Att tillverka 1700-talstapeter

Kategori: Övrigt

Tryckta papperstapeter har satts upp även i exklusiva miljöer. Vid restaurering av det kungliga slottet i Strömsholm påträffades enkla men eleganta tapeter, som nytrycktes efter de gamla fragmenten.

Några av de äldsta kända tryckta papperstapeterna i Sverige som bevarats i sin ursprungliga miljö sitter i Strömsholms slott i Västmanland. Strömsholmstapeterna tillkom under perioden 1766-74, några år senare sattes papperstapeter upp även i en annan kunglig miljö, nämligen Drottningholmsteatern.

Tryckteknik och montering är likartad för de båda byggnaderna. Tillverkning och montering av papperstapeter i det tidiga 1700-talet finns dokumenterade i Jean Michel Papillons Traité historique et pratique de la gravure en bois påbörjad 1734 och publicerad 1766. Papillion redovisar en tryckmetod med blocktryck som väl överensstämmer med erfarenheterna från Sverige. När det gäller monteringen på vägg redovisar Papillon andra metoder än de som använts vid Strömsholm och Drottningholm.

I de svenska exemplen har pappersarken limmats samman till våder. Därefter har våderna infärgats med en bottenkulör samt försetts med mönster tryckt som blocktryck. De färdiga våderna har sytts samman till sjok som slutligen spikats direkt på väggen.

Varför de svenska tapetmakarna valt en annan metod än den i Frankrike vanliga kan vara tapetserarnas erfarenheter bl. a. från montering av gyllenlädertapeter. Det kan också vara ett tecken på att papperstapeterna var värdefulla och monteringssättet medgav möjlighet att flytta tapeten.

Strömsholmstapeterna

Vid restaureringsarbetet vid Strömsholm har vi haft anledning fråga oss vilket värde dessa papperstapeter åsattes. Var de då endast en ersättning eller ett provisorium i avvaktan på vävspänning eller boasering av väggfälten? Snickeriernas utformning vid Strömsholm kan antyda det då bl. a. foderprofilerna försetts med förtagningar för ramverk. Ändå är det ju faktiskt så att inredningsarbetet utförts för den blivande drottningen Sofia Magdalena.

Vid Strömsholm finns två rum med originaltapeter. I båda fallen är de idag rejält blekta. Båda tapeterna har haft kraftig kulör. Bottenkulören var i Audiensrummet ljust blå och i Kronprinsens sängkammare blåaktigt grön. Dekorationen består av vertikala spetsliknande bårder i vitt kombinerat med mångfärgade blomstergrupper. Tapeterna har olika form på den vertikala bården. En blomgrupp med två rosor samt ytterligare en blomma förekommer på båda tapeterna. I Kronprinsens sängkammare förekommer dessutom en enkel ros som dekoration.

Vintern 1992-93 återfanns ytterligare en tapet vid arbeten i Pagebyggnaden, ett bostadshus från sent 1670-tal. I vindsbjälklaget hittades en tapet med kraftigt ockragul bottenkulör och med ett mönster som helt sammanfaller med Audiensrummets tapet.

Under 1990-talet har vi tillverkat två nya tapeter vid Strömsholms slott. I båda fallen handlar det om rekonstruktioner utgående från originalen på slottet.

Den blå tapeten

År 1992 genomfördes den första tillverkningen. En rekonstruktion av Audiensrummets ursprungligen ljusblå tapet utfördes. Tapeten tillverkades av tapetmakare Birgit Burström. Papperet utgjordes av lumppapper från Lessebo Pappersbruk, tillverkat av 100 procent bomullslump. Ett vitt papper av hög kvalitet som inte medförde några problem vid limnings- och tryckningsarbetet. De vita vertikala bårderna samt de vita bottnarna till blomgrupperna trycktes med screentryck. Därefter trycktes blomgrupperna som blocktryck för att slutligen färgläggas för hand. Den färg som användes vid tryckningen var en emulsionsfärg av fabrikat Lim & Handtryck.

Vid montering i slottet utvecklades en metod som bygger på hur originaltapeterna satts upp. Våderna syddes samman till sjok som sedan spikades på väggen.

Resultatet har stora kvaliteter men är egentligen »för bra«. Mönsterpassning, tryck samt papperets planhet blev med den valda tekniken för exakt. Tapeten saknar det liv originalen har. Samtidigt lyckades vi inte helt med bottenkulören, det ljusblå inslaget saknas nästan helt.

Den gula tapeten

När vi vintern 1994-95 fick en möjlighet att rekonstruera ytterligare en 1770-talstapet kändes det angeläget att i rekonstruktionsarbetet ta ytterligare steg för att komma närmare originalet.

Tapetpapper

För att vi skulle kunna tillgodogöra oss den samlade kunskapen om handpapperstillverkning anlitades pappersmakare Sanny Holm för tillverkning av tapetpapper. Tillverkningsmetoden är idag i princip densamma som på 1700-talet men det finns också moment som avviker. Råmaterialet är det största problemet men också limningen innebär en annorlunda teknik idag jämfört med 1770.

Råvara

På 1770-talet tillverkades papper till 100 procent med linnelump som råvara. Lumpen sorterades i olika kvaliteter som sedan kombinerades beroende på vilket papper som skulle tillverkas. Råmaterialet vid tillverkningen av papperet till den gula Strömsholmstapeten utgjordes av oanvända linnehandukar som lutbehandlats och tvättats en gång, halvlinne samt halvtyg tillverkat av linnefibrer respektive bomullsfibrer. Halvtyget är en produkt från massaindustrin.

Grov- och finmalning

I grovholländaren mals varje kvalitet för sig. Avsikten är att få isär varje fiber i hela dess längd. I finholländaren mals sedan blandningen av de olika kvaliteterna, då fibrerna ska bli fransiga i ändarna. Malningen tar tid och kräver ett stort mått av yrkesskicklighet. Fibrerna får inte skäras av utan ska behålla sin längd.

Formning

Formen utgörs av en träram med stödribbor och tvärstång. Botten utgörs av en viraduk tillverkad av metalltråd. Idag används ofta mässingstråd.

I »kypen« blandas vatten och fibrer till den s.k. mälden, 1-2 procent fibrer och resten vatten. Formaren fångar upp massa i formen. Hur mycket som fångas avgör det färdiga papperets vikt. Formen skakas i längs- och sidled, man driver ihop fibrerna. Fibrerna lägger sig ned vid drivningen. Ju mer man driver desto slätare papper.

Guskning och torkning

Därefter guskas arket av på en yllefilt. Filtens yta avgör det färdiga papperets gräng. Ett antal ark med mellanliggande filtar bildar en bunt. Efter guskningen läggs bunten i press för att avlägsna vatten.

Vid tillverkningen av papper till den gula tapeten lades papperet efter pressning på ett mellanläggspapper. Därefter pressas bunten på nytt. Avsikten var att motverka krympningen. Slutligen hängs arken på tork.

Limning

Limning av papper utförs för att det ska fungera som skrivpapper eller vid tryck så att bläck eller trycksvärta inte »blöder«. Vi vet inte om tapetpapper limmades på 1700-talet. I vilket fall som helst limmades papperet till Strömsholmstapeten.

Idag sker limningen genom limtillsats direkt i mälden. Vi använde ett modernt syntetiskt lim. Traditionellt ytlimmades det färdiga papperet genom att en bunt med ark doppades i en svag animalisk limlösning.

Tryckning

Tapeten tillverkades på Strömsholm. Vinden till Norra stallet fungerade utmärkt som tapetverkstad. Det första momentet var att limma samman lumppappersarken till våder. Limningen utfördes med ett svagt animaliskt lim, hornlim. Vi fick en del dragningar i limskarven vilka jämnades ut genom värmebehandling med strykjärn på papperets baksida.

Nästa moment var infärgning av bottenkulören. Limfärgen utprovades med olika tillsatser för att möjliggöra fortsatt tryckningsarbete. Limfärgen har tillsatser av glycerin, honung och såpa. De pigment som använts för att få fram den gula kulören är guldocker med tillsats av terra di Siena.

Limfärgen påförs med plafondpensel i kraftiga tag tvärs våden. Våden blev bucklig på hela ytan men mest i skarven mellan arken. En ny värmebehandling genomfördes genom strykning av vådens baksida.

Det tredje momentet var blocktryckning av mönstret. För tryckning av de slingrande vertikala bårderna hade ett stort block tillverkats i trä och mässing. Blocket visade sig vara för stort med tanke på det »levande« papperet. Det delade i två delar varefter tryckningen kunde genomföras. Därefter trycktes buketternas två konturer, en svart och en röd. Limfärgen som användes till blocktryckningen gavs en tillsats av honung. Slutligen färglades blombuketterna med pigmenterat limvatten.

Montering

De färdiga våderna flyttades från stallet upp till slottet. Här inrättades tapetverkstaden i Kinesiska matsalen intill det förmak där den färdiga tapeten skulle monteras.

Våderna syddes samman till sjok. Tekniken hade vi utvecklat vid den första tapetrekonstruktionen. Två våder läggs på varandra. Innan har vådernas kanter vikts. Sömmen utförs alldeles utanför vecket och för att den ska kunna utföras på ett bra sätt fixeras våderna med tunna trälister och klämmor. Sömmen tråcklas slutligen med en grov linnetråd. Därefter tillfogas, på samma vis, det antal våder som behövs för ett sjok.

Sjoket lodas in på den aktuella väggytan. Anpassning till taklist, bröstningspanel samt innerhörn sker genom invikning av sjoket. Därefter spikas det mot väggen. Sedan fästes de övriga sjoken på samma vis.

Originaltapeterna är spikade med smidd klippspik direkt i kalkputsen. För montering av de nytillverkade tapeterna fästes först tunna furulister över putsen mot taklist, bröstningspanel samt foder. Sjoken fästes i trälisterna med kort trådspik med stor skalle. Till sist målades spikskallarna med alkydoljefärg i tapetens bottenkulör.

Slutsatser

Slutresultatet av arbetet med den gula tapeten är bra. Vi har kommit en bra bit på väg. Det som kan förbättras vad det gäller infärgning, tryckning, montering handlar framförallt om fortsatt utveckling av den limfärg som används. Här behövs ytterligare analysarbete. En annan del där vi antagligen kan komma längre är vid tillverkning av papperet. Det handlar om råvaran där vi nästa gång enbart ska använda lump men också om limningsmomentet där ett animaliskt lim ska användas. Vi ska också pröva papper som ej är limmat. Det finns egentligen ingen anledning att limma papperet med den tryckteknik vi använde

Utgiven i nummer:
4/1999
Författare
Björn Norman

Slottsarkitekt för Strömsholm, för övrigt verksam som privatpraktiserande arkitekt i Eskilstuna.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in