Husen berättar... hur mycket förstår du?

Kategori: Övrigt

Ur Byggnadskultur nr 1/2002

Öppna ögonen och titta ordentligt. Hur ser husen ut? Fasaderna? Taket? Entrén? Vilka verksamheter innehåller huset? När kan det vara byggt och för vem? Om vi lär oss mer om hus förstår vi bättre hur den byggda miljön fungerar och kan lättare vara med och forma vårt samhälle och våra liv. Det gäller att börja så tidigt som möjligt. Här ger Cecilia Björk och Laila Reppen tips om hur våra närmaste omgivningar kan användas i skolundervisningen - tips som passar lika bra för dig som är vuxen och vill lära dig att se på din stad med nya ögon.
Att förstå och kunna avläsa sin omgivning är något som skänker glädje när vi promenerar i vår hemtrakt, är på besök i andra stadsdelar, reser runt i Sverige eller besöker andra länder. Hela tiden bär vi med oss en kunskap om vår omgivning som ger resandet ytterligare en dimension. Vad innehåller huset för verksamhet? När kan det vara byggt? För vem eller vilka kan det ha uppförts? Är huset i originalskick eller förändrat? Att kunna svara på sådana frågor sätter fantasin i rörelse och ger stimulans.

Stadens årsringar speglar den historiska framväxten med sin karakteristiska bebyggelse från olika tider. Många hus har kvar sitt ursprungliga utseende - något som vi idag sätter högt värde på.
För ofta slås vi av hur många hus som förlorat sitt ursprungliga utseende och förvanskats. Under vissa epoker har det varit populärt att »modernisera« de äldre husen och ge dem ett fasaduttryck som liknar tidens rådande arkitekturstil. På 1940-talet och ett par årtionden framåt renrakades äldre, dekorerade fasader och omvandlades till mer funkisliknande. 1970- och 80-talen är en annan period då mängder av vardagsarkitektur gick förlorad, nu i energisparandets namn och med hjälp av statliga bidrag - efter fasadisoleringen finns ingenting av den ursprungliga karaktären kvar. Idag behandlar vi miljonprogrammets hus på samma sätt - hela områden byggs om och husen behängs med nya burspråk, taken får nya former och områden ges till och med nya namn!
Alla påverkar vi på något sätt det byggda. Det kan handla om att tapetsera om, bygga till en sommarstuga eller arbeta yrkesmässigt med byggandet. Stadsplanering och byggande påverkar vår livsmiljö för generationer framåt. Detta är en viktig demokratisk process att ta del i som medborgare. Att ha ett baskunnande om den byggda miljön är därför en demokratifråga.

Skolbyggnad 1916.
Fotograf/Illustratör: Cecilia Björk och Laila Reppen


Mycket handlar om en så enkel sak som att öppna ögonen och verkligen titta ordentligt. Hur ser fasaderna ut? Fönstren? Taket? Entrén? Det finns många sätt att väcka intresset för arkitektur. Olika vägar passar för olika personer. Det gäller att börja tidigt med att öka kunskapen om samhällsstrukturen och den byggda miljön - allt det som vi påverkar i vår omgivning som vägnät, parker och bebyggelse.

I dagens skola bedrivs undervisningen i allt större utsträckning av lärarlag som arbetar ämnesövergripande. Och vad lämpar sig egentligen bättre som stomme för en ämnesintegrerad undervisning än vår närmaste omgivning? Det gäller dock att schemamässigt få utrymme för en samverkan och att lärarna själva får en fördjupad kunskap i ämnet.

Att skriva en bok om arkitektur kan göras utifrån många utgångspunkter. Vi har valt att beskriva den vardagliga arkitekturen och stadsplaneringen, det typiska och inte det speciella. Så byggdes staden är indelad i tre huvudavsnitt; staden och dess byggstenar, arkitektur och stilhistoria samt husbyggnad med byggprocessen och bruksskedet. Det vi vill förmedla är grundläggande baskunskaper inom dessa områden. Utifrån dessa kunskaper går det sedan att söka sig vidare till den rika flora av arkitekturböcker som ger fördjupning i ämnet. Till Så byggdes staden finns en studievägledning. Här ges tips på hur man kan arbeta med bokens olika kapitel och flera övningar finns på kopieringsblad.

Materialet i Så byggdes staden kan integreras i flera olika skolämnen: Inom samhällskunskap och historia kan man arbeta med vilka faktorer som påverkat utvecklingen av (den egna) staden och hur livet i staden har förändrats genom tiden. Inom bild och form kan den stilhistoriska utvecklingen hos byggnader och inredningar beskrivas och arbetas med i flera olika medier. För ämnet teknik och byggprogrammet finns byggprocessen, husens konstruktion och underhåll. I ämnet svenska kan staden i litteraturen studeras, såväl i skönlitteratur som i serier och deckare finns målande skildringar av den byggda miljön. En ordlista med engelska byggtermer finns i studievägledningen.

Här följer några förslag för den som vill lära sig att se på sin stad med nya ögon. Lärare och handledare kan använda uppgifterna i undervisningen Läs om din stad. Faktaböcker, biografier, skönlitteratur, deckare och hembygdsblad innehåller stadsmiljöskildringar om man är uppmärksam på det.

Planera en årsringspromenad från stadens äldsta kärna till dess nyare områden. Vad finns i stadens mitt? Vilka offentliga byggnader finns där? Hur skiljer sig bebyggelsen i centrum mot den utanför?

Beskriv ett torg. Vilka byggnader finns runt torget? Vad används de till? Vad används torget till? Vilken markbeläggning finns på torget? Vilka gatumöbler? Finns det träd och belysning? Fungerar torget bra och om inte, diskutera hur det kan förbättras?

Välj ett gatuavsnitt och beskriv byggnaderna längs gatan. Ligger husen nära gatan eller en bit ifrån, är de sammanbyggda? Hur är gaturummet format? Finns trottoarer? Trädplanering? Hur står belysningsarmaturerna?
Beskriv ett hus. Rita av entréporten. Diskutera utformning och material. Känns porten välkomnande?

Jämför två hus från olika tider. Hur skiljer sig fasadmaterial, fönster, dörrar, tak och bottenvåningar åt?

Följ ett bygge och besök byggarbetsplatsen regelbundet. Besök kommunens handläggare och be henne/honom beskriva detaljplanen och ritningar. Besök arkitektkontoret som ritat huset.

Gör ett rollspel. En park ska bebyggas (välj en park ni känner till). I rollerna; Stadsarkitekten som ska värna om det allmänna intresset, byggherren som äger marken och vill bygga, grannarna vars bostäder vetter mot parken och vill ha kvar sin park, bostadslösa ungdomar som vill ha någonstans att bo. Försök att komma fram till konkreta lösningar. Om ni kommer fram till att parken inte ska bebyggas, var kan man då bygga istället?

Vi har under hela vårt yrkesverksamma liv som arkitekter arbetat för att värna och sprida kunskap om kvaliteter i vardagsarkitekturen. Arbetet har grundats på en övertygelse om att vi genom ökad kunskap fattar bättre beslut.

Cecilia Björk och Laila Reppen, arkitekter SAR, har bland mycket annat givit ut den uppmärksammade boken Så byggdes staden med tillhörande studievägledning, Svensk Byggtjänst 2001.
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in