Certifiering av hantverkare - något för Sverige?

Kategori: Övrigt

Så går det till i Frankrike: Chefsarkitekten, Benjamin Mouton diskuterar här de pågående restaureringsarbetena med den certifierade stenhuggarmästaren. Fotograf/Illustratör: Henrik Larsson

Ska man kunna kräva kompetensgaranti av hantverkare som arbetar med byggnadsrestaureringar? Sådana finns i andra europeiska länder, till exempel i Frankrike. Frågan om en certifiering för svenska hantverkare utreds nu av Riksantikvarieämbetet. Här en redovisning för hur man byggt upp en sådan kompetensprövning i Frankrike.

Frågan om certifiering eller någon form av kompetensprövning av byggföretag och konsulter som arbetar med kvalificerade restaureringsuppdrag har diskuterats länge i Sverige. Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet har behov av att kunna hänvisa till klart definierade kompetensnivåer i beslut, t. ex. när man lämnar bidrag till fastighetsägare eller ger församlingar tillstånd till åtgärder i kyrkor. Den här typen av kompetensprövning finns i flera europeiska länder. Här beskrivs det system som finns i Frankrike.

Exemplet Frankrike

I Frankrike finns sedan flera decennier ett fungerande certifieringssystem som täcker samtliga verksamhetsområden inom byggsektorn, alltså inte bara restaureringsarbeten. Företag kan bli certifierade för rivning såväl som för konservering av glasmåleri. Certifieringsverksamheten drivs av en icke vinstdrivande organisation kallad QUALIBAT (Organisme professionnel de qualification et de certification du batiment). QUALIBAT har ett brett, partssammansatt huvudmannaskap.

Statliga myndigheter, fackföreningar, förvaltarorganisationer, byggmästarorganisationer och forskningsinstitutioner ingår bl. a. i huvudmannagruppen för organisationen. Härigenom anses att organisationens oberoende och objektivitet skall vara garanterad. QUALIBATs uppgift är att erbjuda offentliga och privata byggherrar information om byggföretagens kompetens och kapacitet. Företaget får i gengäld möjlighet att i sin marknadsföring kunna visa ett officiellt bevis på sin kompetens.

Chefsarkitekter

Certifieringssystemet används i restaureringssammanhang. Först litet kort om hur byggnadsvården bedrivs. Det finns cirka 15 000 s.k. historiska monument i Frankrike. Därutöver finns ytterligare omkring 25 000 byggnader med ett något lägre kulturhistoriskt värde, s.k. listade byggnader, Ansvaret för tillsyn och vård av dessa byggnader är fördelat på ett drygt 50-tal chefsarkitekter. Chefsarkitekterna kan liknas vid de slottsarkitekter som finns i Sverige, men de är till skillnad mot de svenska inte knutna till enskilda objekt, utan ansvarar för alla historiska monument och listade byggnader inom ett visst geografiskt område.

Chefsarkitekterna utses av kulturdepartementet genom ett omsorgsfullt tävlingsförfarande. Förutom grundutbildning krävs yrkeserfarenhet och en tvåårig påbyggnadsutbildning i restaureringskonst. När staten behöver tillsätta nya chefsarkitekter utlyses en tävling som pågår i cirka två år. De som genom tävlingsarbetet visat sig mest lämpade utses till chefsarkitekter. Tjänsten innehas på livstid.

Chefsarkitekterna har två huvuduppgifter. Den första innebär att utöva tillsyn över de skyddade byggnaderna. Dessutom ska de ansvara för restaureringar när ,fattar både detta behövs. Detta ansvar inne att utföra det omfattande projekteringsarbetet och att därefter leda restaureringsarbetet. Chefsarkitekt Benjamin Mouton ansvarar t.ex. för monumenten i två departement samt en del av Paris. Totalt finns 150 historiska monument inom hans revir. Då är de listade byggnaderna oräknade.

Projektering och granskning

En restaurering föregås av en lång förberedelsetid. Chefsarkitekten genomför omfattande historiska och tekniska undersökningar. Därefter utformas ett restaureringsförslag som också kostnadsberäknas. Förslaget granskas av en historiker och en annan chefsarkitekt. Är det en komplicerad restaurering granskas förslaget även av en särskild kommitté, Commission Superieure. Restaureringsförslaget granskas också av motsvarigheten till Riksantikvarieämbetet som också beslutar om bidrag.

Upphandlingen sköts av chefsarkitekten och sker i två steg. Certifieringssystemet spelar en betydelsefull roll. Arbetet annonseras först ut i pressen och företag med en viss kvalifikationsnivå inbjuds att anmäla intresse. De företag som motsvarar de uppställda kompetenskraven konkurrerar sedan i ett vanligt anbudsförfarande. På detta sätt säkerställs kvaliteten på utförandet samtidigt som en sund konkurrenssituation råder. Företag med otillräcklig kompetens hindras att ta på sig arbeten de saknar förutsättningar för att genomföra på ett bra sätt. De certifierade företagen har all anledning att göra bra arbeten, eftersom hela systemet i hög grad baseras på referensintyg. Undermåliga arbeten kan inte bara leda till ett negativt referensintyg, utan kan även rapporteras till certifieringsorganisationen. Den utreder då om företaget ev. skall förlora sin certifiering. Om det sker, kan företaget i princip inte längre arbeta med restaureringsuppdrag.

Teknisk klassificering

QUALIBAT bedömer företagen utifrån deras tekniska kompetens och i kombination med uppgifter om omsättning och arbetsstyrka klassificerar man dem. Genom att sedan utfärda certifikat erbjuds byggherrar en ökad säkerhet vid upphandling av entreprenader. Det är alltså företaget och inte den enskilde hantverkaren som certifieras. Bedömningen sker huvudsakligen utifrån referensintyg från tidigare utförda arbeten. Samtliga arbeten de senaste fem åren inom det område man ansöker om certifiering för ska anges. Tre av dessa ska redovisas utförligt med bifogade intyg från byggherrarna. Man kontrollerar att företaget betalt skatter och sociala avgifter och att det finns registrerat i handelsregistret, att fullgoda försäkringar finns samt gör en bedömning av företagsledningens utbildning och kompetens.

En mängd andra uppgifter skall lämnas in av företaget, t.ex. finansiell status, antalet anställda och deras utbildning samt uppgifter om teknisk utrustning. Företagets omsättning de senaste tre åren ska anges. Dessa uppgifter vägs också in vid bedömningen när företagets kapacitet och kompetens skall klassificeras. I regel måste företaget förbereda sig i flera år genom att målmedvetet försöka få uppdrag inom det önskade området för att få tillräckligt med referensobjekt för att ansöka om certifiering.

Företagets ansökningshandlingar bedöms av någon av QUALIBATs 300 regionala kommittéer. Även dessa är partssammansatta och består av representanter för fastighetsägare, byggföretag, arkitekter och myndigheter. 20 kommittéer granskar företag som ansöker om certifiering för restaureringsarbeten.

400 verksamhetsområden
Drygt 50 000 företag är certifierade inom något eller flera av de cirka 400 verksamhetsområden som omfattas av systemet. Inom varje verksamhetsområde finns i regel 3-4 olika kompetensnivåer. Nivåindelningen ger företag som bedöms ha den grundläggande kompetensen inom ett område motiv för att höja sin kompetensnivå. Därigenom kan de hö a sin klassificering och få möjlighet att arbeta med mer kvalificerade arbeten.

Certifieringen gäller i fem år då den måste förnyas i sin helhet. Stora förändringar i företaget måste rapporteras till QUALIBAT. Företagen betalar en årlig avgift som för ett litet företag uppgår till några tusen franc. De certifierade företagen finns också listade i departementsvisa förteckningar och kan även sökas via Minitel-systemet, vilket kan liknas vid ett slags inhemskt franskt internet-system.

Konkurrensfördel
Certifieringen är frivillig och byggherrarna kräver inte heller alltid att företagen som skall lämna anbud måste vara certifierade, men de franska företagen upplever att det finns en tydlig konkurrensfördel med att kunna visa att företaget är certifierat.

l Sverige?
Frågan om man bör införa någon typ av kompetensbevis för konsult- och byggföretag som arbetar med restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader utreds f.n. av Riksantikvarieämbetet. Ska det bli verklighet bygger det på att det sker i samarbete med berörda branschorganisationer. Det är ett stort administrativt arbete att införa något som liknar det franska systemet. Att utfärda ett certifikat handlar om att pröva en hantverkares kompetens mot en uppställd standard. Motsvaras kraven blir man godkänd.

Ett certifieringssystem innebär egentligen bara en förenkling och likriktning av prövningsarbetet. I stället för att pröva ett företags kompetens inför varje arbete, utfärdas ett intyg som gäller för en viss tid, t.ex. ett eller tre år, vilket är resursbesparande. Ett första steg vore att myndigheter och byggherrar ställde tydligare kompetenskrav i samband med enskilda restaureringsentreprenader. Grunden för en successivt höjd kompetensnivå är att kompetensen är efterfrågad. Företagen måste se att det lönar sig att fortbilda sin personal och att rekrytera medarbetare med särskild byggnadsvårdskompetens.

Utgiven i nummer:
1/1998
Författare
Henrik Larsson

Utreder för Riksantikvarieämbetet frågan om certifiering av hantverkare i Sverige.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in