• Allt om byggnadsvård....

    Här har vi samlat de flesta av våra artiklar från vår medlemstidning Byggnadskultur. Här hittar du det mesta som rör byggnadsvård.
    Bläddra ovan i våra olika kategorier.

  • Prenumerera på tidskriften Byggnadskultur!

    Som medlem får du vår tidskrift 4 ggr om året i din brevlåda

Här är några intressanta artiklar

Isoleringsmaterial från A till W

Ett isoleringsmaterials främsta egenskap är dess dåliga värmeledningsförmåga. Denna mäts i W/mK (watt per meter Kelvin) och kallas även för lambdavärdet (λ). Ju lägre λ-värde desto sämre värmeledningsförmåga men desto bättre isoleringsförmåga!
De lambdavärden som anges nedan bör tas med en nypa salt då olika källor anger olika värden för olika material. Det beror dels på fabrikat, dels på att isolerförmågan påverkas av fukthalt och densitet. 

Det så kallade u-värdet är ett (teoretiskt) värde på en konstruktions isolerförmåga och är lambdavärdet dividerat med tjockleken. Enheten är W/m2K. Alla procentsatser som anges avser viktprocent. Värdena för koldioxidutsläpp (CO )per kg producerat material är hämtade från österrikiska IBO (Österreichishes Institut für Baubiologi und ökologie) i Wien.

Att underhålla det underhållsfria

Hur bevarar man det som aldrig var tänkt att bevaras? Hur underhåller man sådant som redan från början var ämnat att kasseras? Efterkrigstidens avancerade material ställer byggnadsantikvarier och andra inför helt nya utmaningar. Sven Olof Ahlberg berättar i text och bild.

Industrins arkitektur

I slutet av 1800-talet ökade arkitekternas inflytande inom industrin, vars byggnader dittills oftast ritats av någon lokal byggmästare eller hugad ingenjör. Nu stod inte bara effektivitet och funktion i fokus – även aspekter som trivsel, soliditet och kontinuitet skulle avspegla sig i byggnaderna. Lisa och Lasse Brunnström visar några av de främsta svenska exemplen.

Kulturarv i norr

Ur kyrkplikt och långa resvägar föddes behovet av kyrkstäder, där människor kunde bo i samband med kyrkobesöken. En gång fanns över 70 kyrkstäder i Sverige, men många fick förfalla tills de revs. Jennie Sjöholm tar oss med till några av dem som överlevt.

Det brinner!

Historiskt har bränder varit det största hotet mot våra trästäder. Reglerna utformades för att förebygga snarare än för att släcka bränder och dagens brandskydd bygger på lagstiftning från 1800-talet. Värt att tänka på – inte minst för den som bor i ett gammalt hus, skriver Hans Andersson på Brandskyddsföreningen.

Putsat för framtiden

Medan åtskilliga statliga slott genomled en brutal putsrenovering på 1970-talet, slapp Skokloster cement på fasaden. Med mod att gå mot strömmen letade sig slottsarkitekten Ove Hidemark fram till ett bruk med rötter i dåtiden som håller för framtiden. Kristin Balksten berättar hur det gick till.

Fasadrenovera som förr

Ett tjockt lager lerbruk under ett skikt kalkputs som målas med kalkfärg. Så putsades timmerstommar förr i tiden och metoden har många fördelar än i dag – inte minst ur energisynpunkt. Johannes Riesterer och Kjell Taawo berättar hur.

Lerbundna byggmaterial - då, nu och i framtiden

Lerjordsbyggen har haft låg status och kunskapen om de olika lerteknikerna dog nära nog ut i samband med inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet. Men i dag upptäcker allt fler fördelarna med ett material som är lättåtkomligt, förlåtande och som rätt använt kan stå i många århundraden

Hårda fakta om svensk stenindustri

Vid sidan av trä är sten det äldsta byggnadsmaterial vi har i Sverige. Man kan tycka att vi genom århundradena borde ha lärt oss hur man vårdar och underhåller stenen för framtiden. Men hur ser det ut i dag? Rolf Danielsson berättar om svensk stenindustri och dess utmaningar.

Industridokumentation spar kunskap för framtiden

Förr lyfte industrier med stolthet fram sin historia i påkostade broschyrer och böcker. Nu dokumenteras allt mindre av anläggningar och tillverkning och dagens industrihistoria riskerar att gå förlorad för framtiden. Anna Lindgren och Peter Du Rietz berättar hur dokumentationer kan göras och hur de kan användas.

Nytt liv i gamla skal

Efter tekokrisen på 1970-talet var Borås identitet som industristad mer eller mindre utplånad. Mycket revs, både industrier och arbetarbostäder, men när den djupaste krisen var över väcktes tanken att hitta nya användningsområden för det som fanns kvar. I dag sjuder det av liv i Borås gamla industrier. Stadsantikvarie Fredrik Hjelm berättar hur det gick till.

Ett annorlunda kulturarv

En nedlagd industri berättar en annan historia om människors vardag och samhällets utveckling än ett gammalt hus eller kyrka. Här sitter historien inte så mycket i väggarna som i spåren efter produktionen. För att bevara industriarvet krävs en kunskap och nyfikenhet som alltför ofta saknas, menar industriantikvarie Ida Dicksson.

Radon – ett laddat ämne

Bara ordet radon skrämmer många och att byggnader rivs med hänvisning till höga radonhalter är inte ovanligt. Men är det nödvändigt? Nej, skriver Arja Källbom. Radon är ingen anledning att riva äldre värdefull bebyggelse

En väg kantad av löften

En allé visar att målet är nära; att gården man färdats mot snart kommer synas mellan träden. De trädkantade vägarna berättar också om en jordbruksbygd i förändring och om hur vår syn på naturen skiftat genom tiden. Patrik Olsson visar vägen genom alléernas landskap.

Trädgårdskonstnären Helges känsla för sten

Sten och vatten var Helge Lundströms passion. Han anlade allmänna parker och privata trädgårdar enligt samma filosofi: Att återskapa det naturliga landskapet. Ann Larås tecknar ett porträtt av den skånske konditorn som skolade om sig till konstnär och kom att bli ett av de stora namnen inom svensk trädgårdsanläggning.

Hus sprungna ur jorden

När folkskolläraren Lars Petter Norrgren på 1920-talet byggde ett hus med väggar uppförda av samma lerjord som huset stod på, drog grannarna på munnen. Nära 90 år senare tog hans sonson Flemming Norrgren initiativ till att bygga tre liknande hus och utnämndes till årets byggnadsvårdare. Eva-Rut Lindberg berättar historien om tre generationer lerjordsbyggare i Halland.

Välkommen in i jordkällaren

Med ett utbrett potatisodlande i början av 1800-talet ökade behovet av bra förvaring. Sten fanns det gott om i åkrarna och med kunskap hämtad från såväl kyrkobyggen som medeltida källarvalv förseddes många svenska gårdar med jordkällare. Per Zackrisson tar oss med till ett skafferi som står sig än.

Länsfängelset i Gävle. Från rivningshotat till kulturhus

På många platser i landet förfaller och hotas kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Om det vittnar inte minst Gula listan och dagliga telefonsamtal till Byggnadsvårdsföreningens kansli. I en serie artiklar kommer Byggnadskultur ge exempel på hus som istället för att rivas har bevarats och utvecklats – ofta tack vare ett starkt ideellt engagemang. Först ut är Anna Lindgren och cellfängelset i Gävle.

Säkundärköket - en matlagares mardröm

Få kökslösningar har blivit så kritiserade som 1930-talets sekundärkök. Trånga, mörka, varma och fuktiga – men praktiska för bostadsplanerare och byggmästare. Gustav Bergström berättar om när svenska husmödrar drabbades av de första kök som gick att tillverka industriellt

Fengersfors Bruk

Det människan byggt upp bryter naturen förr eller senare ned. Sällan blir det så tydligt som på det gamla pappersbruket i Fengersfors i Dalsland. Bengt Spade presenterar en oväntad lösning på frågan hur maskiner som stått still i nära 50 år ska kunna bevaras för framtiden.

Unikt i Uppsala

Det gamla trähuset i Uppsala bjöd på oanade överraskningar. Bitvis rötskadade locklister visade sig dölja en paneltyp som nästan helt försvann när stora delar av Uppsalas träbebyggelse revs i mitten av förra seklet. I dag är huset med det anonyma namnet C59:12 åter klätt i slät Uppsalapanel. Johan Dellbeck var med under renoveringen och berättar hur det gick till.

Trästaden lever

Svenska trästäder har alltid varit hotade. Bränder och senare tiders rivningsraseri har utplånat en stor del av ett kulturarv som är unikt för vår del av Europa. För att rädda vad som räddas kunde genomfördes forskningsprojektet Den nordiska trästaden för drygt 40 år sedan. Eva Björkman berättar vad som hänt sedan dess.

Så räddades badhuset i Hagfors

Kommunen ville riva det gamla varmbadhuset i Hagfors och hänvisade till höga radonhalter. Men beslutet drogs tillbaka och byggnaden räddades – för stunden. Arja Källbom berättar om hur det gick till och frågar: Vem vill ge denna vackra byggnad en ny framtid?

Herrgårdens hemliga hus

Herrgårdens hus är långt fler än slottsliknande huvudbyggnader och imponerande stallar. Smedjor, brygghus, badhus, torp och dass – alla berättar de om livet som levts på gården. Följ med Calle von Essen på en tur bland de avsides husen på släktgården Ulvåsa.

Stenen berättar stadens historia

Minst tolv gånger på mindre än 200 år härjades Göteborg av stora bränder, innan husens träfasader i allt större utsträckning ersattes av sten. Den stenen berättar inte bara husens, utan även stadens historia. Genom närstudier av tre kända byggnader tar Erik Sturkell, Ulrich Lange och Thomas Eliasson oss med på en utflykt till 1800-talets Göteborg och dess omgivningar.

Gjuteriet blev högskolebibliotek

Stora delar av det som en gång varit det blomstrande industriföretaget Jönköpings Mekaniska Werkstad revs på 1980-talet. Men några byggnader fick stå kvar. I vår serie om återvända byggnader berättar Arja Källbom om gjuteriet som blev ett av landets vackraste bibliotek.

Älskade trädgårdsprydnader

Svenska trädgårdar pyntas som aldrig förr. Det är som om vi tillåter oss mer extravagans och detaljrikedom i det gröna rummet, än vi gör i våra sparsmakade, ljusa-och-fräscha vardagsrum. Ulrika Rydh ger oss ett smakprov på både nutida och historiska trädgårdsprydnader.

Ångkraftverket blev äventyrsbad

I ångkraftverket i Västerås ställs svåra frågor på sin spets. Hur bevaras unik industrihistoria i en anläggning som måste löna sig i framtiden? När blir förändring en fråga om förvanskning? Industriantikvarie Bertil Bertilsson och fastighetsägaren Håkan Östh ger sin syn på saken från varsitt håll.

Hälsning från förr

Maskinerna har tystnat och hjulen som tillverkades här snurrar inte längre. Men utrustningen finns kvar och berättar om hur tekniken förändrade ett småländskt vagnshjulmakeri i början av förra seklet. Följ med Per och Siri Zackrisson på en annorlunda upptäcktsfärd.

Byggnadsvårdare av en slump

När Lars Sundin ärvde gården i Hälsingland hade han knappt hört ordet byggnadsvård. Men en ny kärlek och en gammal hyvel väckte hans nyfikenhet på gamla tiders byggnadssätt. Anne Ralf Hållbus åkte till Joners – 80 meter släktgård som bit för bit håller på att återställas till ursprunget.

Djurgårdsstaden – från fattigkvarter till gentrifierad idyll

Intill Beckholmen på Djurgården ligger Stockholms enda sammanhållna trästadsmiljö. Trots en okänslig renoveringsvåg på 1970-talet har stadsdelen behållit mycket av sin karaktär och så sent som 1999 flyttade hyresgästerna från det sista huset utan alla moderniteter. Göran Söderström visar runt i sina hemkvarter.

Den städande detektiven

Spår efter skvimpande rödvinsglas och prinsessor på höga stilettklackar. Damm, mögel och skadedjur ... Att hålla rent på slottet är ett arbete som kräver såväl kunskap som förutseende list. Anne Ralf Hållbus träffade Lisa Nilsen, konservator med städning som specialitet.

Gods & gårdar i förorten

I århundraden präglades landskapet kring huvudstaden av stora herrgårdar. När staden i slutet av 1800-talet köpte upp mark för framtida exploatering förändrades bilden och i dag återstår mycket lite av de forna herresätena. Ulrich Lange och Hedvig Schönbäck berättar om en skärva av historien som hjälper oss förstå den moderna förorten.

Stenens resa genom tiden

Stenmurarna i en medeltida kyrka består av runt tretusen huggna granitblock, som vart och ett väger mer än hundra kilo. Hur hamnade de där? Per Arne Ivarsson tar oss med på en kort men hisnande resa från jordens födelse till medeltidens gudomliga geometri.

På naturlig grund

Enklare kan det knappast bli. En sten under varje husknut och däremellan mer eller mindre konstfärdigt utvalda, behandlade och utplacerade stenar som tillsammans bildar den naturstensgrund som synts under allt från små torp till stora träkyrkor ända sedan 1200-talet.

Vem gör morgondagens detaljer?

Byggnadsvården uppstod som en reaktion på 1960-talets rivningar och bristfälliga nyproduktion och sedan dess är vi vana att blicka bakåt. Men hur blir det framtiden, vilka utmaningar och möjligheter står vi inför? Björn Ohlén sneglar i kristallkulan.

Detaljeringsgrad avgör i rättsprövning

Plan- och bygglagen infördes 1987 och därmed blev det lagskydd som byggnadsvårdssektorn kämpat för verklighet. 26 år och en förnyad PBL senare gick Maria Ros sista året på bebyggelseantikvariskt program i Göteborg och undrade vad som faktiskt skyddas av lagen – och vad som faller utanför

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas