• Allt om byggnadsvård....

    Här har vi samlat de flesta av våra artiklar från vår medlemstidning Byggnadskultur. Här hittar du det mesta som rör byggnadsvård.
    Bläddra ovan i våra olika kategorier.

  • Prenumerera på tidskriften Byggnadskultur!

    Som medlem får du vår tidskrift 4 ggr om året i din brevlåda

Här är några intressanta artiklar

Arkitekturpris till Hvita villan

När det första byggnadsvårdslägret arrangerades vid Hvita villan år 2000 var huset nästan helt förfallet. Efter femton läger med totalt över hundra deltagare är palladiovillan på Öland nu restaurerad från grunden och arbetet har belönats med Sveriges Arkitekter Blekinge­Kalmars arkitekturpris.

Läget för linoljefärgen

Jämfört med den moderna färgindustrin är linoljefärgtillverkningen i Sverige försvinnande liten. Men intresset för traditionell färg växer och för att möta tillverkarnas intressen och kundernas behov finns nu Svenska linoljeföreningen.

Vattholma – ett återbrukat bruk

För femtio år sedan var Vattholma bruk i Uppland så nedgånget att många ville jämna det med marken. Istället valde man att rädda den gamla bruksmiljön och resultatet blev ett attraktivt och väl fungerande bostadsområde. Ett exempel på stadsplanering som många borde låta sig inspireras av, menar Kristina Berglund.

 

Dåliga ursäkter som hotar våra hus

En vanlig ursäkt att riva gamla hus är att de innehåller »farliga« material. Samtidigt upptäcks allvarliga problem och brister hos de nya hus som byggs. Handlar det om aningslös okunskap eller är det i själva verket ett listigt sätt för byggindustrin att få riva och bygga nytt? Per Arne Ivarsson lutar starkt åt det senare.

Bagarstugor blev bostäder

I norra Sverige är bagarstugan ett självklart inslag på många gårdar. I mitten av förra seklet byggdes många om till bostäder, ofta hårdhänt och långt ifrån dagens lantlivsromantiska ideal. Men material och hantverk var ofta utmärkta och det finns all anledning att behandla dessa efterkrigstidens ombyggnader med respekt, skriver Gustav Bergström.

Ett spåntak blir till

Den gamla slåttarstugan hölls nätt och jämnt vid liv med hjälp av ett stort hängande plåttak. Men med minnet av äldre tiders spåntak i behåll, beslöt Gustav Bergström att ge huset en ljusare framtid. Här berättar han hur det gick till.

Bonden & framtiden

Moderna superladugårdar eller lantraskor på lösdrift? Jätteskördar eller närodlat och ekologiskt? Framtidsvisionerna för svenskt lantbruk pekar åt skilda håll men frågorna som ska lösas är desamma, skriver Anders Wästfelt: Hur ska jordbruket föda en allt större befolkning och samtidigt rädda klimatet?

Nytt liv i gamla skal

Efter tekokrisen på 1970-talet var Borås identitet som industristad mer eller mindre utplånad. Mycket revs, både industrier och arbetarbostäder, men när den djupaste krisen var över väcktes tanken att hitta nya användningsområden för det som fanns kvar. I dag sjuder det av liv i Borås gamla industrier. Stadsantikvarie Fredrik Hjelm berättar hur det gick till.

Ett annorlunda kulturarv

En nedlagd industri berättar en annan historia om människors vardag och samhällets utveckling än ett gammalt hus eller kyrka. Här sitter historien inte så mycket i väggarna som i spåren efter produktionen. För att bevara industriarvet krävs en kunskap och nyfikenhet som alltför ofta saknas, menar industriantikvarie Ida Dicksson.

I allmogemålarens spår

Längs norrlandskusten ligger en rad fiskelägen med små kapell. Invändigt döljer dessa oansenliga byggnader ofta välbevarade målningar ända från 1600­talet. En del av dem är signerade Roland Johansson Öberg, en oskolad begåvning från Ulvön. Maj-Britt Andersson har följt hans spår i kapell, kyrkor och gårdar runt södra Norrland.

Svar på tal om linoljefärg

Den som vill måla med linoljefärg blir inte sällan ifrågasatt av tvärsäkra förstå­sig­påare som talar sig varma för moderna färgers överlägsenhet.  Vicki Wenander hjälper dig att möta dem med vassa och välgrundade argument.

Hantverket som glömdes bort

Från mitten av 1800-talet till funktionalismens intåg var stenmureri ett blomstrande hantverk och på många håll i Sverige hittar man gamla stenmurar av yppersta kvalitet. I dag räcker kunskaperna inte ens till underhållet av dessa murar.

Julio Amorim visar fantastiska förebilder från förr och förfärande nutida exempel i sin hemstad Göteborg.

En annorlunda skola

En gymnasieutbildning utan läxor och minimalt med teori. På Kulturhantverket i Haninge handlar undervisningen om praktisk byggnadsvård.
Katarina Arnstad åkte dit och mötte elever som äntligen hittat ett plugg där de trivs.

Konsten att bygga till

Fritidshus som ska bli åretruntbostäder måste ofta byggas till. En åtgärd som väcker en rad frågor: Vad ska tillbyggnaden användas till? Hur kommer den att uppfattas i omgivningen? Vilka behov ska den fylla idag och i framtiden? Henrik Ranby söker svar som håller i längden.

LBF - landsbygdens eget arkitektkontor

Under 1940- och 50-talen byggdes och renoverades det som sällan förr på den svenska landsbygden. Resultatet, ett slags lantlig funkis, var ofta signerat LBF – Lantmännens byggnadsförening. I arkiven efter LBF finns mycket intressant att upptäcka, skriver Anders Franzén

Säkundärköket - en matlagares mardröm

Få kökslösningar har blivit så kritiserade som 1930-talets sekundärkök. Trånga, mörka, varma och fuktiga – men praktiska för bostadsplanerare och byggmästare. Gustav Bergström berättar om när svenska husmödrar drabbades av de första kök som gick att tillverka industriellt

Fengersfors Bruk

Det människan byggt upp bryter naturen förr eller senare ned. Sällan blir det så tydligt som på det gamla pappersbruket i Fengersfors i Dalsland. Bengt Spade presenterar en oväntad lösning på frågan hur maskiner som stått still i nära 50 år ska kunna bevaras för framtiden.

Unikt i Uppsala

Det gamla trähuset i Uppsala bjöd på oanade överraskningar. Bitvis rötskadade locklister visade sig dölja en paneltyp som nästan helt försvann när stora delar av Uppsalas träbebyggelse revs i mitten av förra seklet. I dag är huset med det anonyma namnet C59:12 åter klätt i slät Uppsalapanel. Johan Dellbeck var med under renoveringen och berättar hur det gick till.

En färg för hand och sinne

Linoljefärg inte bara syns – den känns och den doftar också. Lika handfast som den skyddar och framhäver det underliggande materialet, lika undflyende leker den med våra sinnen. Gertrud Olsson skriver om en färg som tar oss tillbaka i historien, samtidigt som den bär på hoppet om en bättre och mer hållbar framtid.

Målarmästarens längtan

Också linoljefärgen, den mest traditionella av färger, har förändrats genom åren. Kokprocessen har ändrats, pigment har bytts ut, kokt linolja har ersatts av rå. Men blev färgen bättre? Det tyckte inte MålarEskil, målarmästaren som inspirerade Kerstin Lyckman Gevert att leta sig tillbaka till ursprunget.

Tromp l’oeil i Västerbotten

I västerbottniska Vindeln står ett trähus och anstränger sig allt vad det kan för att se ut som ett stenpalats. Åströmska gården är ett lagskyddat byggnadsminne som ska bevaras för kommande generationer. Antikvarie Annika Lindberg är en av dem som följt arbetet hela vägen.

40 år av förändringar

På 1970-talet började man göra omfattande inventeringar för att samla in kunskap om det byggda kulturarvet. Foton från den tiden har blivit historiskt källmaterial som visar hur bebyggelsen förändrats de senaste decennierna. Carina Carlsson berättar om en västsvensk studie som väcker frågor för framtiden.

Politikern som ändrade sig

Carin Flemström var säker: nya bostäder behövdes på Dalarö. Som s-märkt ledamot av stadsbyggnadsnämnden var hon positiv till bygget av nio trevåningshus i betong mitt i byn, bland träbebyggelse från 1800-talet.

Men också en politiker kan ändra sig om argumenten är de rätta. Här berättar hon själv hur det gick till

Odla en bättre stad

På tak och innergårdar gror grönsaker, i radhusträdgårdar kacklar höns och i stadsnära grönområden står bikupor. Stadsodling är en snabbt växande rörelse och nu gäller det för politiker, arkitekter och stadsplanerare att hänga med, skriver Jordan Lane, själv hyresgäst och odlare i stockholmsförorten Gubbängen.

Från bondbyar till storjordbruk

Laga skifte beskrivs ofta som den reform som satt störst avtryck i det svenska jordbrukslandskapet. Men det finns mycket mer som bidragit till att dagens bondgårdar ser ut som de gör. Ulrich Lange guidar genom tre århundradens idéer, ideal och experimentlusta.

Ångkraftverket blev äventyrsbad

I ångkraftverket i Västerås ställs svåra frågor på sin spets. Hur bevaras unik industrihistoria i en anläggning som måste löna sig i framtiden? När blir förändring en fråga om förvanskning? Industriantikvarie Bertil Bertilsson och fastighetsägaren Håkan Östh ger sin syn på saken från varsitt håll.

Hälsning från förr

Maskinerna har tystnat och hjulen som tillverkades här snurrar inte längre. Men utrustningen finns kvar och berättar om hur tekniken förändrade ett småländskt vagnshjulmakeri i början av förra seklet. Följ med Per och Siri Zackrisson på en annorlunda upptäcktsfärd.

Byggnadsvårdare av en slump

När Lars Sundin ärvde gården i Hälsingland hade han knappt hört ordet byggnadsvård. Men en ny kärlek och en gammal hyvel väckte hans nyfikenhet på gamla tiders byggnadssätt. Anne Ralf Hållbus åkte till Joners – 80 meter släktgård som bit för bit håller på att återställas till ursprunget.

Måla med linoljefärg – så gör du

Om någon i färgaffären försöker smälla i dig att det är svårt att måla med linoljefärg så tro inte honom eller henne! Men tekniken skiljer sig en del från att måla med moderna färger. Björn Andersson, länsombud och målarmästare med 25 års erfarenhet av linoljefärg, visar vägen till ett fint resultat.

Ett tveksamt byte

Många moderna material innehåller ämnen som visat sig påverka vår hälsa och fertilitet. Ett omtalat exempel är bisfenol A, som bland annat finns i många byggmaterial. I hopp om att lugna kritiska forskare och en orolig allmänhet ersätts ämnet av andra bisfenoler. Men i stället för att mixtra med molekyler bör industrin byta ut hela grupper av kemikalier, skriver Carl-Gustaf Bornehag.

Se husen med nya ögon

Tegel och glas, plåt och betong, trä och sten ... Varje byggnadsmaterial har en historia att berätta och för den som lyfter blicken mot tak och fasader finns mycket att upptäcka. Erika Åberg tar oss med till sin hemstad Gävle på en vandring bland materialen.

På säker grund

Fukt i grunden är ett problem som många fritidshusägare känner igen. Om huset används på vintern är höga elräkningar till följd av en dåligt isolerad grund ett annat vanligt bekymmer. Bengt Adolfi och Stephan Fickler berättar om bästa sätten att förhindra mögel och spara energi.

I stadens svallvågor

Från att ha varit förbehållet de mest välbärgade blev sommarstället en angelägenhet för de flesta svenskar.

I dag väljer allt fler att bo i fritidshuset året om – ett faktum som ställer stora krav på såväl husägare som kommuner och stadsplanerare, skriver Tomas Nyström.

 

Rum för hästar

En gång i tiden fanns det plats för tolv kor och fyra hästar på Östergården. Det var mycket med traktens mått mätt. Här kring Arbrå i södra Hälsingland var det skogen som gav de stora inkomsterna och bönderna hade inte fler djur än nöd vändigt. I dag syns hästar i var och varannan hage runt gårdarna i byn Flästa. Fler än någonsin, för här liksom i övriga landet har hästen tagit över kons roll som självklar landsbygdsrek visita.

Isoleringsmaterial från A till W

Ett isoleringsmaterials främsta egenskap är dess dåliga värmeledningsförmåga. Denna mäts i W/mK (watt per meter Kelvin) och kallas även för lambdavärdet (λ). Ju lägre λ-värde desto sämre värmeledningsförmåga men desto bättre isoleringsförmåga!
De lambdavärden som anges nedan bör tas med en nypa salt då olika källor anger olika värden för olika material. Det beror dels på fabrikat, dels på att isolerförmågan påverkas av fukthalt och densitet. 

Det så kallade u-värdet är ett (teoretiskt) värde på en konstruktions isolerförmåga och är lambdavärdet dividerat med tjockleken. Enheten är W/m2K. Alla procentsatser som anges avser viktprocent. Värdena för koldioxidutsläpp (CO )per kg producerat material är hämtade från österrikiska IBO (Österreichishes Institut für Baubiologi und ökologie) i Wien.

Att underhålla det underhållsfria

Hur bevarar man det som aldrig var tänkt att bevaras? Hur underhåller man sådant som redan från början var ämnat att kasseras? Efterkrigstidens avancerade material ställer byggnadsantikvarier och andra inför helt nya utmaningar. Sven Olof Ahlberg berättar i text och bild.

Industrins arkitektur

I slutet av 1800-talet ökade arkitekternas inflytande inom industrin, vars byggnader dittills oftast ritats av någon lokal byggmästare eller hugad ingenjör. Nu stod inte bara effektivitet och funktion i fokus – även aspekter som trivsel, soliditet och kontinuitet skulle avspegla sig i byggnaderna. Lisa och Lasse Brunnström visar några av de främsta svenska exemplen.

Kulturarv i norr

Ur kyrkplikt och långa resvägar föddes behovet av kyrkstäder, där människor kunde bo i samband med kyrkobesöken. En gång fanns över 70 kyrkstäder i Sverige, men många fick förfalla tills de revs. Jennie Sjöholm tar oss med till några av dem som överlevt.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in