Katalogvillan - Den populära bostaden på landsbygden

Kategori: Övrigt

Människan levde i harmoni med landskapet. Fotograf/Illustratör: Nils Erik Larsson

Dagens »villadesign» har föga med svensk byggnadstradition att göra. Viveca Berntssons presentation av villakatalogernas brokiga utbud berör det nya hotet mot kulturlandskapet som även uppmärksammats av Riksantikvarieämbetet och Boverket i en nyligen utkommen skrift »Bygga på landet».

Bygga på landet är ett studiematerial som består av denna skrift, videofilmen »En röd liten stuga» och arbetshäftet »Se dig kring», som kan beställas från Boverket. Skriften och arbetshäftet är gratis.

Drömmen om den lilla röda stugan i hjärtat, i katalogen, i verkligheten. Fotograf/Illustratör: Nils Erik Larsson

Boverket, Riksantikvarieämbetet och Statsmiljörådet har startat en kampanj om att bygga bostad på landet, om svenska byggnadstraditioner, om hänsyn och anpassning. Inför de seminarier som var upptakten till kampanjen gick jag igenom många av de typhuskataloger som för närvarande finns på den svenska marknaden. Jag vet också att de hus som finns i katalogerna är de som byggs på landsbygden och i våra småhusområden.

Människan levde i harmoni med landskap

"Hon drog nytta av det
Anpassade sig till det
Kände sitt beroende av landskap.

Hon byggde hus med ortens byggnadsmaterial
med medärvt yrkeskunnande
med enkla hjälpmedel.

Hon byggde hus med mått
valda efter egna behov
anpassade till landskapet på orten.

Hon tog till vara landskapets möjligheter
utan att skövla.
Kunskapen om mark, vatten och vegetation
om väder och vind
var en livsnödvändighet
hon inte kunde vara utan.

Hon byggde hus av lera på slätten
- skyddade sig med vegetation.

Hon byggde hus av trä på en röjd yta i skogen
- hägnade det.

Hon byggde sina hus tätt ihop
- grupperade dem efter lokala förutsättningar.

Hon gjorde det med vördnad
för det lokala
för det egna."

Detta är ett utdrag ur texten till utställningen Mellan husen som LAR (Landskapsarkitekternas riksförbund) gjorde i början av 70-talet.

Numera byggs 98% av alla styckebyggda småhus som typhus. Många fabriker finns i Småland. Men försäljningskontoren är spridda över hela Sverige, t ex säljs Faluhus i Karlskrona, Dalahus i Sundsvall och Sävsjöhus i Uddevalla. Alla dessa försäljare erbjuder service och kvalitet, köparen får hjälp med "allt som ska klaffa när man bygger ett hus". Och det stämmer säkert när det gäller att bekvämt, tryggt, snabbt och ekonomiskt bygga ett hus med oftast hög byggstandard och välstuderade planlösningar.

Rätt hus på rätt plats

Men - får köparen hjälp med att välja rätt hus till rätt plats? Risken att de lokala särdragen suddas ut är stor.

I Plan- och bygglagen (PBL) sägs i 3 kap 1§ att byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader ska ha en yttre form och färg, som är lämplig för byggnaderna som sådana och ger en god helhetsverkan.

Av propositionen till lagen framgår att byggnadsnämnderna får stöd får en mer aktiv roll vad gäller kravet på byggnaders placering och utseende. I den tidigare gällande byggnadsstadgan tillkom bestämmanderätten över byggnadernas utformning i första hand den byggande, och byggnadsnämnderna hade enbart en möjlighet att i efterhand kunna ingripa mot uppseendeväckande estetiska missgrepp. Nu ställs också krav på att nya byggnader ska utformas med hänsyn till lokal tradition i fråga om byggnadens form i stort, t ex planmått, höjd och takform, eller i detalj, t ex materialval, färgsättning och fönsterformer. Lokala traditioner ska beaktas och kunna föras vidare.

Ditt hus - vår omgivning

Ingenting om lagens krav på husens placering och utseende fann jag i typhuskatalogerna. Ingenting om att husen är olika i skilda delar av Sverige beroende på olikheter i det ursprungliga landskapet, klimatet och sättet att bygga. En mening hittade jag om att huset naturligtvis ska passa på tomten. Men det står däremot mycket om "ett hus efter Dina förväntningar"

"ett hus som förverkligar Dina idéer"

"ett eget hus åt just Dig och Din familj"

"ett hus som passar för just Din ekonomi"

"ett hus som ska förverkliga Dina idéer"

"ett hus som ska passa Din personliga smak".

Allt detta är naturligtvis viktigt, det är "Du" som ska bo där och "Du" som ska betala, men det måste kunna kombineras med lagens mening. Ansvaret för att skydda och vårda vår kulturmiljö delas av alla och "Ditt hus" är en del av allas var omgivning.

Hur gör då en ung familj som vill uppfylla sitt livs dröm och göra sitt livs ekonomiska satsning, en ung familj som vill bygga en villa? jo, man skickar efter en hög med kataloger! Och så väljer man, kanske ofta utan att veta exakt var man ska bygga. Den första kontakten är sedan den försäljare som säljer drömhuset.

Stad eller land?

Vad finns det då för hus att välja bland? Har de något med svenska byggnadstraditioner att göra? Får man veta om ett hus är lämpligast att placera i Skåne eller i Värmland? Hur ser drömmen om den moderna röda stugan ut? Varför blev den minsta, mest idylliska, som på bilden här intill? Tycker den som äger den att det blev vackrare? Eller billigare? Mer underhållsfritt? Eller blev det inte som hon eller han tänkt sig? Är det bristande kunskap och omsorg som är orsaken?

Illustrationerna och texterna i katalogerna ger sällan någon anvisning om var huset är tänkt att placeras, i staden eller på landet. Ofta ser husen ut att ligga fritt i landskapet. De är omgivna av grönska och man anar en sjö i bakgrunden. Ibland kan namnet ange en lantlig prägel, t ex Villa Adelsö eller Villa Österö.

Kontinental lyx

De flesta kataloger innehåller ett eller flera hus som följer svensk träbyggnadstradition. Vissa fabrikanter har speciella kataloger om hus som anpassats till lokal tradition i staden och på landsbygden. Men de flesta husen är inte traditionellt utformade. Det är också svårt att spåra en utveckling av våra svenska byggnadstraditioner i dessa hus.

De för i stället tanken till kontinental lyx, Dallas och Falcon Crest. De saluförs också i sådana tongångar:

"en touch av lyx"
"ett mycket elegant hus"
"ett hus med exklusivt utseende"
"europeisk lyxtouch"
"denna kontinentala vinkelvilla"
"denna eminenta villa"
"denna magnifika villa"
"en litet pampigare villa"
"Villa Excellent"
"Villa Glamorös"
"First Class Bungalow"

Stor betydelse ges burspråk, valv, stora hörnbalkonger, verandor, svängda valmade tak och färgen på husen. Man möts av en orgie i pastell! Husen är lila, turkosa, rosa, mintgröna, aprikos och ljusblå. Få är de röda, gula och vita.

Taken är oftast valmade och för det mesta svarta. Även de mer traditionellt utformade röda trähusen är illustrerade med svarta betongtakpannor istället för med rött lertegel.

Från ovan

Marken kring husen är antingen platt eller med en passande lutning för ett souterränghus. Verklighetens ofta svåra terränganpassning, berörs inte. Presentationen antyder i stället att huset, paketet, anländer från ovan och helt enkelt landar på tomten. Katalogerna innehåller heller inte råd om hur man ska anordna sin tomt på ett sätt som är lämpligt med träd och buskar som passar in i omgivningen.

Katalogernas hus tillverkas, säljs, får bygglov och byggs runtom i Sverige. Man kan säga:

att det för tycke och smak,
att folk köper det dom vill ha,
att fabrikerna ritar det folk vill ha,
att man inte bara kan bygga röda trähus,

Visst kan man det, men vi måste fråga oss om vi svenskar inte är stolta över vår byggnadstradition? Är det bristande kunskap och omsorg som visar sig såväl i verkligheten som i huskatalogerna?

Typhusfabrikanternas roll

Jag önskar en bred diskussion om vikten av vårt kulturarv för att fä tillstånd en attitydförändring. Jag tänker på den förändrade synen på bevarandefrågorna idag jämfört med 60-talets. Diskussionen behöver börja redan i skolorna, på lågstadiet. Alla myndigheter som är berörda måste engagera sig mer och bidra med kunskap. Vi måste dra åt samma håll. Typhusfabrikanterna måste ta sin del av ansvaret.

Jag önskar en spännande ny arkitektur i våra småhus, en arkitektur som har sin grund i svenska traditioner.

Jag önskar att vi, och även kommande släkten, när vi ser oss kring i Sverige, ska kunna se att vi är i Sverige och ävenledes var i Sverige vi är.

Utgiven i nummer:
1/1990
Författare
Viveca Berntsson   

Arkitekt SAR, anställd vid Boverkets Stadsmiljöavdelning

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas