Yttrande Trygg-Hansahuset

Svenska byggnadsvårdsföreningens yttrande där den föreslagna påbyggnaden av Trygg-Hansahuset avstyrks, både med hänsyn till förvanskningen av byggnaden och till de negativa effekterna för stadsbilden.

Yttrande över förslag till detaljplan för Brädstapeln 13 och 16 i stadsdelen Kungsholmen. Dnr 2009-04274.

Sammanfattning

  • Trygg-Hansahuset är av hög arkitektur- och samhällshistorisk betydelse och har ett synnerligen högt kulturvärde och motsvarar därför fordringarna för byggnadsminne enligt stadsmuseets bedömning. Argumentationen för att den planerade påbyggnaden inte skulle medföra ens behov av en miljöbedömning visar på en anmärkningsvärd brist på kunskap och förståelse för både byggnadens höga kulturhistoriska värde i sig och för effekterna för stadsbilden.
  • I projekt efter projekt påverkas flera viktiga uttryck för riksintresset för Stockholms stad och Djurgården vilket innebär att den samlade effekten blir en allt större skada. Det är hög tid att staden utvecklar en helhetssyn och formulerar en framtidsbild för vilka fortsatta förändringar som kan tillåtas utan att riksintresset påtagligt skadas.
  • Svenska byggnadsvårdsföreningen avstyrker den föreslagna påbyggnaden av Trygg- Hansahuset både med hänsyn till förvanskningen av byggnaden och till de negativa effekterna för stadsbilden.

Trygg-Hansahuset uppfördes 1972-77 och ritades av Tengboms arkitektkontor. Gårdens parkanläggning är skapad av stadsträdgårdsmästare Holger Blom. Anläggningen har hög arkitektonisk kvalitet och är väl inplacerad i kvartersstrukturen med hänsyn till siktvinklar från olika håll. Kontorskomplexet har också ett stort samhällshistoriskt värde som representant för tidens internationella idéer med sexhörniga byggnader för kontorslandskap. Stockholms stadsmuseum bedömer att anläggningen har ett synnerligen högt stort kulturhistoriskt värde och enligt museets beslut (2009-04-17) motsvarar det kulturhistoriska värdet fordringarna för byggnadsminne enligt kulturmiljölagen.

Trots komplexets mycket höga värde föreslås en stor främmande påbyggnad på mellan två och fyra våningar med "en skulptural utformning som bryter mot det befintliga kontorshusets arkitektur". Planförfattaren tycks mena att förslaget motsvarar planens syfte enligt planbeskrivningen "att säkra den befintliga anläggningens kulturhistoriska värden". Enligt den antikvariska konsekvensanalysen konstateras tvärtom relativt stora negativa konsekvenser för kulturvärdet främst genom volymtillägget. Men som vanligt, när man bestämt sig för att genomföra ett projekt, blir slutsatsen vad gäller påverkan på riksintresset att "konsekvenserna bedöms sammantaget bli måttligt negativa". Med ytterst tveksamma, ordrika och konstlade motiveringar försöker planförfattaren ge intryck av en noggrann avvägning mellan det kulturhistoriska intresset och exploateringsintresset utan att ens göra en miljöbedömning. Det är alltså ytterst anmärkningsvärt att planförfattaren bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras.

Trygg-Hansahuset är ett av många exempel på aktuella projekt med påbyggnader i Stockholms stadskärna som sammantagna kommer att förändra höjdskalan i innerstaden, påverka stadsbilden och stadens siluett och förändra karaktären i gaturummen så att de blir mörkare och skuggigare. Detta innebär en stor försämring av stadsmiljön samt att många uttryck för riksintresset påverkas kraftigt. Projekten bedöms ett och trots kraftig påverkan är slutbedömningen alltid att påverkan är måttlig dvs att riksintresset inte skadas påtagligt. Den kumulativa effekten av alla dessa projekt innebär att skala, stadsbild och siluett helt förändras i stadskärnan. Bristen på helhetssyn när det gäller stadskärnans utveckling är uppenbar. Denna avsaknad av helhetsperspektiv innebär att riksintresset successivt och alltmer skadas påtagligt. Det är hög tid att i en demokratisk process formulera en framtidsbild för staden som underlag för beslut i den fortsatta utvecklingen.

Svenska byggnadsvårdsföreningen anser att den föreslagna påbyggnaden av Trygg- Hansahuset är oacceptabel både med hänsyn till bristen på respekt för husets höga kulturhistoriska och arkitektoniska värde och med hänsyn till effekterna för stadsbilden och siluetten vilket påverkar flera av uttrycken för riksintresset för Stockholms stad och Djurgården. Föreningen avstyrker därför förslaget.

För Svenska byggnadsvårdsföreningen
Vicki Wenander, ordförande och Kristina Berglund, vice ordförande

Yttrande över förslag till detaljplan för Brädstapeln 13 och 16 i stadsdelen Kungsholmen. Dnr 2009-04274.
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas