Den städande detektiven

Kategori: Övrigt

Spår efter skvimpande rödvinsglas och prinsessor på höga stilettklackar. Damm, mögel och skadedjur ... Att hålla rent på slottet är ett arbete som kräver såväl kunskap som förutseende list. Anne Ralf Hållbus träffade Lisa Nilsen, konservator med städning som specialitet.

images/byggnadskultur/stada_pa_slottet/sFörebygga är bättre än att bota. På Tessinska palatset i Stockholm finns denna vackra möbel precis framför en målning. Den lilla brädlappen förhindrar att soffan stötertotskydd_soffa_02_TessinskaPalatset_sep2012.jpg
Det finns mycket att lära av äldre generationer när det gäller vård och bevarande av interiörer. Var har till exempel alla fönsterluckor tagit vägen? De skyddade inte bara mot drag och köld, utan även mot ljusets skadliga strålning.
Lisa Nilsen håller ibland kurser på Nääs slott i housekeeping och kulturhistorisk städning för blivande konservatorer. Här övar sig studenten Lotta Möller i dammsugning på hög höjd med bärbar dammsugare.

Att städa slott handlar om mycket mer än att hålla snyggt. I ännu högre grad innebär det att skydda och bevara ett kulturarv för framtiden. – Det finns så mycket man kan göra för att förhindra att slott och andra kulturhistoriska miljöer slits ned och förfaller. Ofta handlar det om enkla saker, som att dammsuga istället för våttorka. Det kräver att de som ansvarar för fastigheterna inser hur viktig städpersonalen är, säger Lisa Nilsen, konservator med förebyggande skötsel av kulturhistoriska hus som specialitet. I dag är Lisa Nilsen en auktoritet på området förebyggande konservering och housekeeping. Men att det var städning hon skulle komma att syssla med, var inget hon planerade när hon i mitten av 1990-talet beslöt sig för att sluta som ämneslärare för att utbilda sig till konservator. – Då vurmade jag för samtidskonst och ville specialisera mig på plast. När jag insåg hur
svårt det är att konservera plast när en nedbrytning väl börjat ske, började jag mer och mer fokusera på förebyggande konservering – alltså att stoppa skadan innan den inträffat, berättar Lisa Nilsen. Att tänka förebyggande är ett spännande detektivarbete som Lisa Nilsen snart upptäckte att hon både tyckte om och hade fallenhet för. Men när hon 1997 var färdigutbildad konservator, fanns i princip inga jobb att söka i Sverige. Istället åkte hon till Norge, där hon blev kvar i sex år för att arbeta på bland annat Norsk Folkemuseum i Oslo.
Enormt slitage Därefter bar det av till Storbritannien, där hon fick anställning som regional conservator på National Trust for Scotland. Som sådan hade hon ansvar för egendomarna i hela västra Skottland och åkte runt och undervisade personalen på slotten. Många av dessa egendomar hyrdes ut till bröllop och liknande och slitaget var enormt. – Jag höll bombastiska utlägg för cheferna om att en del av de pengar som uthyrningen drog in måste gå tillbaka till verksamheten, i form av mer städpersonal och skydd för interiörer och inventarier, berättar Lisa Nilsen. Efter tre år i Glasgow blev hon erbjuden en tjänst på Historic Royal Palaces i London, där hon blev preventive conservation manager och därmed chef över ett dussintal konservatorer på de kungliga palats i londonområdet som inte är bebodda. – Det var något helt annat än i Skottland. Där hade man städpersonal, här var det universitetsutbildade konservatorer som skötte all städning bakom repen. Allt handlar om ekonomi. I London är de duktiga på att marknadsföra housekeeping. Man har insett att om folk ska vilja betala åtta pund för att titta på slotten, är det bra att förklara vad pengarna används till.

Pengarna styr

Den insikten saknas i Sverige, tycker Lisa Nilsen. Åtminstone när det kommer till upphandling, där upphandlingar om lokalvård allt för ofta handlar om pris istället för kompetens. – Här köper man upp städning istället för att anställa städpersonal. Jag tycker det är förfärligt att se hur kulturhistoriska miljöer städas av personal som hela tiden byts ut och som inte får någon utbildning om de speciella miljöer de ska göra rent. I dag går Lisa Nilsens arbete till stor del ut på att råda bot på den okunskapen. Genom sitt företag hjälper hon dem som äger och ansvarar för historiskt värdefulla miljöer att själva vårda och bevara sitt kulturarv. Bland uppdragsgivarna finns Svenska kyrkan och Statens Fastighetsverk och Lisa Nilsen åker landet runt och lär ut förebyggande konservering och housekeeping (»jag tycker det är ett ord som saknas i svenskan, att underhålla ett hushåll«).

Städningens status

Bland deltagarna på hennes kurser finns såväl konservatorer som vaktmästare och städpersonal. – Det finns en klassaspekt på städning som vi måste ta oss över. Man måste se och lyssna på dem som städar, lyfta fram hur viktigt det är att de har kompetens och rätt utrustning. – Jag jobbade själv som städerska medan jag pluggade och vet hur avgörande det är att den sociala arbetsmiljön fungerar. Det måste finnas en budget för städning; pengar till utbildning och tid för nätverksträffar. Ordentlig dokumentation av värdefulla föremål och skötselanvisningar för varje byggnad hjälper också långt, menar Lisa Nilsen. Hon skriver gärna själv och har bland annat skrivit »Skötselanvisningar för känsliga miljöer«, som kan laddas ned från Statens fastighetsverks hemsida. (www.sfv.se). – Kapitlet om golv skrev Eva Skog Berg, som också är konservator och arbetar mycket på Stockholms slott. Vi lade ned stor vikt
vid att uttrycka oss begripligt. Konservatorer älskar ord som »ytskikt«, men har städaren ett annat modersmål än svenska kan det vara svårt att förstå.

Bortglömd kunskap

I skötselanvisningarna blandas högt och lågt, från hur man tar hand om sina kristallkronor till bästa sättet att få bort tuggummirester – kunskaper som fler än de som städar skulle ha nytta av, påpekar Lisa Nilsen: – Förr fanns en kunskap hos överklassen om hur man tog hand om sina saker. I dag ser man prinsessorna gå fram över golven på sylvassa stilettklackar och man undrar om de är medvetna om vilka märken de lämnar. Insikten att man kan spara pengar på att jobba förebyggande skulle också vara till nytta för dem som hyr ut sina egendomar till bröllop och andra stora fester för att få ekonomin att gå runt. – I London kan en sådan som Elton John hyra ett slott när han fyller år, men kostnaderna blir därefter. Det finns alltid konservatorer i tjänst på festerna, som ser till att allt är minutiöst förberett och går rätt till, berättar Lisa Nilsen. – Man kan inte bara ge bort ett kulturarv för att tjäna pengar. Man måste skydda det så att allt går schysst till.

Byggnadskultur 2014 - 3

Herrgårdens hus i nytt ljus

är journalist och redaktör för byggnadskultur.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in