glasveranda på 25 m2. Eftersom den ursprungliga byggnaden är utförd med förhöjt väggliv ryms nocken på tillbyggnaden under takfoten. För att en tillbyggnad ska passa ihop med ursprungsbyggnaden måste man vara mån om detaljerna! Notera det lilla indraget mellan det gamla huset och tillbyggnaden, den rejäla sockeln och insynsskyddet under altanen.
Många trähus är klädda med panel, i detta fall fasspontad. Panel avsedd för linoljefärgs-målning har alltid varit hyvlad. Använd därför i motsvarande fall hyvlad panel vid tillbyggnader och reparationer - absolut inte panel med sågade ytor! Detta gäller naturligtvis även stående locklistpanel. Observera att panel för rödfärgning däremot bör vara sågad. 
Arkitekt tillbyggnad: Arkitekt SAR/MSA Oiva Isola, 2000.

Villa Pegasus

+ 32+20 m2
Villa Pegasus är en villa från 30-talet som under 60-talet förlängts mot väster med en tillbyggnad i ett plan. Ägarnas önskemål var att bygga till det 100 m2 stora huset med ett vardagsrum. Tillbyggnaden (32 m2) utfördes som en separat byggnadskropp förlagd i 90 graders vinkel i förhållande till huvudbyggnaden. 
De båda byggnaderna bands samman via en bred, rikt uppglasad förbindelsegång (20 m2). Gången utgår från den östra gaveln, vilket skapat en skyddad uteplats i söder/västerläge. Gammal och ny byggnad hålls samman av panelen - enkel, stående locklistpanel målad i Falu rödfärg. Distansen mellan byggnaderna medför att tillbyggnaden "tål" att förses med ett våningshögt fönster på gaveln.
Arkitekt: Åke Biversten, 1998.

Villa Orion, + 49+27 m2

Villa Orion  är en typisk 40-talsvilla i ett och ett halvt plan från slutet av 40-talet uppfört med plankstomme och reveterad fasad. Villans andra ägare, en ung barnfamilj, önskade ytterligare ett sovrum samt ett större vardagsrum. 
Tillbyggnaden förlades till trädgårds-sidan, med en bottenvåning (49 m2) i nästan samma bredd som ursprungshuset (40 cm indragningar vid respektive knut). Hälften av tillbyggnadens tak blev altan. Andra hälften blev en smal byggnadskropp med sadeltak som inrymmer ett sovrum (27 m2). En "svår" tillbyggnad som blev bra tack vare den smala byggnadskroppens nätta anslutning till det gamla husets tak. 
Tillbyggnaden putsades med samma struktur som originalet och hela byggnaden målades om i en ljus, tidstypisk kulör, nära originalkulören. På tillbyggnadens tak lades begagnat tvåkupigt lertegel. Balkongräcket fick samma utformning som entrétrappans räcke - viktiga detaljer som bibehåller byggnadens karaktär och egenart.
Arkitekt: F.A. Neuendorf & son, 1948. 
Arkitekt tillbyggnad: Arne Weinö, 2002.

Lilla Munkebo
+ 84 m2

Lilla Munkebo ligger, som så många andra svenska torp, vid skogsbrynet med skogen som bakgrund. När huset skulle övergå från sommarbostad till permanentbostad ville ägarna få in flera nya funktioner: två sovrum, vardagsrum, tvättstuga och badrum. Sammantaget skulle tillbyggnaden (84 m2) bli större än den gamla parstugan på 68 m2. 
Alla nya funktioner samlades i en ny byggnad. Den nya byggnaden placerades parallellt och förskjutet i förhållande till den äldre byggnaden. En nätt koppling med falsat plåttak förbinder byggnaderna. Den ursprungliga parstugans alla gamla kvaliteter kunde behållas. 
Placeringen styrdes av att ägarna ville få en ny entré från gårdsplanen och att man ville behålla en jordkällare och en vacker stenmur som avgränsning mot skogen. Tillbyggnaden är målad i ljus Falu rödfärg med fönster och dörrar i ljusockra. Fönstren saknar foder. Syftet är att på ett diskret sätt skilja tillbyggnaden från den ursprungliga klassiskt röd/vita parstugan.
Arkitekt: Byggherren, 1995

Utgiven i nummer:
2/2006
Författare
Per-Göran Ylander

Arkitekt SAR/MSA, är stadsarkitekt i Hjo kommun.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in