Byggnadsvårdsföreningens i DN om granskningen av berghuset på Liljeholmskajen.



Här bor de med berget som granne

På Liljeholmskajen kan du få utsikt rätt in i en bergvägg. Flera bostadshus har byggts bara en dryg meter från berget. Hur kunde det hända? Nu analyserar tre organisationer beslutsprocesserna bakom flera ifrågasatta byggprojekt i Stockholm.

Byggkranarna svävar över Liljeholmskajen som har ett drygt decennium på nacken och fortfarande växer. Till 2022 ska över 1.000 lägenheter vara inflyttade och klara. För att maxa antalet bostadsrätter byggs husen tätt mot både kaj och berg.

Närmast Sjövikshöjden stryker husfasader bara 1,2 meter från klippkanten. I den smala skrevan mellan fönster och berg sitter färgade strålkastare för att kompensera för solljuset som inte orkar dit. Utrymmet påminner om de trånga klippgångarna i staden Petra i Jordanien som bland annat synts i filmen ”Indiana Jones och det sista korståget”. Men bostadshusen på Liljeholmskajen tar inte plats bland världens underverk.

– Hur kunde det bli så fel, säger Kristina Berglund och kikar in i den mörka och fuktiga skrevan.

Hon är arkitekt och vice ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen som tillsammans med Samfundet S:t Erik och Urban City Research nu analyserar beslutsprocesserna bakom berghuset, men även Gallerian och Astoriabyggnaden i City. Organisationerna vill med exemplen visa att det både byggs för tätt, för högt och rivs för mycket i Stockholm.

– Vi har valt tre typfall och går igenom alla dokument för att få kläm på när det strategiska låsande beslutet fattas som gör att det blir som det blir. Förhoppningen är att få igång en debatt som leder till ett förändrat arbetssätt mot högre kvalitet i stadsbyggandet, säger Kristina Berglund.

Trots den uppseendeväckande dåliga placeringen av de fyra berghusen var kritiken närmast obefintlig inför bygget.

– Detaljplanerna för de här berghusen slank igenom utan att uppmärksammas. Debatten kom först i samband med byggloven, men då var det försent. Så är det ofta i nybyggda områden, där allmänhetens engagemang är mindre under planprocessen, säger Kristina Berglund.

Liljeholmskajens berghus såldes på ritning redan 2012 till något lägre pris än övriga objekt i området utan berg i ryggen. Enligt bostadsbolaget JM krävdes bara två visningar för att sälja bostadsrätterna och kunderna som flyttade in är nöjdare än genomsnittet.

– De boende tycker det är skönt att det är tyst och insynsskyddat. I andra hus i stan där man bygger tätt hus kan du ha ett annat sovrum tolv meter bort. Här är det helt utan insyn och det uppskattas. Det är också bara sovrum som ligger mot bergväggen, säger Elin Blixt, JM:s projektledare för ett av de fyra berghusen.

Bostadsbolaget JM menar att bergväggen gjort att man arbetat avsevärt mer med ljustänk än vid normala byggprojekt. Den släta fasaden har buktats inåt för att fungera som ljusschakt. Askgolven har målats vita liksom husfasaden mittemot.

– Vi har också strålkastare som lyser upp berget. Det finns olika slags belysning och färg för olika tider, man har även ett särskilt julprogram. Det var ett krav i detaljplanen att det ska vara belyst och ge en trevlig känsla, säger Elin Blixt.

Svaret på frågan hur det kunde bli så här, vill JM avvakta med att svara på tills föreningarnas analys är klar under våren, men några liknande projekt planeras inte i närtid.

Enligt Byggnadsvårdsföreningen är problemet inte att det saknas kunskap, lagar och regler för hur man bygger hållbart för både stad, människa och natur. Däremot åsidosätts ofta viktiga faktorer för en god stadsmiljö till förmån för fler bostäder.

– Tätt och högt har blivit ett mantra som utesluter alla kvalitetsaspekter. Men det finns en gräns när man har tillräcklig täthet för att uppnå alla fördelar och ytterligare täthet bara ger försämrad stadskvalitet. Där har vi hamnat i dag, säger Kristina Berglund.

Tätare blir det även på höjden. Bredvid oss i kvarteret fogar byggkranarna fler våningar till det halvfärdiga 26- våningshuset vid kajkanten. Här ska flera höga hus byggas och än mer spektakulära skyskrapor planeras och byggs vid Hjorthagen, Telefonplan och Torsplan. I City handlar förtätningen om att bygga fler våningar på redan befintliga hus.

– Man tänker inte på den långsiktiga effekten av höghusen som beslutas i projekt efter projekt. Dessa höga byggnader helt utan samspel med omgivningen bryter Stockholms vackra siluett. I City bygger man på hus efter hus utan någon samlad planering för hur vi ska förändra City.

I takt med byggivern ökar också rivivern. Kring Stureplan stoppades rivningsplanerna av flera sekelskifteshus tillfälligt efter protester i höstas. Men en del av Astoriabyggnaden från 1870-talet på Nybrogatan kommer att rivas sedan Mark- och miljödomstolen sagt sitt.

– Vi vet vad som hände under Klararivningarna. Jag tror att framtidens dom kan bli ganska hård. I perioder när det byggs väldigt mycket är risken stor att man tänker fel.

Organisationerna hoppas att genomlysningen av samtliga politiska dokument kring de omdiskuterade projekten ska leda till debatt om hur vi planerar bättre för framtidens livsmiljö.

– Jag skulle önska att vi fick obligatoriska områdesplaner för stadsdelar. Där man låser de väsentliga huvuddragen i stadsdelen efter en ordentlig medborgardialog. Då tror jag att detaljplaneringen skulle bli både enklare och leda till mindre konflikter.

Det aktuella förslaget till översiktsplan för Stockholm tycker hon är för oprecist för att vara vägledande. Staden har möjlighet att göra fördjupade översiktsplaner för olika stadsdelar, men det görs sällan, och frågan hur översiktsplanerna kan utvecklas utreds just nu på departementsnivå.

– Vi tycker att områdesplanen är ett instrument som man borde använda mycket mer. Det är på stadsdelsnivå man ska planera och göra avvägningarna, hur högt och tätt ska vi bygga och vilka grönområden ska vi spara. När man kommer till det lilla kvarteret och detaljplanen är det för sent.

I stället för att hårdexploatera Stockholms stad anser hon också att hela länet borde utnyttjas och att byggfokus borde koncentreras mer till de utpekade åtta stadskärnorna i den regionala utvecklingsplanen.

– Stockholm utgör tre procent av länets yta men man planerar för att bygga 50 procent av bostadsbehovet till 2030 här. Man borde se utvecklingen i ett regionalt perspektiv, vi kan ju inte bygga sönder Stockholms innerstad, säger Kristina Berglund.


Tre projekt under utredning
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Samfundet S:t Erik och Urban City Research som är ett program inom Ax:son Johnsonstiftelsen analyserar beslutsprocesserna för tre utvalda byggprojekt i Stockholm.

Berghuset: JM:s bostadshus i kvarteret Sjövik 5 vid Liljeholmskajen ligger precis intill en klippkant och tas som exempel på att det byggs så tätt i Stockholm att kvalitetskrav får stå tillbaka.

Gallerian: I kvarteret Trollhättan 30, rivs ett hus för att ge plats för högre hus som enligt kritiker innebär ett kraftigt brott mot Citys höjdskala och mörkare och solfattigare gaturum

Astoria: En del av byggnaden i kvarteret Riddaren 18 från 1870- talet ska trots protester och överklaganden till Mark- och miljödomstolen nu rivas.

Analysen av hur besluten fattades i dessa ärenden ska vara klar våren 2018.

 

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in