När en bostadsrättsförening ska handla upp en entreprenad uppstår ofta en mängd frågor. Vad krävs av föreningen när den får rollen som beställare? Vilka krav kan ställas på entreprenören? Och vilka regler styr entreprenaden som affärsuppgörelse? Byggnadskultur får här svar på frågorna av Maria Evans, marknadskoordinator på stark fasadrenovering och styrelseledamot i fibor (Företag inom byggnadsvård och restaurering) och spef (Sveriges Murnings- och Putsentreprenörers Förening), och Per Arne Ivarsson, restaureringsarkitekt och styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen.

Charmig! Särpräglad! Städernas gamla byggnader anses av många ha både själ och karaktär. Lika många har svårt att "sätta fingret på" vad det är som gör en byggnad charmig. En som försökte var Sture Balgård. Hans Nya hus i en gammal stad är en klassisk studie i hur karaktärsdragen i bebyggelsen kan analyseras – i sin tur en förutsättning för varsam anpassning. Här berättar han om bakgrunden, och efterspelet, till boken.

Malmö stad tilldelades 2008 Sveriges Arkitekters planpris för utvecklingen av stadens offentliga rum. Priset var okonventionellt – det handlade inte bara om det som blivit byggt utan också om strategier, aktiviteter och evenemang för att göra staden mer levande. Anders Reisnert och Cecilia Hansson berättar här om samarbetet.

Få byggnadsdelar har så stor betydelse för arkitekturen och gatubilden som balkongen. Men renoveringshistorien är ett svart kapitel – för varje dag blir ursprungsbalkonger allt ovanligare. Underhållet har setts som besvärligt och dyrt, dessutom har "underhållsfritt" aluminium lockat. Men varför byta räcken av överlägsen kvalitet? Det undrar martin lagergren, som här ger råd om vård av balkonger.

Stadsbyggnad och stadsliv har glädjande nog blivit aktuella ämnen i samhällsdebatten och förra numret av Byggnadskultur kunde bidra med en rad träffande artiklar. I städerna vaknar opinioner mot det enformiga och slätstrukna stadsbyggandet och det tar sig många uttryck.