Byggnaden som historisk källa - Arkivsökning i byggnadshistoriska arkiv

Kategori: Övrigt

Fotodokumentation av pärttaksomläggning i Tuna sn i Dalarna 1926.

Museernas insamling av föremål, uppteckningar, foton, uppmätningsritningar m m har pågått sedan slutet av 1800-talet. Deras arkiv utgör en ovärderlig källa till mångsidig kunskap om både husen och människorna.

På samma sätt som det skrivna dokumentet ger oss historisk kunskap är byggnaden i sig en historisk källa. Men den representerar också levande historia. Huset berättar inte bara om ett bestämt byggnadstillfälle utan om en kontinuerlig historisk process, om vi lär oss att läsa byggnadens "årsringar". Men då måste vi även ta hjälp av olika typer av arkivmaterial.

Det finns ett förnämligt kartmaterial alltsedan lantmäteriets tillkomst 1628. Det demografiska arkivmaterialet går också långt tillbaka i tiden. Från 1749 finns en total förteckning över befolkningen. Ur kyrkböckerna kan man också få fram uppgifter om levnadsvillkor och livsföring. Museernas insamling av såväl föremål som uppteckningar, foton, uppmätningsritningar etc har pågått sedan slutet av 1800-talet. Den topografiska litteraturen är också omfattande. När det gäller arkiv med byggnadshistoriskt material finns det redan en utmärkt handbok. Arkivguide för byggnadsforskare av Elisabet Stavenow-Hidemark och Fredric Bedoire publicerades första gången 1974 i Fataburen, Nordiska museets årsbok. Därefter har den kommit ut som en separat skrift i flera uppdaterade upplagor, senast 1985. Arkivguiden ger en mycket utförlig och heltäckande information om vilka arkiv man vänder sig till för olika typer av frågor kring olika typer av byggnader. Handledningen kompletteras dessutom av en exempelsamling, som även den behandlar såväl stadsbebyggelse som landsbebyggelse, industribyggnader, kyrkor, sjukhus etc.

Den följande presentationen kommer endast att behandla arkivmaterial över landsbygdens bebyggelse, den anonyma allmogebebyggelsen liksom herrgårdsbebyggelsen.

Kartmaterial

En av de första frågorna när man forskar i en byggnads historia gäller ofta byggnadens ålder. För en stor del av den äldre landsbygdsbebyggelsen är det svårt att finna ett exakt svar på den frågan i arkivmaterialet, men bland annat genom äldre kartmaterial finns det stora möjligheter att ringa in byggnadstiden. Från 1700- och 1800-talen ger skifteskartorna god information om bebyggelsens lokalisering, ägostruktur etc. Till skifteskartorna hör också beskrivningar. Kartorna ger självfallet dessutom mer information om markbeskaffenhet, ägogränser mm.

Det historiska kartmaterialet över Sverige finns bevarat sedan 1600-talets början. Det gäller både översiktliga kartor, läns-, landskaps- eller häradskartor och mer detaljerade kartor som exempelvis gårdskartor med beskrivningar över gården och de enskilda husen. Den äldsta kartläggningen var geometrisk, storskalig registrering av hemman, byar, städer mm. från mitten av 1600-talet gjordes geografiska kartläggningar av socknar, härader och landskap, över vattendrag och vägar. Under 1700- och 1800-talen var lantmätarnas verksamhet inriktad mot jordbruket på grund av de stora jordreformerna under denna tid, storskiftet, enskiftet och laga skiftet.

Kartmaterialet finns tillgängligt Statens lantmäteriverks arkiv i Gävle eller vid länsstyrelsernas lantmäterienheter. Vid länsstyrelserna finns i många fall dessutom koncept till äldre lantmäterikartor, som kan ge mer information än de slutgiltiga kartorna. Även till dessa kartor hör beskrivningar.

Man kan också ha god hjälp av de ekonomiska och topografiska kartor som Generalstaben började ge ut i tryck under mitten av 1800-talet. Även dessa kartor finns tillgängliga vid Lantmäteriverket i Gävle, liksom vid Krigsarkivet i Stockholm. Den senaste ekonomiska kartan redovisar alla fastighetsgränser och byggnader samt fornminnen mm. Ekonomiska kartan är en bra utgångspunkt vid jämförelser med äldre kartmaterial.

Ytterligare mark och fastighetsinformation

Jordeböckerna innehåller uppgifter om äldre jordegendomars kamerala förhållanden, antal mantal, ägare och skattepålagor. Här framgår också om gården varit krono- skatte- frälsegård eller säteri.

De äldsta jordeböckerna går tillbaka till 1500-talets mitt och jordeböckerna har förts fram till början av 1900-talet. De finns bevarade i två exemplar, det ena i Kammararkivet i Riksarkivet i Stockholm och det andra exemplaret finns i respektive landsarkiv, gjorde böckernas förteckning över alla fastigheter i landet har numera ersatts av Jordregister och fastighetsregister, som förs av lantmäteriet. För att få ytterligare uppgifter om en fastighet kan man också gå till fastighetstaxeringsregistret som finns vid varje länsstyrelse.

I domböckerna finns rättegångsprotokoll med uppgifter om lagfarter, arv och ägotvister. Domböckerna finns också i två exemplar, i landsarkiven och i hovrättens arkiv.

Senare tiders lagfartshandlingar och rättegångsprotokoll finns i domsagornas arkiv.

Byggnadsritningar

Nybyggnadsritningar existerar mer sällan när det gäller landsbygdens bebyggelse. Allmogebebyggelsen uppfördes vanligen utan ritningar. Däremot finns det större chanser att finna ombyggnads- eller uppmätningsritningar. I Nordiska museets arkiv finns ett stort byggnadshistoriskt material, bl a bestående av uppmätningsritningar. I länsmuseernas arkiv kan man också finna uppmätningsritningar, men i första hand finner man där grundmaterialet till de regionala byggnadsinventeringarna. Det utgörs av blanketter med uppgifter om byggnadens funktion, byggnadsmaterial och konstruktion, taktäckningsmaterial, fasadmaterial och färger samt byggnadsår och uppgifter om mer genomgripande förändringar av byggnaden.

En sammanställning med ett urval av kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer och enskilda byggnader finns vanligen publicerade i en inventeringsrapport. Även vid länsstyrelsernas kulturmiljöenheter finns bebyggelsehistoriskt arkivmaterial, i första hand över länets byggnadsminnen.

När det gäller herrgårdar och andra större gårdar har dessa ofta sina egna gårdsarkiv där det även kan finnas ritningar. En del gårdsarkiv förvaras även vid Nordiska museet samt i riksarkivet. Ombyggnadsritnigar kan också finnas i byggnadsnämndernas arkiv även om det gäller hus på landet. I många fall kan dessa byggnader ligga inom områden som senare inkorporerats med en tätort.

Foton, teckningar och gravyrer

Vid länsmuseerna kan det förutom fotodokumentationerna från de regionala byggnadsinventeringarna, vilka inleddes under 1970-talet, finnas äldre topografiskt bildmaterial. I Nordiska museets topografiska arkiv finns ett omfattande bildmaterial över bebyggelse från hela landet. Materialet började samlas in redan under 1870-talet. Fortfarande bedriver museet fältarbeten runt om i landet och bildmaterialet kompletteras därmed kontinuerligt, om än inte i samma utsträckning som under förra hälften av 1900-talet. Tillsammans med länsmuseernas bildmaterial kan man dock skaffa sig en god historisk överblick över landsbygdsbebyggelsens förändringar.

I riksantikvarieämbetets Antikvarisk-topografiska arkiv (ATA) finns också ett fotoarkiv över profanbyggnader med topografiskt ordnade bilder som täcker hela landet.

Arkitekturmuseet i Stockholm har stora samlingar byggnadsritningar av svenska 1800- och 1900-tals arkitekter samt handlingar och fotosamlingar från enskilda arkitekter. I museets arkiv förvaras också delar av Konstakademiens arkitektursamlingar.

Vid Kungl. biblioteket liksom vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund samt i Nationalmuseum finns gravyrer, teckningar och kartor och även ritningar. Nationalmuseet har också ett register över byggnadsritningar i såväl museets arkiv som i Slottsarkivet, Öveds kloster, Uppsala universitetsbibliotek, Överintendentsämbetets handlingar i riksarkivet m fl.

Brandförsäkringshandlingar

Många herrgårdar och större gårdar på landsbygden har varit försäkrade i Brandförsäkringsverket, som inrättades 1782 (kallades tidigare Allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader å landet). Brandförsäkringsverket och dess arkiv ligger på Strandvägen i Stockholm.

Från mitten av 1800-talet har det också funnits en rad lokala brandförsäkringskontor där flertalet av landsbygdens gårdar varit försäkrade. I bästa fall finns arkivmaterialet tillgängligt vid respektive brandförsäkringskontor, men dessvärre har äldre värderingshandlingar inte alltid bevarats.

Brandförsäkringshandlingarna ger vanligen utförlig information om gårdens byggnader och deras funktion, byggnadsmaterial, byggnadens storlek, rummens lokalisering, antal våningar och antalet eldstäder. Dessutom upprättades kompletterande protokoll så snart byggnaden genomgick förändringar som påverkade den tidigare värderingen.

Avskrift av bouppteckning 1842-43 från Sturehovs gods i Södermanland. Original i Riksarkivet, avskrift i Nordiska museets arkiv.

Bouppteckningar, mantalslängder, kyrkoböcker och husförhörslängder

Byggnadens historia avspeglas självfallet också genom de människor som bott i huset och brukat gården. Äldre bouppteckningar var oftast mycket mer utförliga än dagens och är ur kulturhistorisk synpunkt en ypperlig källa både för kunskap om människorna och byggnaden. I den förteckning över boets tillgångar som upprättades efter ett dödsfall ges ofta mycket utförliga beskrivningar rum för rum över möbler och andra inventarier. Antalet djur samt jordbruksredskapen tas också med i förteckningen.

Bouppteckningar förvaras i domsagornas arkiv, det äldre materialet i häradsrätternas arkiv, vilket överförts till respektive landsarkiv.
Adelns bouppteckningar, fram till 1916, förvaras vanligen i hovrätternas arkiv.

Mantalslängderna är förteckningar över socknens skattepliktiga hushåll. De äldsta går tillbaka till 1600-talet och har förts fram till vår tid. Graden av utförlighet och detaljering skiftar från tid till tid, men det finns också regionala variationer. I de äldre mantalslängderna kan man även få uppgifter om hur stor gården var och hur många djur man hade. Dessa och andra uppgifter låg till grund för bedömningen av hur mycket skatt man skulle betala.

Från mitten av 1700-talet finns, för vissa delar av landet och från 18 10 för hela landet, taxeringslängder, som fördes parallellt med mantalslängderna och utgör verifikationer till länsräkenskaperna. Dessa ger jämfört med mantalslängderna mer detaljerade uppgifter om ekonomiska förhållanden. Ibland kan de också innehålla beskrivningar av gårdens byggnader.

Mantalslängder och taxeringslängder finns tillgängliga genom originallängderna som förvaras i Riksarkivet. Dubblettexemplar finns dessutom i landsarkiven.

Kyrkoböckerna omfattar födelse-, vigsel- och dödböcker samt in- och utflyttningslängder. Dessa upprättades sockenvis, gård för gård, hushåll för hushåll. Materialet finns tillgängligt i landsarkiven och för Stockholm i stadsarkivet. De senaste hundra årens kyrkoböcker finns oftast kvar vid församlingarnas pastorsexpeditioner.

Husförhörslängderna är den kyrkliga motsvarigheten till mantalslängderna. Alla familjemedlemmar i varje hushåll finns antecknade oavsett ålder. Det händer också att sockenprästen skrivit kommentarer i längderna. Husförhörslängderna finns liksom övriga kyrkoböcker i landsarkiven. Något förenklade dubblettexemplar för tiden 1860-1946 finns också i Statistiska centralbyråns arkiv (SCB) i Stockholm.

Mikrofilmade kopior av mantalslängder och kyrkoböcker kan man också beställa fram genom biblioteken.

Byggnadsdokumentation i ett långt perspektiv

Nordiska museets arkiv har ett mycket rikt material över såväl landsbygdsbebyggelsen som stadsbebyggelsen. Det omfattar beskrivningar, uppmätningar, fotografier samt uppteckningar kring olika teman som bland annat behandlar bebyggelse och byggnadsskick. Redan under 1920-talet började museet samla in uppgifter med hjälp av frågelistor i olika ämnen. Då liksom nu skickas listorna ut till en fast stab av meddelare runt om i landet. Flera av de tidiga listorna behandlar frågor kring regionala byggnadstraditioner och bygg

nadssskick. Svaren illustreras ofta med teckningar eller fotografier, Förutom detta material finns även exempel på arkivhandlingar som bystämmoprotokoll, i vissa fall även skifteskartor, byhandlingar, gårdsarkiv etc.

Alltsedan grundandet har Nordiska museet bedrivit fältundersökningar parallellt eller vid sidan av föremålsinsamlingen. Artur Hazelius, Nordiska museets grundare, menade att det inte var tillräckligt att varje föremål åtföljdes av uppgifter om ursprung och användning. Dessutom borde dokumentationen innehålla iakttagelser om levnadsvanor och miljöbeskrivningar. Per Gustaf Wistrand, som var Hazelius förste amanuens, skriver i en tillbakablick på sina tidiga fältarbeten: "l mina instruktioner som Nordiska museets skaffare på 1870-talet ingick att jämte insamlingen av lösa fornsaker även anteckna folkloristiska minnen och rita av gamla byggnader..." Alexis Engdahl, en annan av museets tidiga medarbetare, gjorde under en resa i Halland 1886 mycket detaljerade teckningar, bl a en mycket omsorgsfull dokumentation av en ryggåsstuga, med plan- och sektionsritningar som samtidigt är detaljerade möbleringsplaner.

Hazelius tidiga intresse för att dokumentera bebyggelsen runt om i landet hängde naturligtvis också samman med planerna på att bygga upp ett friluftsmuseum. Skansen öppnade 1891, som världens första friluftsmuseum. Under 1890-talet engagerades flera medarbetare för att dokumentera bebyggelsen i olika landsdelar. Successivt flyttades också fler byggnader till Skansen.

En milstolpe i museets fältundersökningar blev undersökningen av Kila by i Östergötland, som inleddes 1912. Sigurd Erixon visade hur mycket som fanns att göra i fråga om allmogens livsföring, byväsen och bebyggelse. Med Kila by inleddes Sigurd Erixens omfattande bvundersökningar som successivt formades till ett gigantiskt projekt för att inventera bebyggelsemiljöer och livsföring över hela landet. Som ett exempel på omfåttningen av dessa tidiga byggnadsdokumentationer kan nämnas att under lältarbetssäsongen 1918 reste man runt i ett knappt tiotal landskap från norr till söder. Fältarbetet resulterade i mer än tusen ritningar av gårdar, hus och byar, ett drygt hundratal kartor över olika byar, uppteckningar om seder och bruk. Till detta kommer föremålsinsamling, fotografier, arkivhandlingar som bystämmoprotokoll, skifteskartor o dyl samt avskrifter av byhandlingar, allt insamlat i samband med fältarbete. Detta material finns i arkivet sorterat under gårdshandlingar.

Under denna tidiga insamlingsperiod var fåltundersökningarna uppdelade på två avdelningar: högreståndsavdelningen som dokumenterade herrgårdar, prästgårdar, stadsbebyggelse, och hantverk samt allmogeavdelningen som dokumenterade seder, bruk och bebyggelse "i de sociala grupperna utanför de högre stånden". Efter 1965 slogs de båda avdelningarna samman till en lältarbetande avdelning där bebyggelse, bostadsvanor, arbetsliv, seder och bruk dokumenteras i ett sammanhang.

En katalog över samtliga Nordiska museets tältarbeten, från 1870-talet och fram till idag, är under utgivning. Denna skrift kommer att förbättra sökmöjligheterna och öka tillgängligheten till materialet.

Urval av arkiv- och byggnadslitteratur

Arelius T., Gårdens och hembygdens hisioria. Praktisk vägledning för självstudier och egen forskning. 1-2, 1987.

Aurelius T., Svensk arkivguide 1988.

Bedoire F. - Stavenow-Hidemark E., Arkivguide för byggnadsforskare. 1975. 1985. (Uppsatsen ingår även i Fataburen, Nordiska museets och Skansens årsbok 1974.)

Clemensson P., Lokalhistoriska källor på lokal och regional nivå. Bygd och natur 1989.

Erixon S., Svensk byggnadskultur 1947.

Forska själv! En bok om arkiven i Stockholm. Red Leif Gidlöf. Stockholmsmonografier. 1990.

Granberg J., Om brandförsäkringar som källa i bebyggelseforskning. Bebyggelsehislorisk tidsskrift 7, 1984.

Hellspong M. - Löfgren 0., Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från me-deltid till nutid. 1974.

Hökstrand L. - Åkerlind, Jakten på skräddarmästare C F Molander. Så hittar du i Stockholms arkiv. 1990.

Sporrong U., Bebyggelsehistoria genom kartstudier. Bebyggelsehistorisk tidskrift 7, 1984.

Utgiven i nummer:
3/1990
Författare
Lena A:son Palmqvist  
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas