Bygga nytt med beprövad kunskap

Kategori: Övrigt

Ökad användning av trä i byggandet vilar inte alltid på traditionens grund, vilket framgår av detta uppmärksammade fyravåningshus med bärande stomme av trä i Bergshamra i Solna.

Efter ett bottenläge när i stort sett allt byggande avstannat i Sverige verkar vi vara på väg mot ett kvalitativt byggande med balans mellan ombyggnad/restaurering och nybyggnad. Det ger oss en unik möjlighet att fokusera på erfarenhetsutbytet mellan gammal och ny byggkunskap. Ett nytt byggande kan befruktas och prima kvalitet åter bli ett honnörsbegrepp för entreprenörer och byggherrar.

På Byggnadsvårdsföreningens temadag presenterades exempel på nybyggande i tegel och trä där man försökt finna kvaliteter i nivå med äldre byggande.

Svenska föreningen för byggnadsvård vill visa vägen. Generaliseringar om att allt var bättre förr är lika missvisande som att förkasta allt gammalt. Föreningen vill klarlägga vilka kvaliteter man kan bevara från det gamla byggandet och vad vi på senare tid lärt oss att göra bättre.

Temadagen Prima kvalitet väckte livlig debatt - vi har uppenbarligen mycket kvar att diskutera för att visa hur man bäst tar vara på känd kunskap. Långvarig brist på kommunikation mellan dem som bygger nytt och dem som ägnar sig åt gamla hus har skapat två språk som tydligen behöver översättning. I denna artikel summeras något av det som föredragshållarna vid temadagen talade om.

Byggnadsvård är att ta hand om och utveckla det som redan är byggt. Vid varje ombyggnad tvingas vi ta ställning till och Välja vad som skall bevaras och vad som måste bort. Sådant ger träning i att se vad som är kvalitet i det gamla byggandet. Vi ser vad som tålt tidens tand och vad som slitits ut. Motsvarande erfarenhet har vi ännu inte av det moderna byggandet. Alltså borde vi byggnadsvårdare ha något att lära nybyggandet när verksamheten nu åter tar fart.

Byggnadsutvecklingen i modern tid

Man har betraktat bostadsbyggandet som en konjunkturmotor i landet. Därför är. det intressant att se bakåt för att kunna ana framtiden. Under 1930-talet byggde vi cirka 20 000 lägenheter per år i Sverige. I slutet av 1960-talet hade vi stor bostadsbrist, därför tillkom det s.k. miljonprogrammet där man varje år mellan 1965 och 1975 byggde omkring 100 000 lägenheter. Därefter behövde vi förstås inte så många fler lägenheter. 1980-talet innebar att vi byggde 15 000-20 000 småhus och lika många lägenheter i flerbostadshus varje år. 1991 hade siffrorna ökat till nästan 30 000 respektive nästan 40 000 bostäder. Så kom "byggkraschen" och idag bygger vi under 5 000 småhus och under 10 000 lägenheter om året. Även den moderniseringsvåg som sköljt över landet har rasat till ett bottenläge.

Hur förhåller sig då kvalitet till pris? Priskurvan och kvalitetskurvan följs tyvärr inte åt. 1990-talets nybyggande var inte särskilt högkvalitativt - men mycket dyrt. Man kan i stället konstatera att det verkar vara efterfrågan som styr priset, inte kvaliteten.

Pris och kvalitet

Vi har så många hus att ingen vill eller har råd att bo i alla. De hus som ligger fel eller är fel utformade rivs nu utan att ha blivit använda. Ingen flyttar till orter där man inte kan få arbete och där det inte finns andra anledningar att bo. Befolkningen ökar heller inte alls som kommunpolitikerna önskar - vem skall då bo i så många nya hus?

Det lilla byggande vi trots allt har gäller platser där det finns arbetstillfällen genom et starkt näringsliv (exportindustri), utbildning eller andra attraktioner. Byggandet är således koncentrerat till storstäder och universitetsstäder, attraktiva lägen vid kusten och i kulturmiljöer. Detta innebär att kvalitetsstämpeln är extra viktig, det blir helt uppenbart dåligt att lägga ett billigt kortsiktigt nybygge bredvid ett kulturhistoriskt värdefullt gammalt hus.

Lågkonjunkturen befrämjar kvalitet då allt fler arkitekter ritar allt mindre och många byggare bygger väldigt lite. just nu är det precis rätt tid att skapa en bättre byggprocess där förlängd livslängd och underhållskrav får styra. Samverkan emellan olika parter optimerar lösningar och val samt eliminerar många fel i projektering och byggande.

Hur byggde man förr - och nu?

Vari ligger då skillnaden i nytt och gammalt byggande? Förr var planlösning och konstruktionsval givna av tradition och tillgång till material. Pappersexercisen för byggande var minimal. Ett par sidor täckte in all dokumentation som krävdes. För att bygga ett hus krävdes ibland en ritning, men då kunde ofta allt utläsas av en och samma ritning: material, dimensioner, måttsättning etc. En byggnadsbeskrivning förutsatte att byggaren hade erfarenhet och tog endast upp valen av material och kvaliteter. Jag har sett tillägget "där inget annat anges gäller sunt förnuft" i en gammal byggnadsbeskrivning. Idag får vi inte kalkylera med sunt förnuft. Det är istället fråga om att juridiskt täcka in allt så att tillläggsarbeten inte behövs.

Kvalitet var förr något som den anlitade byggmästaren borgade för genom sitt goda namn och referensbyggen. Att fuska med det som inte syns tycks vara en relativt ny företeelse. Kvaliteten var massiv i ordets verkliga bemärkelse. Nu mäts kvalitet i de synliga ytornas utförande, vad som finns i konstruktionen bakom tycks ointressant för köparen. Bara huset uppfyller de uppsatta kraven är det ok. Men hur länge ska huset uppfylla kraven? Tills garantin gått ut om två år? Tidigare var det personen bakom bygget - byggmästaren eller arkitekten - som stod för kvaliteten, idag är det en mängd bygghandlingar som skall borga för kvaliteten.

Återanvändning var förr en självklarhet. Även i våra förnämsta byggnader finner man ursprungligen inbyggt återanvänt material. Så sent som i en av det modernistiska Bromma flygplats hangarer finns inbyggt i takkonstruktionen ett stålfackverk från en bro. Att återanvända material behöver inte innebära kvalitetssänkning. Det tegel som finns kvar från ett gammalt hus har t. ex. bevisligen god kvalitet om det hållit så länge (dåligt tegel blir ju snart förstört!).

Hur fungerar ett hus?

Få material och få konstruktionstyper gjorde äldre hus lätta att förstå. 40 byggmaterial för 100 år sedan motsvaras idag av 40 000! Äldre hus var oftast oisolerade, alla material värmdes på samma sätt som inneluften. Vid temadagen fick vi veta varför golvbeläggningar lossnar, varför det möglar och läcker på olika ställen i våra nya hus, och varför gammalt byggsätt inte är direkt tillämpbart på nya hus. Torpargrunden är ett exempel: Då vi hade en varm murstock som gick ner i det luftade utrymmet i grunden och våra golv inte var isolerade blev det ett helt annat klimat under golvet jämfört med en torpargrund under ett modernt isolerat hus utan skorstensstock. Det gamla husets grund är torrare och friskare, men energikrävande.

Det räcker inte att komma med klyschor som att "husen andas" och att likna ett hus vid en människa. Vi måste veta hur husen fungerar tekniskt.

Å andra sidan måste vi också ta hänsyn till att beräkningar och arbetsutföranden som är teoretiska inte alltid stämmer med verkligheten, och då fungerar huset på ett annat sätt än det man tänkt sig! Kunskap kombinerad med sunt förnuft och god kännedom om hur ett bygge går till i praktiken är förutsättningar för att kunna välja rätt material och rätt utförande. För detta krävs samarbete mellan olika parter i byggprocessen.

Byggkostnaden är en mycket liten del av totalkostnaden för att driva en verksamhet i en lokal. Produkter och tjänster är i princip oberoende av byggkostnaden. Det är istället kostnader för underhåll, städning och personal som dominerar. Det finns alltså anledning att satsa på kvalitet från början. Ekonomiskt är också att lägga ner mycket arbete i tidiga skeden - förundersökning och projektering - liksom samordning.

Man behöver inte starta från början varje gång - att använda referensobjekt för att visa verkliga kostnader är tillämpbart. Det är viktigt att veta vilka konsekvenserna blir vid olika val av material och utföranden innan man börjar bygga. Simuleringar med dator kan vara till stor hjälp. Medvetenhet om kostnader på kort och lång sikt blir avgörande för arkitektens arbete och beställarens val.

Livscykelanalys och varudeklarationer för byggmaterial blir allt viktigare. Kretsloppstänkande innebar förr återanvändning till sista hela materialbit. Detta sätt att tänka måste vi återupprätta och dessutom se på hur miljön påverkas av våra val.

Utgiven i nummer:
4/1998
Författare
Kerstin Barup
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas