Hur blir det varmt i huset?

Kategori: Övrigt

Valet av värmesystem är ett beslut som inte bara påverkar oss själva, vårt hus och vår plånbok utan också samhället och miljön omkring oss. Det som kan verka bra i ett kortare perspektiv kanske inte alltid gynnar oss och vår miljö i det långa loppet, och tvärtom. 
Ingela Brandén och Anna Joelsson ger här en översikt över de vanligaste uppvärmningssystemen.

I de nordliga länderna har det i alla tider varit viktigt att kunna värma sitt hus. Sättet att värma husen på har varierat och utvecklats och idag finns en rad alternativ att välja mellan. Bakgrunden till våra val kan vara olika - vad är tekniskt möjligt, vad kostar det i investering och månadskostnad, hur mycket underhåll kräver systemet o s v?

Under 1970-talets energikris var det främst förrådet av olja och osäkerheten i oljeländerna man oroade sig för. Idag är det klimatförändringarna, främst koldioxidutsläppens påverkan på växthuseffekten, som är överst på dagordningen. Därför har vi valt att i denna artikel sätta den miljöaspekten i fokus.

Bostadsbeståndet i Sverige förnyas långsamt. Det uppskattas att ungefär 90 procent av de hus som finns om 50 år redan är byggda idag. När det gäller att välja värmesystem till sitt hus handlar det alltså ofta om att byta ut eller komplettera det redan befintliga systemet. Anledningarna till byte av värmesystem kan t ex vara att det fungerar dåligt, att behovet av värme har ökat eller minskat, att månadskostnaden för värme är för hög, att underhållet är för krävande eller att man vill byta till något som är skonsammare för miljön.

Kunskap om alternativen

Staten styr indirekt till stor del vilket värmesystem vi väljer genom att bygga upp särskilda infrastrukturer och ge stöd som gynnar vissa värmesystem. Genom beskattning hoppas staten kunna styra samhället mot att t ex fasa ut eldningsolja som värmekälla. Dessutom försöker marknaden genom reklam och erbjudanden att tala om för oss om vad som är bäst för huset, plånboken och miljön. Även grannen som nyss köpt en dyr värmeanläggning försöker övertyga både sig själv och dig om att han/hon har gjort en bra investering.
För att kunna välja på bästa sätt bör vi förse oss med grundläggande kunskap om vilka alternativ som finns, hur de fungerar och påverkar vårt hus samt vad de kostar oss och miljön.

Inte bara två hål i väggen

En välkänd kampanj ville för några år sedan få oss att tro att om man bara hade två hål i väggen så kom där energi, enkelt, smidigt och rent. Riktigt så enkelt är det ju inte. För att förstå effekterna av vår energianvändning så måste vi tänka på hela den kedja av processer som energin genomgår innan den kommer in i våra hus. Det börjar alltid med en naturresurs (biomassa, kol, olja, gas, vatten, uran) som utvinns, transporteras, förädlas, omvandlas och slutligen levereras till huset i form av bränsle, el eller värme.
Olika tekniker och metoder kan användas i processerna i kedjan, men det krävs alltid tillförsel av energi längs vägen (t ex för att bryta kol, transportera pellets eller bygga och underhålla vattenkraftsdammar) och de ger upphov till utsläpp och andra miljöeffekter. För atmosfären spelar det inte någon roll om utsläppen bildas i ditt hus eller någon annanstans i kedjan, det är den samlade mängden utsläpp som är avgörande.

För atmosfären spelar det inte heller någon roll i vilket land utsläppen sker. Detta har blivit viktigt nu när det europeiska elnätet blir alltmer sammanlänkat. Det finns idag en gemensam nordisk elmarknad som även handlar med Polen, Tyskland och Ryssland. Vissa år importerar Sverige mer el än vad som exporteras. Den importerade elen är främst producerad i kolkraftverk utanför Norden. De år då Sverige har gott om vattenkraft kan vi istället exportera mer el än vi importerar. Genom att minska elanvändningen i Sverige kan vi därmed ersätta el som skulle ha producerats i kolkraftverk på andra ställen i Europa.

Distributionssystem i husen

För att distribuera ut värme i hus finns det olika system som använder sig av olika medium. Värmedistribution via vatten är vanligt. Vattnet kan cirkulera genom värmeelement (radiatorer) på väggarna eller genom slingor i golvet. Om golvvärme fungerar bra eller inte beror till stor del på husets förutsättningar. Där ska man vara extra försiktig i äldre hus. Rätt installerad i ett lämpligt hus kan golvvärme hjälpa till att sänka energiförbrukningen genom att man kan hålla lägre lufttemperatur när golven är varma, men i andra fall kan golvvärmen både öka energianvändningen och ge upphov till fuktskador i husgrunden.
Förutom golvvärme finns även väggvärme och takvärme där vattenslingor går genom dessa byggnadsdelar istället, men dessa system är inte vanliga i Sverige.

Värmen kan också tillföras i form av varm luft som sprider sig i huset, vilket är ett vanligt system i bland annat Nordamerika. Istället för att distribuera värme runt i huset kan man distribuera el som sedan omvandlas till värme på vissa ställen, t ex i radiatorer på väggarna eller i elslingor i ett golvvärmesystem.

De olika tillförselsystemen för energi till huset kan förstås kategoriseras på olika sätt, men vi har här valt att gruppera dem efter i vilken form energin anländer till huset - som bränsle, el eller värme.

Värme via bränsle

Om man vill elda med bränsle i en egen panna i huset är det idag vanligast med ved, pellets och olja. I vissa delar av landet används även naturgas. Eldningen i pannan värmer vatten som distribueras i huset genom radiatorer eller golvslingor. Moderna pannor kräver mycket liten arbetsinsats och bränslet går oftast att få levererat direkt hem. För att driva pannorna krävs även lite el, men det som påverkar miljön är främst utsläppen från förbränningen i pannan. Koldioxidutsläppen beror till största delen på kolinnehållet i det bränsle man använder. Det bränsle som ger störst koldioxidutsläpp är kol, men det används inte i individuella pannor i Sverige idag.
Olja och naturgas ger också ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären, och olja mer än naturgas. Biobränsle är ett specialfall eftersom det visserligen har högt kolinnehåll men också är en förnybar resurs. Koldioxid tas upp från atmosfären när nya träd växer så att utsläppen från biobränsle blir en del av ett kretslopp. När det gäller utsläpp av andra gaser och partiklar beror de även på vilken teknik pannan använder och hur effektiv förbränningen därmed blir. Moderna pannor är idag långt mycket bättre än de som har några år på nacken.

Värme via el

Flera olika typer av system finns där el används för att värma huset.
Elpannan fungerar som de ovanstående pannorna och värmer vatten som distribueras i huset. Direktverkande el är ett system där el omvandlas till värme i radiatorer på väggarna (eller golvvärmeslingor i golvet). I elradiatorerna kan värmen antingen avges direkt till luften eller också har man elradiatorer fyllda med olja som värms.

Värmepumpar drivs med el, men hämtar också värme från marken, berggrunden eller vattnet i en sjö genom att en frostskyddad vätska pumpas runt. För markvärme och sjövärme läggs långa slingor ut som tar upp värme och för bergvärme måste ett djupt hål borras. Värmen överförs till husets vattenburna distributionssystem.

Både elpannan och det direktverkande elsystemet förbrukar ungefär dubbelt så mycket energi räknat längs hela energikedjan som de övriga pannorna och gör därför av med mycket mer naturresurser. Eftersom värmepumpar utnyttjar en hel del lagrad värme så gör dessa energikedjor istället av med mindre energi än bränslepannorna.

Vill man jämföra koldioxidutsläppen för elsystemen så beror dessa främst på med vilket bränsle elen produceras. Här gäller det att komma ihåg att om man byter sin oljepanna mot en värmepump så ökar elanvändningen och det bidrar därmed till ökad kolkraftsimport. En värmepump driven med kolkraftsel kan ge upphov till större koldioxid-utsläpp än en naturgaspanna, eftersom naturgas har så pass mycket lägre kolinnehåll än kol. Produceras elen genom vindkraft, vattenkraft eller biobränsle blir koldioxidutsläppen mycket små.

Fjärrvärme

Fjärrvärme är ett system där energin tillförs i form av värme. Varmt vatten leds i rörsystem fram till huset, där värmen avges till husets interna distributionssystem (vattenburet) och det svalare vattnet leds tillbaks till värmeproducenten. Fjärrvärmen är alltså inte internationell som elen, utan en lokal marknad krävs för att inte förlusterna i rörledningarna ska bli för stora. Om fjärrvärmen produceras i en kraftvärmeanläggning, som samtidigt producerar el, blir systemet det mest energieffektiva av dem som beskrivs här. Även spillvärme från industri eller avloppsvatten kan användas i fjärrvärmenätet.

Koldioxidutsläppen beror återigen på vilket bränsle som används för värmeproduktionen. En stor del av Sveriges fjärrvärme produceras med biobränslen, t ex restprodukter från sågverk eller skogsbruk, vilket oftast gör fjärrvärme till ett bra val även ur miljösynpunkt.
Kompletterande värmesystem

Det finns även värmesystem som oftast inte ensamma klarar att värma upp en hel villa, men som kan komplettera både ett gammalt eller ett nytt värmesystem. Om det gamla värmesystemet är t ex direktverkande el via element kan elanvändningen minskas med upp till 25 procent om det kompletteras med en så kallad luft-luft-värmepump. Den värmepumpen använder förutom el även värmen i uteluften som energikälla och levererar varm luft via en fläkt in i huset. Pumpens verkningsgrad (effektivitet) sjunker ju lägre utetemperaturen är och om det är kallare än -15°C kan värmepumpen endast täcka en mycket liten del av husets värmebehov. De flesta luft-luftvärmepumpar kan användas för luftkonditionering på sommaren, men då äts den elbesparing pumpen gav under vintern upp.

Har man vattenburet distributionssystem kan en luft-vatten-värmepump kopplas in på systemet. Den pumpen har också uteluften som energikälla men överför värmen till det befintliga vattenburna systemet istället för till inneluften. Om huset har mekanisk ventilation kan en frånluftsvärmepump användas, den tar istället tillvara värmen som finns i ventilationsluften och överför den till husets värmedistributionssystem.

Kaminer och solvärme

Finns skorsten på huset kan en pellets- eller braskamin installeras ganska enkelt. Eldning i kaminen kan ofta fungera som ett bra komplement oavsett vilket värmesystem man har i övrigt, särskilt de där extra kalla dagarna mitt i vintern. Fördelen med pelletskaminen är att eldningen sker automatiskt och att en termostat styr temperaturen i rummet. En del pelletskaminer är vattenmantlade och kan då kopplas ihop med husets vanliga vattenburna system.

Under vår, sommar och höst brukar solvärme kunna vara ett mycket bra komplement till det ordinarie systemet, som fristående system vid direktverkande el och integrerat vid vattenburet distributionssystem. Solfångare finns som platta paneler eller som vakuumrör som fästs på taket eller husfasaden. Solvärmen kan täcka ända upp till hälften av vårt varmvattenbehov sett över en årsperiod. Det krävs dock alltid att solvärmesystemet kopplas mot någon form av vattentank som kan lagra värmen.

Har man ett värmesystem som inte fungerar optimalt under hela året så kan det alltså vara värt att komplettera med något annat. Ett system som fungerar bra på vintern, t ex pelletsvärme, kan kompletteras med ett system som fungerar bra resten av året, t ex solvärme, och ge en bättre täckning av husets energibehov.

Förbättringar i sitt befintliga system kan man få genom att se till att direktverkande elelement har väl fungerande termostater och installera ett styr- och reglersystem. Elbesparingen genom dessa åtgärder måste som vid alla installationer förstås vägas mot de kostnader som de medför.

Ditt eget val

Det finns sällan något enkelt svar på vilket värmesystem som är "bäst" just för dig och ditt hus och det handlar oftast om att göra olika avvägningar. Att byta värmesystem kan också få positiva såväl som negativa konsekvenser för andra parametrar som ventilation, inomhuskomfort och ditt hus utseende. Genom att skaffa dig grundläggande kunskaper om alternativen, deras funktion och effekter och bestämma vad som är viktigt just för dig (kostnad, bekvämlighet, byggnadsvård, miljö o s v), så kan du på ett enklare sätt komma fram till ett välgrundat beslut. Ta gärna hjälp av någon oberoende expert såsom energirådgivaren och konsumentvägledaren i din kommun som gratis ger dig opartiska råd ur olika aspekter.


Anna Joelsson är forskare inom energi i bebyggd miljö
. anna.joelsson@miun.se Ingela Brandén är energihandläggare på länsstyrelse och styrelsemedlem i Svenska byggnadsvårdsföreningen. ingela_branden@hotmail.com

Lästips

Utgiven i nummer:
1/2007
Författare
Ingela Brandén och Anna Joelsson   
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas