Göta kanal - gammal teknik blir modern

Kategori: Övrigt

En magnifik syn; de tre kanalbåtarna slussar tillsammans från Roxen till Berg. Överst de båda Carl Johans-slussarna med båtarna Diana och Juno och nederst Oscars-slussen med Wilhelm Tham. Fotograf/Illustratör: AB Göta Kanalbolag

Ett av våra största byggnadsminnesmärken är Göta Kanal, som uppfördes i mitten av förra seklet. Nu återställs stora delar till originalskick. Det visar sig att den ursprungliga byggnadstekniken är överlägsen senare tiders reparationsinsatser. Här berättar Göta kanalbolagets chef om restaureringarna.

Det har gått 163 år sedan Göta kanal, Baltzar von Platens mästerverk, invigdes. När nationalklenoden nu renoveras och restaureras så nära orginalskicket som möjligt, används många av de ursprungliga teknikerna. Bättre går inte att finna ens i datoråldern.

Under många år, fram till statens övertagande 1978, tilläts Göta kanal förfalla, utan att man för den skull äventyrade säkerheten för de anställda och båtfararna. Sedan andra världskriget har bristen på underhåll blivit mer märkbar för varje år som gått.

Ändå är Göta kanal Sveriges största kulturhistoriska byggnadsminnesverk, liksom ett av landets mest besökta och uppskattade turistmål med runt 1,7 miljoner besökare årligen.

En tillbakablick

Det tog 22 år att bygga Göta kanal, som förbinder Östersjön med Vänern. Första spadtaget togs 1810 och invigningen skedde 1832. Cirka 58 000 personer, de flesta indelta soldater, gjorde sju miljoner dagsverken å tolv timmar.

Hade det inte varit för Baltzar von Platens övertalningsförmåga, skicklighet, goda kontakter och personliga utstrålning är det fråga om kanalbygget någonsin skulle blivit färdigt - och Motala blivit, det centrum för den svenska verkstadsindustrin som staden ändå blev.

Något måste göras

Trots att Göta kanal numera, tvärt emot Baltzar von Platens och hans tillskyndares ursprungliga tankar, saknar i stort sett varje transportkommersiellt och militärt värde anser vi i den nuvarande ledningen för Göta kanal, liksom företrädarna för ägaren (det svenska folket), att det vore kulturhistoriskt slöseri av gigantiska mått att låta denna storslagna nationalklenod förfalla.

Vi vill återställa Göta kanal till dess ursprungliga skick, så långt det är möjligt och ekonomiskt försvarbart. Miljöerna, detaljerna, upplevelsen och hela landskapet bör präglas av ursprunget i Baltzar von Platens tankar. Kanalområdet måste dessutom ses som en levande bild i det svenska landskapet. Detta är också målsättningen för oss på kanalbolaget.

Leta kanalföremål

För ett år sedan gick vi via media ut med ett upprop till det svenska folket, särskilt de som bor nära kanalen, att vi letade efter föremål från och beskrivningar över de ursprungliga miljöerna som tidigare karaktäriserat Göta kanal. Gensvaret var gott, om inte översvallande. Vi letar fortfarande. Allt, upplysningar såväl som föremål, tas emot med största tacksamhet.

Göta kanals kulturråd inrättades, där bland annat länsantikvarierna och länsmuseerna i Skaraborgs och Östergötlands län, samt Tema Vatten vid universitetet i Linköping ingår.

Vi i ledningen, och självfallet dess styrelse, vill ge kommande generationer möjlighet att uppleva kanalen så nära det skick Baltzar von Platen lämnade den, dessvärre många år tidigare än vad någon kunnat förutse. Baltzar von Platen avled ju redan 1829, det vill säga tre år innan invigningen.

Långtidsplan

Göta kanalbolags styrelse har därför antagit en långtidsplan för kanalens restaurering. Den innefattar fortsatt renovering av pirar och kajer, där bland annat de i sjön Viken har högsta prioritet.

Kanalbolaget äger och förvaltar cirka 300 byggnader. En "vårdplan" för samtliga är under utarbetande. Målet är att så många som möjligt ska återställas.

När det gäller återställningsarbetet har vi fått mycket god hjälp av Riksantikvarieämbetet samt länsantikvarierna och länsarbetsnämnderna i Skaraborg och Östergötland. Vår målsättning är att använda de ursprungliga metoderna i renoverings- och restaureringsarbetena.

Träkistorna

Vad som händer när anläggningen inte ses efter visade sig med all önskvärd tydlighet i Motala den gångna hösten. En inspektion av kajen i Motala gav vid handen att det fanns betydande rasrisk och att kajen därför var i stort behov av omedelbar upprustning.

Kajer måste motstå lång tids nötning och påfrestningar. Baltzar von Platen använde en gammal teknik som kallas "träkistemetoden" (stenkistor gjorda av trä). Kajen i Motala hade tjänat färdigt efter mer än 150 år.

Ur vår egen skog tog vi träet, och med hjälp av länsantikvarierna fick vi fram grundmaterialet till ritningar på träkistorna. Träkistorna knutas i Sjötorp och Motala och består av trädstockar, sammanfogade med trädymlingar (kraftiga träplugg) till en "låda" väsentligt större än en Friggebod.

Stabil grund

Praktiskt går det sedan till så att träkistan läggs i vattnet och fylls till en del med sten. Därefter sätts den på plats, och ytterligare sten läggs i kistan. Denna utgör sedan en mycket stabil grund att bygga kajer och pirar av.

Arbetet har gett oss en kompetens av träkisttillverkning som väckt uppmärksamhet långt utanför kanalen. Förfrågningar har redan kommit om vi har möjlighet att tillverka träkistor för andra anläggningar.

I Sjötorp vid Vänern, Motala vid Vättern, Berg vid Roxen och Mem vid Östersjön gör vi nu om, eller har gjort om, kajerna enligt den mer än 150 år gamla tekniken. Det är nämligen inte bara frågan om ursprunglighet, utan också om ekonomi.

Ekonomi

Baltzar von Platens kajer har stått emot väder, vatten och vind i mer än 150 år. När vi nu renoverar och restaurerar vill vi naturligtvis göra det med bästa möjliga ekonomi. von Platens recept har fungerat under lång tid - det ser vi som framsynthet och ekonomi i en stund när alla dras med ekonomiska problem.

Detta går igen i allt vad vi företar oss. 1995 investerar vi för 25 miljoner i upprustning (15 miljoner är ägartillskott och sju respektive tre miljoner kommer från Riksantikvarieämbetet samt länsarbetsnämnderna).

Vi använder pengarna till att, på västgötadelen, bland annat restaurera kajer och pirar i Sjötorp samt att återställa stämportar. I Söderköping har vi restaurerat slussens träbotten, i stället för att gjuta en ny betongplatta - också det ett uttryck för vår vilja att bevara den ursprungliga miljön även där det inte direkt syns.

I Mem restaurerar vi det gamla kanalmagasinet - så nära slutligt förfall man kan komma - utvändigt till det skick det hade vid invigningen av kanalen 1832. Magasinet byggdes enbart för invigningen och av gammalt, redan använt material, till exempel från de då överflödiga manskapsbarackerna. Miljöhänsyn och återanvändning var således inte okända begrepp på den tiden...

Kanalmagasinet

Kanalmagasinet i Mem är en kulturhistoriskt värdefull byggnad och i framtiden kommer vi här att kunna erbjuda all den service den nutida människan kan begära. Exempelvis hemslöjds- och dagligvarubutiker, vandrarhem samt utställningslokaler.

Dessutom kommer vi även i Mem att restaurera kajerna, och då med de metoder som vi tillsammans med länsantikvarierna tagit fram. Ett av de största projekten på vår önskelista framöver är att göra i ordning ledmuren (Kidösundsmuren) i sjön Viken. Även på östgötasidan kommer stämportar att restaureras och återställas.

Mycket återstår dock att göra. En utmaning för dagens tekniker är bland annat att trånga in i och försöka förstå hur exempelvis stämportarna egentligen fungerade.

I dag står vi svarslösa inför frågan om hur Skarpåsens reglersluss med sina stämportar dels kunde fungera som en automatisk avstängningsanordning vid kraftigare förändringar i kanalens vattenstånd, dels som ett ängsbevattningssystem för det omgivande landskapet.

Ett sätt att levandegöra kanalhistorien för nutidsmänniskan är att visa upp den. Därför kommer vi att skapa lätt nåbara besöksmål av de mest intressanta kanalattraktionerna med information och beskrivningar för den vetgirige att ta del av.
Ett av dessa är Skarpåsen (östra delen av Göta kanal), ett annat förläggningsområdet Norrkvarn (västra delen av kanalen).

Miljöhänsyn

För kanalbolagets ledning är miljöhänsyn en självklar faktor att väga in vid varje beslut som påverkar drift, underhåll och restaurering.

Så har vi exempelvis påbörjat arbetet med att flytta hydrauliken från slussportarna till land för att på så sätt undvika att vattnet förorenas av hydraulolja. Själva oljan har dessutom bytts ut till den minst miljöförstörande som existerar på marknaden.

En trädvårdsplan har också tagits fram för det ofta månghundraåriga beståndet efter kanalen, och arbetet med att gallra ut de sjuka, ibland nästan helt döda träden, har påbörjats. I samband med detta har kanalbankerna rensats från ogräs och sly, liksom att dragvägarna gjorts i ordning till sköna gång- och cykelstråk.

Dessutom är det vår målsättning att samtliga gästhamnar i Göta kanal ska vara Blå Flagg-certifierade 1996.

Blå Flagg

Blue Flag är en internationell miljökampanj för renare stränder och gästhamnar. I Sverige administreras kampanjen av den nationella Blå Flagg-enheten inom Stiftelsen Håll Sverige Rent.

Men kanalbolaget har ingen möjlighet att ensamt nå Blå Flagg-målet, utan har därför bett de kanalnära kommunerna (som oftast driver gästhamnsanläggningarna) om hjälp och stöd.

För styrelsen och ledningen för Göta kanal handlar dessa stora arbeten om mer än sysselsättning och kulturmiljövård. Vi tror på vad vi gör, och framför allt, att det har betydelse för framtida generationer.

Vi vill således att kommande generationer ska få uppleva Baltzar von Platens storverk - så nära originalet det nu går att komma.

Utgiven i nummer:
2/1995
Författare
Thord Söderlund

VD för AB Göta kanalbolag.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in