Den måttfulla staden - önskestaden är mer än nostalgi

Kategori: Övrigt

Gågatan gynnar mänskliga möten i staden. Bilden från Malmö. Fotograf/Illustratör: Ulla Follin

Bevarandeföreningar är ett levande bevis på det intresse som finns för den svenska staden. Någon förening för rivningar, storskalighet och nybyggnad finns knappast! Man kan hånfullt tala om nostalgi, men intervjuer med stadens invånare visar på samma mönster. Människor tycker mer om de gamla och invanda husen och miljöerna än de nya och avvikande. Men ändå vill alla bo i en levande stad. Och levande städer förändras ständigt! Det skriver arkitekt Viveca Berntsson i denna artikel om staden och stadsförnyelse.

Utfallska gården i Borås vid Södra torget. Typhus efter 1830-års byggnadsordning. Fotograf/Illustratör: Carl Erik Berghold

Att i stadsförnyelsearbetet ta hänsyn till det som redan finns i staden står inte i motsats till liv, rörelse och mångfald. Men förändringarna ska nog helst ske med en varsamhet och i en takt så att de knappast märks. Och varje tids tillägg måste få ha sina egna uttryck. Det går ändå att utgå från det lokala och det måttfulla. Det går också att vara varsam med människors vardagsliv och att utnyttja det engagemang som finns hos dem som bor i staden. Det menar vi på Boverket efter att i flera år ha studerat svenska städer, intervjuat stadsbor och följt stadsbyggandet.

Varje stad är unik och mått för sin egen måttfullhet. Det är utgångspunkten i den stadsbyggnadskampanj som Boverket startat med en bok och tolv konferenser under rubriken Den måttfulla staden. Modellen är den lilla och medelstora svenska staden när den är som bäst. För en gångs skull är inte storstadens mönster förebilden. Utan i stället Mjölby, Höganäs, Östersund och Din stad.

Vilka kvaliteter har då den lilla och medelstora svenska staden?Vi ser, trots att varje stad är unik, vissa gemensamma drag som skiljer den från andra länders. Det beror på den delvis gemensamma historien, platsens förutsättningar, klimatet och på oss svenskar som inte har någon lång tradition som stadsbor. För drygt hundra år sedan bodde de flesta av oss på landsbygden. Fastän över 80 procent nu bor i tätort är vi internationellt sett inte särskilt urbana. Sverige har en gles struktur med många små orter. Det ger alldeles unika kvaliteter och förklarar kanske de svar vi fick när vi frågade hur människor trivs i sin stad och varför. En man i Östersund svarade till exempel: "Det är ganska nära till skogen. Och Frösön är otroligt fint det också. Sedan är det bara sex, sju mil till fjällvärlden. Det är en otroligt fin stad."

Att lätt kunna ta sig ut ur staden, ut i naturen, gör paradoxalt nog att folk trivs i staden. Parkerna, träden och planteringarna värderas också. Gudnåde den som ger sig på våra gröna revir med klåfingrigt byggande! Men det sker. Parkerna utnyttjas för att förtäta staden. En undersökning, som gjorts i våra tio största städer under tio år, visar att så mycket park som en fotbollsplan per dag försvinner i städernas centrala delar.

Ordet närhet återkommer ofta när människor beskriver sin stad. Inte bara närhet till naturen utan också till vänner och släkt. Det är lätt att träffas och ses "på stan". Centrum är samlingsplatsen och "alla" vet när "alla andra" är där. Man "går på stan" på lördagsförmiddagen och "tar en runda" på lunchen.

Närhet finns också till allt det man behöver till vardags. Butiker och annan service av alla de slag i stadens centrum och en livsmedelsaffär man ofta är trofast mot antingen nära jobbet eller hemmet. Där känner man expediten och där kan man beställa hem det där extra till helgen. I den måttfulla staden är man igenkänd och betrodd. Det ger trygghet.

Men många stadskärnor är hotade och vissa har tagit ordentligt stryk av att alltför stora köpmarknader fått etablera sig utanför staden. De städer som konsekvent har satsat på sitt centrum har däremot dragit till sig handel och liv. Och i riktigt lyckade handelsstäder med stora och lönsamma omland ser man ofta ovanliga butiksskyltar och inte bara de stora kedjornas. Till exempel Jeanshörnan med klassiska damklänningar eller Haglunds manufaktur som har kvar sin skylt från femtiotalet på husets fasad.

Ofta har de här städerna stabila och envetna fastighetsägare som inte velat sälja utan istället vårdat sina hus, ofta robust byggda och möjliga att bygga om efter nya behov. Något att tänka på när vi bygger nya hus.

Blandat men ändå överskådligt

Men rätt som det är så hamnar de nya företagen och högskolan ute på ett fält i ena änden av stan. Och de nya bostäderna byggs i andra änden. Bilen gjorde att man på 1950-talet började frångå den sammanhållna bebyggelsestruktur som i grunden kännetecknar de svenska landsortsstäderna. Stadens nya delar knöt inte naturligt an till det som redan fanns. Bostäder, arbetsplatser och andra verksamheter byggdes var för sig och delade in staden i zoner.

Ändå förflyttar man sig förhållandevis lätt i den lilla och medelstora staden, som förbrukar 20 procent mindre energi för resor av olika slag än större och mindre orter. Den måttfulla staden är ofta överskådlig och lätt att gå och cykla i. Men det gäller att se upp! Vid varje förändring, hur liten den än synes vara, bör vi ställa oss frågan om staden blir bekvämare och vackrare att ta sig fram i eller ej. Då kanske det där nya bostadshuset hade fatt en mer varierad bottenvåning mot gatan och det hade kanske funnits en butik i hörnhuset. Och det där paret som ville öppna ett kafé hade kanske fått mer stöd. Och högskolan hade nog inte hamnat ute på slätten. Det är de smygande förändringarna som är så farliga.

Förnyelse men ändå varsamt

Husen i våra svenska städer har ofta en mänsklig och måttfull skala, både i höjd och bredd och i antal som byggts samtidigt. Svensk byggnadstradition, när den är som bäst, kännetecknas av naturliga material med anknytning till platsen, välavvägda proportioner och omsorgsfullt utförda detaljer, helt enkelt vackra och gedigna hus. Men industrialiseringen av byggprocessen förändrade våra städer totalt och gav helt andra utgångspunkter när material, volym, form och detaljer diskuterades. Skönhet, sinnlighet och sans ersattes av klumpighet.

Den stadsbyggnadskonst vi är så stolta över behöver en renässans. Och den bör innefatta inte bara husen utan också stadens gator, torg och parker. För mellanrummen, som är så viktiga, är inte bygglovspliktiga. Och det syns ofta att ingen samordnar. Sunt förnuft säger att alla städer snarast bör utse en samordningsgrupp, kanske ett skönhetsråd.

Att satsa på platser som man gärna vistas på och som inbjuder till möten är en väg ut ur rädsla, hat och våld. Och det behövs i vår tid av förändringar. Förändringar som sannolikt leder till att allt fler människor väljer att bo i mindre städer och samhällen. Vi är övertygade om att den måttfulla staden tillhör framtiden och där finns också förutsättningarna att pröva en långsiktigt bärkraftig stadsmodell.

Måttfullt stadsbyggande

Hur ska då kvaliteterna bevaras och visionen om den måttfulla staden kunna nås? jo, genom att använda kunskap och omsorg, lyhördhet och sunt förnuft! Och att återge människor tron på att de har både rätt och skyldighet att engagera sig i stadens utveckling. Hur ska våra städer kunna bli goda städer att leva i om inte de som bor där är med i förändringarbetet? Det blir dessutom mycket roligare om vi tillsammans, politiker, tjänstemän och medborgare, kommer överens. Men det kräver en ödmjuk inställning hos var och en. Ibland kräver det också civilkurage att våga ta reda på fakta och konsekvenser och att våga kämpa för det man tycker är viktigt.

Dessa nya förhållningssätt kallar vi måttfullt stadsbyggande och det kan användas även i storstaden. Det är inte så lätt. Vi ser dock allt oftare olika praktiska och ofta fantasifulla lösningar på hur det går att arbeta över sektorsgränser och få igång samtal med stadens invånare. Till exempel kan byggnadsnämnden bjuda in hembygdsföreningen. Gågatan eller den lokala marknaden kan vara forum för diskussioner och utbyte av information. Skolbarnen kan engageras i stadens utformning. Det är tacksamt och roligt att finna nya metoder att nå varann i planeringen. Begreppet den nya eller nye planeraren har vuxit fram.

En kärlekssaga

Tänk dig att du måste lämna din stad. Vad skulle du längta till? Fråga stadens invånare och låt dem skriva ned varsin kort kärleksförklaring. Därefter kan man komma överens om vilka värden som man gemensamt finner viktigast att bevara och utveckla. Planering handlar till stor del just om det och om att avväga motstående intressen och att lösa konflikter. Men man har inte alltid skaffat sig gemensamma mål eller inte hållit dem levande och synliga. Då blir det också svårare att lösa konflikterna.

Den personliga känslan

Var och en har sin stad att älska. Det går inte att vara objektiv och det är heller ingen mening med att vara det. Vi tror att vi måste vara objektiva och så fjärmar vi oss och blir opersonliga och abstrakta. Vi förväxlar det med att vi måste lyssna, ta reda på och ta hänsyn till. Men sedan ska vi alla, utifrån den kunskap vi skaffat oss, våga lita på vår personliga känsla och intuition. Då har vi större möjlighet att utveckla städer som det går att ha lyckliga kärlekssagor med.

Och återigen, det lönar sig och är helt i linje med plan- och bygglagens uttalade krav på ökat medborgarinflytande att engagera sig, att reagera och kanske protestera utifrån sina innersta känslor. Det lönar sig att skriva debattartiklar i lokalpressen och att prata om staden på gator och torg. Även om det känns trögt eller tröstlöst ibland. Det har vi sett slående exempel på. Och det är också nödvändigt för att vi ska få städer som vi kan känna oss stolta över att bo i och som ger plats för oss alla. Ett bra mänskligt liv har sin förankring i den fysiska miljön.

Utgiven i nummer:
1/1996
Författare
Viveca Berntsson

Arkitekt på Stadsmiljöavdelningen på Boverket och projektledare för "Den måttfulla staden" som även utkommit i bokform.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in