Övrigt

Läget för linoljefärgen

Jämfört med den moderna färgindustrin är linoljefärgtillverkningen i Sverige försvinnande liten. Men intresset för traditionell färg växer och för att möta tillverkarnas intressen och kundernas behov finns nu Svenska linoljeföreningen.

Byggnadsvårdare av en slump

När Lars Sundin ärvde gården i Hälsingland hade han knappt hört ordet byggnadsvård. Men en ny kärlek och en gammal hyvel väckte hans nyfikenhet på gamla tiders byggnadssätt. Anne Ralf Hållbus åkte till Joners – 80 meter släktgård som bit för bit håller på att återställas till ursprunget.

Det brinner!

Historiskt har bränder varit det största hotet mot våra trästäder. Reglerna utformades för att förebygga snarare än för att släcka bränder och dagens brandskydd bygger på lagstiftning från 1800-talet. Värt att tänka på – inte minst för den som bor i ett gammalt hus, skriver Hans Andersson på Brandskyddsföreningen.

Putsat för framtiden

Medan åtskilliga statliga slott genomled en brutal putsrenovering på 1970-talet, slapp Skokloster cement på fasaden. Med mod att gå mot strömmen letade sig slottsarkitekten Ove Hidemark fram till ett bruk med rötter i dåtiden som håller för framtiden. Kristin Balksten berättar hur det gick till.

Gjuteriet blev högskolebibliotek

Stora delar av det som en gång varit det blomstrande industriföretaget Jönköpings Mekaniska Werkstad revs på 1980-talet. Men några byggnader fick stå kvar. I vår serie om återvända byggnader berättar Arja Källbom om gjuteriet som blev ett av landets vackraste bibliotek.

Vem gör morgondagens detaljer?

Byggnadsvården uppstod som en reaktion på 1960-talets rivningar och bristfälliga nyproduktion och sedan dess är vi vana att blicka bakåt. Men hur blir det framtiden, vilka utmaningar och möjligheter står vi inför? Björn Ohlén sneglar i kristallkulan.

Sugen på att bli med station?

Har du drömt om att få äga en gammal järnvägsstation, ett godsmagasin eller en avlägset belägen banvaktsstuga? Nu har du ett gyllene tillfälle! 150 järn­vägsbyggnader kommer att rivas eller säljas och till en låg penning kan du bli ägare till en av dem. Peter Sörensen berättar mer.

Hällnäs station

Nu har Trafikverket snart avvecklat alla de fastigheter man inte behöver för sin kärnverksamhet. Många gedigna järnvägsbyggnader har rivits, men här och där har lokala krafter tagit saken i egna händer. Anders Nordström skriver om initiativet i Hällnäs.

Kulturvård på italienska

Det var våren 1999 och han skulle bara ta en sväng med motorcykeln. Tio mil från sin gård utanför Pescara blev han stående, som förtrollad. Daniele Kihlgren hade kommit till bergsstaden Santo Stefano di Sessanio, 1254 meter över havet. Hit kom han för att stanna. Maj-Britt Andersson berättar om en viljestark företagare som gör storverk för kulturarvet, och därtill tjänar pengar.

En annorlunda skola

En gymnasieutbildning utan läxor och minimalt med teori. På Kulturhantverket i Haninge handlar undervisningen om praktisk byggnadsvård.
Katarina Arnstad åkte dit och mötte elever som äntligen hittat ett plugg där de trivs.

Kulturarv i norr

Ur kyrkplikt och långa resvägar föddes behovet av kyrkstäder, där människor kunde bo i samband med kyrkobesöken. En gång fanns över 70 kyrkstäder i Sverige, men många fick förfalla tills de revs. Jennie Sjöholm tar oss med till några av dem som överlevt.

En väg kantad av löften

En allé visar att målet är nära; att gården man färdats mot snart kommer synas mellan träden. De trädkantade vägarna berättar också om en jordbruksbygd i förändring och om hur vår syn på naturen skiftat genom tiden. Patrik Olsson visar vägen genom alléernas landskap.

Herrgårdens hemliga hus

Herrgårdens hus är långt fler än slottsliknande huvudbyggnader och imponerande stallar. Smedjor, brygghus, badhus, torp och dass – alla berättar de om livet som levts på gården. Följ med Calle von Essen på en tur bland de avsides husen på släktgården Ulvåsa.

På naturlig grund

Enklare kan det knappast bli. En sten under varje husknut och däremellan mer eller mindre konstfärdigt utvalda, behandlade och utplacerade stenar som tillsammans bildar den naturstensgrund som synts under allt från små torp till stora träkyrkor ända sedan 1200-talet.

Snickarbocken – byggd på erfarenhet

Om du har genomlevt några renoveringsprojekt vet du att stadiga arbetsbockar är näst intill oumbärliga. Lägg ett par plank på bockarna och du har en utmärkt arbetsbänk. Bra bockar har en tendens att försvinna. Du hittar dem i grannens garage, eller under midsommarbordet. Nils-Eric Andersons snickarbockar finns nog lite här och var, de är nämligen ovanligt stadiga och användbara.

Fika med hönsen

I fikarummen pratas det höns som aldrig förr, till och med i storstäderna. I USA finns en hel rörelse med egna hemsidor som Chickens.org och Backyardchickens. Höns är stort, och odlingar. Björn Ohlén har länge funderat på kombinationen och i sommar ska det äntligen byggas, växthuset med plats för hönor.

Rörformig funktionalism

Vi har alla förvånats över det förra sekelskiftets lamparmaturer, vars nakna glöd- lampor exponerades som om de vore något att stoltsera med. Men hur många har sett en lysrörskrona? Eller har en dekorativ lysrörsarmatur från Orrefors hängande i taket? Jonas Eriksson lär oss mer om det en gång hyllade lysrörets historia.

Punkig idyll Lassegården är mer än sina grönsaker

Vi har alla åkt förbi dem, kostallarna och ladorna som en gång var bondens stolthet men idag förfaller sedan jordbruket avvecklades. I decennier har vi också matats med bilder av den sorgesamma landsbygden vars invånare inte har vett att flytta. Nå, det finns mer att säga. Eva Löfgren besökte Lassegården, som är allt annat än sorgesam.

Politikern som ändrade sig

Carin Flemström var säker: nya bostäder behövdes på Dalarö. Som s-märkt ledamot av stadsbyggnadsnämnden var hon positiv till bygget av nio trevåningshus i betong mitt i byn, bland träbebyggelse från 1800-talet.

Men också en politiker kan ändra sig om argumenten är de rätta. Här berättar hon själv hur det gick till

Radon – ett laddat ämne

Bara ordet radon skrämmer många och att byggnader rivs med hänvisning till höga radonhalter är inte ovanligt. Men är det nödvändigt? Nej, skriver Arja Källbom. Radon är ingen anledning att riva äldre värdefull bebyggelse

Så räddades badhuset i Hagfors

Kommunen ville riva det gamla varmbadhuset i Hagfors och hänvisade till höga radonhalter. Men beslutet drogs tillbaka och byggnaden räddades – för stunden. Arja Källbom berättar om hur det gick till och frågar: Vem vill ge denna vackra byggnad en ny framtid?

Gods & gårdar i förorten

I århundraden präglades landskapet kring huvudstaden av stora herrgårdar. När staden i slutet av 1800-talet köpte upp mark för framtida exploatering förändrades bilden och i dag återstår mycket lite av de forna herresätena. Ulrich Lange och Hedvig Schönbäck berättar om en skärva av historien som hjälper oss förstå den moderna förorten.

Hårda fakta om svensk stenindustri

Vid sidan av trä är sten det äldsta byggnadsmaterial vi har i Sverige. Man kan tycka att vi genom århundradena borde ha lärt oss hur man vårdar och underhåller stenen för framtiden. Men hur ser det ut i dag? Rolf Danielsson berättar om svensk stenindustri och dess utmaningar.

Detaljeringsgrad avgör i rättsprövning

Plan- och bygglagen infördes 1987 och därmed blev det lagskydd som byggnadsvårdssektorn kämpat för verklighet. 26 år och en förnyad PBL senare gick Maria Ros sista året på bebyggelseantikvariskt program i Göteborg och undrade vad som faktiskt skyddas av lagen – och vad som faller utanför

Är de grönaste husen redan byggda?

Som ägare till ett gammalt hus kan det ibland kännas svårt att försvara de ursprungliga fönstren eller den tunga, men i övrigt oisolerade timmerstommen. Vi vill ju alla bidra till ett energisnålare samhälle. Björn Ohlén och Marte Boro berättar om studier som ger oss nytt råg i ryggen.

Sjöboden som brann, och återuppstod

Ibland är olyckan framme och vare sig brandvarnare eller pulversläckare kunde rädda det gamla huset. Vad gör man då? Bygger nytt så klart, med försäkringsbolaget i ryggen, en lokal byggare och kloka material. Läs mer om Hans Mårtenssons återuppståndna sjöbod.

Kulturhistoriskt värde - en faktor att räkna med

Att välbevarade kulturmiljöer bidrar till hållbar utveckling är de flesta av oss övertygade om. Men för att få politiskt genomslag måste det kunna beläggas. När antikvarierna i Halland fick chansen att undersöka den ekonomiska aspekten hittade de intressanta samband mellan byggnaders kultur- historiska värde och priset en köpare är villig att betala. Dennis Axelsson berättar om projektet.

Byggnadsvården – en företagssektor i stark tillväxt

I Sverige finns ett stort antal företag verksamma inom byggnadsvård. Dessa kompetenta hantverkare, arkitekter, byggnadsantikvarier, tekniska konsulter och materialproducenter, utgör själva förutsättningen för att vård och restaurering av landets alla kulturbyggnader ska kunna genomföras. Henrik Larsson berättar mer om företagen och deras nätverk.

Unikt i Uppsala

Det gamla trähuset i Uppsala bjöd på oanade överraskningar. Bitvis rötskadade locklister visade sig dölja en paneltyp som nästan helt försvann när stora delar av Uppsalas träbebyggelse revs i mitten av förra seklet. I dag är huset med det anonyma namnet C59:12 åter klätt i slät Uppsalapanel. Johan Dellbeck var med under renoveringen och berättar hur det gick till.

Djurgårdsstaden – från fattigkvarter till gentrifierad idyll

Intill Beckholmen på Djurgården ligger Stockholms enda sammanhållna trästadsmiljö. Trots en okänslig renoveringsvåg på 1970-talet har stadsdelen behållit mycket av sin karaktär och så sent som 1999 flyttade hyresgästerna från det sista huset utan alla moderniteter. Göran Söderström visar runt i sina hemkvarter.

Den städande detektiven

Spår efter skvimpande rödvinsglas och prinsessor på höga stilettklackar. Damm, mögel och skadedjur ... Att hålla rent på slottet är ett arbete som kräver såväl kunskap som förutseende list. Anne Ralf Hållbus träffade Lisa Nilsen, konservator med städning som specialitet.

Hus sprungna ur jorden

När folkskolläraren Lars Petter Norrgren på 1920-talet byggde ett hus med väggar uppförda av samma lerjord som huset stod på, drog grannarna på munnen. Nära 90 år senare tog hans sonson Flemming Norrgren initiativ till att bygga tre liknande hus och utnämndes till årets byggnadsvårdare. Eva-Rut Lindberg berättar historien om tre generationer lerjordsbyggare i Halland.

Välkommen in i jordkällaren

Med ett utbrett potatisodlande i början av 1800-talet ökade behovet av bra förvaring. Sten fanns det gott om i åkrarna och med kunskap hämtad från såväl kyrkobyggen som medeltida källarvalv förseddes många svenska gårdar med jordkällare. Per Zackrisson tar oss med till ett skafferi som står sig än.

Detaljerna som gör hela skillnaden

Tro aldrig att du har sett allt, för det finns alltid nya (gamla!) hus med nya sällsamma detaljer. Rätt vad det är lär du dig namnet på en byggnadsdel du aldrig tidigare noterat och plötsligt ser du bara skurklossar, karnisprofiler eller knutlådor. Eva Löfgren beskriver några av sina favoritdetaljer.

Lata dagar i masonittältet

Efter andra världskriget blev camping ett folknöje. Med två lagstadgade semesterveckor och ett litet tält var det plöts­ ligt möjligt att röra sig utanför kvarteret och se nya platser. De flesta tältade, få hade råd med husvagn men här och var upp­ stod andra lösningar. Lars-Eric Jönsson beskriver ett av vår tids mindre kända kulturminnen.

Konsten att bada kallt

Vill du bada stilfullt, bada i kallbadhus, dessa säregna byggnadsverk som hade sin storhetstid under en kort period kring förra sekelskiftet. Helena Lind berättar om arkitekturen som följde i hälsobadets spår och om dagens modiga utövare.

Sålt är sålt

Om lagskydd, oseriösa fastighetsköp och Häverödals tingshus.

Även byggnadsminnen kan råka illa ut; Häverödals tingshus i Uppland är ett av dem. Karin Linder berättar tingshusets his- toria och frågar sig hur effektiv lagstiftningen egentligen är och vilka ägandeformer som är de bästa för landets mest värdefulla kulturbyggnader?

Laser istället för måttband

När Gävle hamn ska utvecklas ligger sekelskiftesvillan Sjötorp i vägen. Än så länge har inga beslut fattats om husets framtid, men för att för att ligga steget före gav kommunen Bjerking arkitekter & ingenjörer i uppdrag att kartlägga byggnaden i detalj. Här beskriver Joel Ringh det omsorgsfulla dokumentationsarbetet.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in