Boostugan - ett experiment i nygammal teknologi

Kategori: Övrigt

Torv fylls på i fönsterbröstningen samt uppe på vinden med hjälp av en fläkt. Fotograf/Illustratör: Tore Stenfelt

Tore Stenfelt är smed i Saltsjö-Boo. På gården står hans smedja intill familjens bostadshus och ett uthus. Nu har gårdsmiljön fått ett nytillskott i form av en rödmålad enkelstuga. Inspirerad av litteraturen om torvets förträfflighet som isolermaterial i husets väggar, bjälklag och tak beslöt sig familjen för ett experiment. Här presenteras resultatet.

Stugan (av familjen kallad »magasinet«) har anpassats fint till den gamla gårdsmiljön.

Tore Stenfelt är smed i Saltsjö-Boo. På gården står hans smedja intill familjens bostadshus och ett uthus. Nu har gårdsmiljön fått ett nytillskott i form av en rödmålad enkelstuga. Inspirerad av litteraturen om torvets förträfflighet som isolermaterial i husets väggar, bjälklag och tak beslöt sig familjen för ett experiment. Här presenteras resultatet.

"Boken ... vill visa hur våra småbrukare och industriarbetare skola kunna bygga enkla sunda billiga och välordnade bostäder med svensk karaktär. Inte tarvliga efterapningar af utländska herrskapsvillor utan svenska hem, sådana våra förfäder byggde. Ty bakom dem lågo svenska tankar, och det är svenska tankar vi skola tänka." Adrian Molin i Svenska Allmogehem, 1909.

"Sunda hus med svensk karaktär." Det låter väl bra! Detta fick bli utgångspunkten när min hustru och jag planerade för ett hus åt familjeföretaget att expandera i. En enkelstuga med måtten 5,8x10,5 m, takfotshöjd ca fyra meter, stående locklistpanel, sexdelade fönster och enkupigt taktegel. Svenskare tankar än så kan knappast tänkas. Intet spår av f'ördärfligt utländskt inflytande (s k EG-anpassning).

Efter denna renläriga ouvertyr började dock karaktären svikta. En timmerstomme kan ej panelas förrän efter ett par år. Stående spontat plank - för dyrt. Hur är det - regelstommen lär vara en amerikansk innovation från mitten av 1800-talet, s k balloonhouse? Kan den konstruktionen vid det här laget anses som neutraliserad svensk? I vårt fall blev svaret "med tvekan godkänd". Som fyllning i bjälklag, väggar och på vind valde vi i gengäld en garanterat svensk produkt - torv.

"Sådana hus blifva mycket varma, alldenstund torven är en särdeles dålig värmeledare, och till följd av torfvens absorptionsförmåga blifva de också fuktfria, hvarjemte luften i dem håller sig bättre ren." Så skriver herr S Coyet i artikeln "Om torfhus", Mosskulturföreningens Tidskrift , 1888. Han framhåller hur statare vid Sinclairhoms gods i Skåne föredrogo torfisolerade hus. "Det är för märkvärdiga hus, de der torfliusen; om vintern behöfver man ej täcka eller dyna öfver sig då man sofver, men om sommaren är det nödvändigt." Så yttrade en av godsets anställda. Om detta kommer gälla för vårt nybygge återstår att se.

Att isolera med torv

Arbetsgången vid isolering med löstorv är enkel. Bjälklagen förses med blindbotten i vanlig ordning. Väggarna bygges så att torv från vinden kan passera ända ner till syllen. Fönstersmygarna förses med utdragbara fönsterbrädor för påfyllning och efterkontroll av torven i fönsterbröstningen. Efter en tid packar sig proven något p g a vibrationer o dyl. Det är därför praktiskt att redan från början fylla vinden med så mycket extra torv att det räcker att kompensera sjunkningen.

Vi hade blivit lovade 60 m 3 prima frästorv av Nils Boman på Råsjö Torv AB. Fukthalt ej över 25%. Försommaren var regnfattig och varm. Förutsättningarna således de bästa. En stor lastbil med släp levererade torven direkt från mossen i Yttersävne norr om Sala. Trettio stora säckar som var och en innehöll 2 m 3 solvarm torv. Med hjälp av en rejäl fläkt och spirorör blåstes sedan torven på plats. Samma teknik användes som bekant för att blåsa upp hö på skullen. Utöver fläkten hade vi god användning av ett par hinkar, en trädgårdskratta och en snöskyffel.

Varför torv?

Med ett hygroskopiskt isoleringsmaterial i golv, väggar och tak, behövs ingen fuktspärr/plastfolie. Vem vill leva i en plastpåse? Plastfolien är nödvändig om isoleringsmaterialet är icke-hygroskopiskt, t ex stenull. Om vattenånga kondenserar i stenullen rinner dropparna ner tills det tar stopp. Vanligen samlas vattnet vid syllen. Ofta klarar inte väggen av den punktbelastningen. Den hinner inte ventilera bort fukten förrän nästa dusch kommer. Resultatet blir röta och mögel.

Fuktig luft som når daggpunkten i en torvvägg kondenserar och vattnet sugs upp av fibrerna. Genom att fibrerna är hygroskopiska fördelas fukten och hela väggen hjälper till att ventilera bort fukten. Många anser sig ha klara belägg för att detta ger sundare hus.

Huset färdigt

Efter att golven lagts in och väggarna målats är huset klart att tagas i bruk. Arbetet har gått bra och vi är nöjda med resultatet. Särskilt roligt tycker vi det har varit när så många förbipasserande har uttryckt sin uppskattning över att fä se "ett riktigt hus". Man säger: 'Just så såg morfars hus ut eller "Hemma fanns det många sådana här hus."

Kanske visar detta att fler än vi tror ännu tänker svenska tankar.

Utgiven i nummer:
4/1990
Författare
Tore Stenfelt
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in