Balkongen – en utsatt byggnadsdel

Kategori: Övrigt

Balkonger är viktiga beståndsdelar i gatubilden, inte minst i stadsdelar med funkiskaraktär. Här Sankt Göransgatan på Kungsholmen i Stockholm

Få byggnadsdelar har så stor betydelse för arkitekturen och gatubilden som balkongen. Men renoveringshistorien är ett svart kapitel – för varje dag blir ursprungsbalkonger allt ovanligare. Underhållet har setts som besvärligt och dyrt, dessutom har "underhållsfritt" aluminium lockat. Men varför byta räcken av överlägsen kvalitet? Det undrar Martin Lagergren, som här ger råd om vård av balkonger.

Halvrund kantbalksbalkong med synliga rostskador. Är balkongerna i detta skick är det läge att konsultera en kunnig konstruktör.
På en av Stockholms arkitektoniskt mest intressanta 1940-talsbyggnader börjar rostskadorna på räckena göra sig påminda. De uttrycksfulla och för årtiondet typiska räckena kan inte ersättas av aluminium utan att byggnadens arkitektur förvanskas. Här behövs en snar insats!
Utsökt funkisbalkong på Frejgatan, Stockholm,. Notera det mjukt rundade räcket, storsinusplåtens raffinerade skuggverkan och de eleganta infästningarna av räcket i plattans kantbalkar.

Balkongen kan delas upp i bärande konstruktion och räcke. Generellt är det lättare att inspektera och utföra arbeten på räcken än på bärverk.

I småhusbebyggelsen och i mindre flerfamiljs- hus är balkongkonstruktioner av trä vanliga. I städerna dominerar järn- och betongkonstruktioner. Fram till andra världskriget då materialbrist tvingade fram järnbesparande konstruktioner byggdes balkonger genom att järnbalkar spändes in i yttermuren eller bjälklaget. Mellan kantbal- kar av järn lades en oarmerad betongplatta med plåtavtäckningar och beläggning av gjutasfalt. Konstruktionerna var rejäla och det är ovanligt att balkarna måste bytas.

Från exempelvis 1890-talet finns ett stort antal balkonger kvar. Förutom målningsunderhåll av järnet har plattans fyllning och eventuella tätskikt vanligtvis förnyats någon gång.

Dolda skador
Bristande underhåll av plåtavtäckningar och asfaltbeläggning kan ge upphov till dolda korro- sionsskador på balkarna. Många gånger räcker det att riva betongfyllningarna, rostskyddsbehandla balkarna och gjuta en ny fyllning. Ibland räcker det att byta asfaltskiktet. Men det finns fall där rostangreppen är så allvarliga att balkarna måste skäras loss och ersättas med nya som svetsas på där balken är frisk. Detta är möjligt att göra även om skadorna finns ända inne vid fasaden.

Armerade betongplattor har kortare livslängd, cirka 50 år, men många åtgärdas efter bara 30 år. Betongens naturliga åldrande gör att koldioxid tränger in och sänker PH-värdet, vilket gör att armeringen rostar och expanderar. Det brukar visa sig genom att armeringsjärn framskymtar i framkanten eller sidorna av plattans botten. Ett annat tecken är att bitar av betongen faller ner.

Genom ett karbonatiseringsprov kan man ta reda på om det är dags för åtgärder. Provet utförs genom att fenolftaleinlösning appliceras i borrhål och indikerar eventuellt sänkt pH-värde.

Underhållet kan bestå av en partiell lagning med reparationsbetong. Nästa steg är framkantslagning där någon decimeter av betongen i plattans framkant byts ut. Vanligast är emellertid omgjutning, där plattans armeringsjärn friläggs genom bilning och ny betong gjuts i form runt de gamla järnen.

Räcken
Räcken på järn- och betongbalkonger bestod fram till 1950-talet av öppna galler av smidesjärn fäst i plattans kanter och ofta också i fasaden. Från 1930-talet blev det vanligare med täckta fronter, som i kombination med smidesstommen utgjorde räcket. De olika frontmaterialen har sin egen skade- och renoveringsproblematik – men det gäller att vara rädd om smidesstommen. Med rätt underhåll är den outslitlig och ska till varje pris värnas.

Järn har samma fiende oavsett var det används – rost. Underhåll av smidesräcken består i att hålla rosten stången genom målning. Rosten avlägsnas genom traditionellt slitgöra – skrapning och stålborstning med handredskap, manuella eller el- drivna. Blästring kan vara ett alternativ, men i tät bebyggelse krävs ordentlig intäckning och bullret är ett problem.

I samband med åtgärder på betongplattan kan räcken tas till verkstad för blästring och målning. Blästring innebär alltid viss åverkan på godset – lättblästring och kolsyreblästring att föredra.

Rostskydd
Det finns många metoder och åsikter om rostskyddssystem för järn. Redan på 1930-talet och säkert ännu tidigare experimenterades med olika tillsatser av metallpreparat för att förbättra linoljefärgens rostskyddande förmåga. Man bör vara medveten om att vanlig linoljefärg sannolikt ger korta underhållsintervall. Därför bör det övervägas om något modernt målningssystem kan användas. I Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts rapporter, 2006:05 och 2007:01, kan du läsa mer om tester med olika färgtyper för rostskydd på kulturhistoriska byggnader (www.sp.se).

Frontplåtar som drabbats av rost kan vara svåra att underhålla. Sedan ett antal år finns slät småsinusprofilerad plåt att beställa. Se däremot upp med den grängade, knottriga aluminiumplåten, den ger inte rätt karaktär åt räckena. Är de ursprungliga frontplåtarna endast i behov av ommålning bör man inte byta.

Fronter av skivmaterial, balusterräcken och 1800-talets tunga räcken där olika material kombineras är också komplicerade att underhålla. Här krävs ofta att uttjänta delar ersätts med kopior.

Räckets svaga punkter är ofta infästningarna i plattan eller kantbalken. På kantbalksbalkonger är infästningen ofta effektfullt formad med djärvt svängda former. Var aktsam på den viktiga detaljen om infästningen måste göras om. 

Göra själv
Fastighetsägaren kan själv utföra den viktiga okulärbesiktningen. Jakten går på rost och dålig avrinning orsakad av skadade plåtavtäckningar. Har huset betongbalkonger är det betongbortfall och framkomna armeringsjärn som är av intresse. Finns det misstanke om att något inte är som det ska bör du alltid ta med en konstruktör. Konstruk- tören kan, förutom att beräkna hållfastheten, göra karbonatiseringsprov och avgöra om det är dags för åtgärder.

Smidesräcken håller i hundratals år. Är det bara fråga om någon eller några balkonger är det inget som hindrar att man själv skrapar, rostskyddsmålar och färdigstryker smidet eller järnbalkarna.

Är balkarna eller betongplattan i gott skick är det bara att handla upp en enkel målningsentreprenad. För att minimera risken för tvister bör du ta fram ett standardavtal enligt AB 04 (Allmänna Bestämmelser) och låta en byggkonsult ta fram ett förfrågningsunderlag. Det reglerar entreprenadens omfattning, vem som ansvarar för vad och vilka metoder och produkter som ska användas. AB 04 är framtagna av byggbranschens parter för att underlätta relationen mellan beställare och entreprenör. Formulär finns att ladda ner på Byggandets kontraktkommittés hemsida, www.foreningenbkk.se. Begär à-priser på alla åtgärder och fråga entreprenören efter referenser. Tänk på att eventuell ställningshyra kan vara dyr. Kanske kan balkongmålningen samordnas med andra fa- sadarbeten? Kom också ihåg att målning är väderberoende. Ge målaren tid. Temperaturen måste vara stabil och över 5–10 grader.

För experterna
För större åtgärder är det läge att anlita en konsult eller en specialiserad entreprenör som följer projektet från start till mål: tar fram det nödvändiga förfrågningsunderlaget, sköter upphandlingen, upprättar avtal, håller i byggmöten och besiktning under och efter arbetet. Det är bekvämt och allt blir proffsigt skött. Kostnaden är vanligtvis intjänad och mer därtill.

Duktiga byggkonsulter finns på både större och mindre företag, men det kan vara svårt att veta om de har ett byggnadsvårdande perspektiv. Det är viktigt eftersom konsulten får stort inflytande. Fråga efter referenser och be konsulten motivera åtgärdsval, föreskrivna metoder, produkter och anbudslämnare. Det finns även entreprenörer som är specialiserade på balkonger. Finns tid, ork och kompetens kan fastighetsägaren själv hålla i projektet, men tänk på att utan förfrågningsunderlag är det svårt att jämföra entreprenörernas anbud.

Vid omfattande insatser, t ex byte av delar, är det viktigt att få se prov på och godkänna nytillverkade delar innan hela beställningen görs. Glöm inte att museernas byggnadsantikvarier kan vara behjälpliga som bollplank och ge råd kring exempelvis färgsättning.

Fallgropar
Oavsett om det är konsulter eller entreprenörer du har att göra med, så tänk på att inte nöja dig med besked du inte litar på. Det går visst att återanvända räcket när man gjuter om plattan! Bli inte heller förskräckt om entreprenören säger att han inte kan lämna garanti på arbetet. Prata med en konkurrent. Det som är sant för en behöver inte vara sant för en annan.

Det kan finnas olika skäl till de besked du får. Var påläst och kritiskt våga ifrågasätta. Att inhämta en "second opinion" är inte dumt i byggbranschen, inte minst för balkonger där kutymen länge varit att slentrianmässigt byta istället för att underhålla.

Tips och råd
Se till att få underhållsanvisningar och produktbeskrivningar. Fall inte för påstötningar att förstora plattorna. Byggnadens arkitektur ändras och det är inte säkert att räcket kan återanvändas.

Undersök om balkongen kan göras säkrare ur klättrings- och fallsynpunkt. Ofta krävs att räckeshöjden görs normenlig, 110 cm, när balkongräckena monteras ned. Höjning av räcket sker vanligtvis genom att en extra, smäcker överliggare monteras. Kom ihåg att undersöka om räcket kan höjas undertill!

• Se upp för föreskrifter i AMA som inte är anpassade till äldre hus. Ett exempel är plåtavtäckningar på kantbalksbalkonger. Var noga med att de byts till lika befintliga och inte får för stora språng.

Nya balkonger?
Att bygga balkonger på hus som aldrig haft några, eller att utöka antalet balkonger på en fasad är alltid problematiskt från kulturhistorisk synpunkt och ofta svårt att lösa på ett arkitektoniskt lyckat sätt. Har man ändå bestämt sig finns några viktiga beslut att fatta. Flera exempel i Stockholm visar hur det kan bli när inte alla i bostadsrättsföreningen har lust eller råd att skaffa balkong – balkongerna hamnar slumpvis på fasaden. En viktig uppgift är att se till att alla verkligen är överens.

En annan fråga som måste utredas är hur balkongerna kan monteras. Är ytterväggarna för tunna kan inte balkonger hängas upp med diskreta infästningar, utan våningshöga dragstag eller utvändiga balksystem måste till. Sådan utvändig bärning innebär ofta att byggnadens kulturvärden förvanskas.

Placering och utformning av balkongerna bör diskuteras med arkitekt eller antikvarie. Lita inte på att balkongleverantören som byggt balkonger på hundratals hus har den rätta lösningen för just er fastighet. Det är viktigt att förhålla sig till arkitektoniska element som burspråk, listverk och fönstersättning. Balkongernas storlek, räcken, detaljering och plattornas undersidor ska fungera ihop med huset. Antikvariska principer om att nytillskott ska vara tydligt avläsbara bör inte tas för bokstavligt – balkongerna bör anpassas till ur- sprungsarkitekturen. Eftersom nya balkonger ska uppfylla moderna krav om storlek och räckeshöjd kommer de ändå att vara urskiljbara som tillägg.

Enkla smidesräcken av gallertyp är en gångbar lösning. Se dock upp för vad vissa balkongtillverkare kallar smide, det kan röra sig om byggsatser som monteras med bult och som inte har mycket gemensamt med en riktig smidesbalkong. Begär alltid att få se en provbalkong i full skala!

Lika viktigt är att beställa rätt balkongdörrar. Dörrarna bör anpassas till befintliga fönster vad gäller dimensioner och profilering. Precis som med fönster är det oftast mindre snickerifabriker som kan leverera efter sådana önskemål.

 

Utgiven i nummer:
3/2009
Författare
Martin Lagergren

arbetar som byggnadsantikvarie vid Restaurator i Stockholm. 

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in